Mitt examensarbete handlar om barns olika uppfattningar och tolkningar när de får lyssna till högläsning. Efter barnen hade lyssnat på texten så fick de rita sina egna bilder utefter vad de själva hade reflekterat över utifrån berättelsen. Jag använde mig sedan av barnens bilder som underlag till intervjuer för att få fram deras känslor och åsikter om texten. Texten var en känslosam skönlitterär berättelse för barn. Handlingen kretsar kring när en fågel blir begravd efter den dött när den flög in i ett fönster.

The aim of this essay is to debate the narrow contextualization of the works of Swedish artist Maria Friberg, in which she is interpreted as a female, feminist artist engaged in masculinity studies. Art reviews and exhibition catalogues regarding a great part of Friberg?s work have formed the core body of information in this study, selecting the more recent works entitled Still lives (2003- ) as the main focus. These show a change in Friberg?s artistic expression.Subjects concerning group belonging, identity and existential questions have always been present in Maria Friberg?s art, but they are more clearly expressed in her latest works.

 Mitt examensarbete handlar om barns olika uppfattningar och tolkningar när de får lyssna till högläsning. Efter barnen hade lyssnat på texten så fick de rita sina egna bilder utefter vad de själva hade reflekterat över utifrån berättelsen. Jag använde mig sedan av barnens bilder som underlag till intervjuer för att få fram deras känslor och åsikter om texten. Texten var en känslosam skönlitterär berättelse för barn. Handlingen kretsar kring när en fågel blir begravd efter den dött när den flög in i ett fönster.

Syftet med studien var att undersöka samstämmigheten mellan sjukgymnasters prioriteringar. Sjukgymnaster inom primärvård med landstings-, kommunalt- eller privat huvudmannaskap i Norrbottens Län tillfrågades om att prioritera 24 fiktiva patientfall. Samstämmigheten mellan prioriteringarna beräknades med Kendalls konkordanskoefficient (W). Samstämmigheten var låg, Kendalls W=0,224, med stor spridning i prioritering för varje patientfall. Studien hade stort bortfall som analyserades.

Medierådets rapport Ungar och medier 2010 belyser att barn och ungdomar mellan 9 till 16 år tittar på TV minst en timme om dagen.[1] Enligt Huntemann och Morgan har TV stort inflytande på hur denna åldersgrupps värderingar formas, vad de tänker på och pratar om.[2] Vi har genomfört en textanalys av Sveriges Televisions ungdomsserie Vilma och empirin i vår studie har varit avsnitt ur serien. Syftet med textanalysen var att undersöka vilka budskap serien förmedlar till sin målgrupp, som är ungdomar i åldern 12 till 15 år[3], och hur de förmedlar dessa budskap. De teorier som har legat till grund för forskningen är hermeneutik, kritisk diskursanalys och semiotik.Resultatet av de tolkningar som vi gjort i vår analys är; att serien Vilma med hjälp av dess karaktärer förmedlar moraliska budskap till sin målgrupp. Vår tolkning av moraliska budskap är ?budskap som formar en god samhällsmedborgare?.

Sedan den 1 januari 1999 är det miljöbalken som styr svensk miljörätt. miljöbalken ersatte då 15 äldre lagar inom miljöområdet och avsikten med balken har varit att få en heltäckande lagstiftning som saknar glapp och överlappningar mellan lagar, vilket var fallet då miljöskyddslagen gällde. Problem uppstår dock när miljöbrott sträcker sig över längre tider. Syftet med uppsatsen har varit att titta på problem som kan uppkomma angående ansvarsfrågan vad gäller en markförorenad industritomt i brytpunkten mellan två miljölagar: miljöskyddslagen och miljöbalken. Vilka problem som uppkommer när en miljölag efterträder en annan miljölag, där förloppet sträcker sig över båda lagarna i tiden.

 Mitt examensarbete handlar om barns olika uppfattningar och tolkningar när de får lyssna till högläsning. Efter barnen hade lyssnat på texten så fick de rita sina egna bilder utefter vad de själva hade reflekterat över utifrån berättelsen. Jag använde mig sedan av barnens bilder som underlag till intervjuer för att få fram deras känslor och åsikter om texten. Texten var en känslosam skönlitterär berättelse för barn. Handlingen kretsar kring när en fågel blir begravd efter den dött när den flög in i ett fönster.

Gender politics in Sweden is considered unique because gender policies (jämställdhet) are integrated into national politics and politicised both in the public and the private sphere. The Swedish case is therefore considered a role model by many feminist scholars.This view has been criticised by both post modern feminists and public administration scholars. Critics imply that the increased immigration and more heterogeneous population have led to a new challenge for state institutions. The Swedish model, with its universal welfare solutions, lacks the ability to recognise differences within groups. Universal solutions that treat everyone the same is no longer the most just way to treat people.The growing use of goal orientation in Swedish public administration has increased the civil servants discretion in the implementation process, and thereby the space for differentiated treatment.

I tidigare forskning har det talats om olika former av undervisning för att möjliggöra utvecklandet av elevers historiemedvetande. Men hur uppfattar eleverna själva vad som krävs av dem i historieämnet på gymnasiet? Syftet med denna uppsats är att utifrån ett elevperspektiv studera betyg och bedömningsprocessen inom historieämnet i relation till begreppet historiemedvetande. Uppsatsen bygger på en kvalitativ och fenomenografiskt inspirerad metod samt på konstruktivistiska tankar där elevers egna uppfattningar är av avgörande betydelse då kunskap förstås som något kvalitativt som ständigt skapas och konstrueras av varje individ i sitt sociala sammanhang. Öppna intervjuer med sex gymnasieelever har genomförts och dessa utgör uppsatsens material.

This study looks at Laleh Bakhtiar´s ambitions when it comes to The Sublime Quran, her English translation of the Quran. It also contains a look at how it was received in English and American media, and how Bakhtiar and her like-minded defend her interpretation and translation against critics, focusing on verse 4:34..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur sju idrottslärare uppfattar arbetet med Lgr11 samt hur de tolkar värdeorden som uttrycks i kunskapskraven och om dessa tolkningar får några konsekvenser för likvärdig bedömning.Genom följande frågeställningar har jag försökt uppfylla studiens syfte:Hur upplever lärarna implementeringen av läroplanen för grundskolan 2011?Hur tycker lärarna det är att bedöma elever utifrån Lgr11?Vad anser lärarna om värdeorden som uttrycks i kunskapskraven?Hur tolkar lärarna dessa värdeord?MetodStudien tar genom intervjuer och skriftliga tolkningar ifrån sju idrottslärare ansats ur en kvalitativ forskningsmetod. Intervjufrågorna var av semistrukturerad, öppen karaktär och formulerades i en intervjuguide som sedan fungerade som utgångspunkt vid intervjuerna. Dessutom utformades en konkretiseringsmatris där lärarna skriftligen fick tolka ett kunskapskrav och dess tillhörande värdeord. Insamlade data har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv, läroplansteorin.

SyfteSyftet med vår studie är att undersöka vilka känslor mottagaren upplever, baseratpå individuella tolkningar av reklamfilmers budskap?Hur upplever och tolkar konsumenter reklamfilmers budskap?MetodVi har i denna uppsats valt att utföra en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Dennaundersökningsmetod valdes då vi ville geförståelse för vårt problemområde. Det empiriskamaterialet är insamlat med hjälp av åtta personliga intervjuer och genom tre reklamfilmer somintervjuerna baserades på.SlutsatserVi har kommit fram till att tolkning av budskap är högst individuell då den påverkas av en radolika känslor, upplevelser, kunskaper och intryck. Vi fann att tolkning är högst individuelltoch att ju fler stimuli som skickas till hjärnan samtidigt, desto starkare blir upplevelsen.Tidigare upplevelser och erfarenheter har betydelse för mottagandet, bearbetning ochtolkningen av ett budskap.

Conclusions: A myriad of interpretations are possible when studying and discussing a particular organizational culture. As culture can not be removed from its context, we illuminate the effects that the internationalization process has with regards to unifying the organizational culture in our particular setting studied. Maintaining however, that a reflexive look at this culture shows no single interpretation as being sufficient, we try to expose its richness and ambiguities through a three perspective approach..

Syftet med denna studie är att granska lärares uppfattningar om och tolkningar av begreppet god lärandemiljö med fokus på de fysiska faktorerna samt att undersöka hur lärarna i sin yrkesroll omvandlar sina kunskaper och erfarenhetertill att skapa en god fysisk lärandemiljö i sina klassrum.Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1 ochårskurs 3 på två olika skolor. Skolorna valdes ut genom så kallat bekvämlighetsurval. Aktuell litteratur och forskning inom ämnet har studerats.Studien redovisar några av lärarnas mest framträdande tankar och åsikter om lärandemiljöer men även likheter och olikheter i svaren vad gäller tolkningen av begreppet. Studien slår fast att på grund av befintliga byggnader, brist på tid och rådande ekonomi kan lärarna endast påverka lärandemiljön vad gäller möblering och material. Om inte dessa hinder fanns skulle lärarna bättre kunna använda sina kunskaper till en positiv förändringav lärandemiljön..

Uppsatsen utgår från frågan hur David Mamets pjäs Oleanna kunde tolkas så radikalt annorlunda vid sin  svenska premiär på Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jämfört med vid sin urpremiär i New York ett drygt år tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmänt som en varning för hämndlysten feminism och för faran med överdriven politisk korrekthet, och debatten kom att gälla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionär och dum. I Sverige sågs den tvärtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehåller därför både en receptionsanalytisk del och en närläsning av dramat. I receptionsanalysen jämförs pjäsens mottagande i USA och Sverige och sätts i relation till respektive samhälles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.