Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma pedagoger resonerar om sin roll i barns lärande. Syftet med studien är att få syn på pedagogers olika uppfattningar och hur de på olika sätt beskriver sin tolkning av begreppet lärande samt vilka förutsättningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptäcka och få förståelse för lärande. Den metod som använts har varit enskilda intervjuer med pedagoger. De frågor som studien har utgått ifrån är: Hur resonerar pedagoger kring sin roll i barns lärande? Hur resonerar pedagoger om synliggörandet av barns lärande? Teoretiska utgångspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lärarens roll och funktion för läraruppdraget.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur värdegrundsarbetet bedrivs i grundskolans lägre år. Vidare vill vi se hur värdegrund tolkas på olika skolor och om det finns någon samverkan mellan skolorna i kommunen.I denna studie gör vi en historisk tillbaka blick på skolans uppdrag. Vi har fördjupat vår kunskap om skolors tolkning samt arbete med värdegrund genom att vi har tagit del av litteratur som berör dessa ämnen. Vi har använt oss av Skolverkets rapporter, tidigare forskning samt relevant litteratur om tolkning och praktisk tillämpning med värdegrundsfrågor. Studien tar även upp pedagogers etiska medvetenhet.Denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer som innebär att få så uttömmande svar som möjligt av informanterna.

Den hermeneutiska metoden är tillvägagångssättet i denna studie. Syftet är att upptäcka drag av den dolda läroplanen och om den medför både negativa och positiva konsekvenser. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna kan vara att den dolda läroplanen kan motarbeta den öppna Lpf94 och det positiva är att den dolda läroplanen kan skapa ett gott klassrumsklimat. Att ge tydliga instruktioner om hur eleverna ska arbeta, i grupp eller enskilt, är viktigt eftersom det kan ha betydelse för vilken social träning eleverna får. Genom att utgå från elevernas erfarenheter och låta dessa ligga till grund för undervisningen visar man som lärare en lyhördhet för elevers åsikter.

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsättare om jazzmusik och dess estetik..

Uppsatsens titel: Management ? våra lärdomar och reflektioner Seminariedatum: 14 januari, 2004 Ämne/kurs: Management FEK 261, 20 poäng, magisternivå Författare: Emelie Bischoff, Staffan Cederwall, Christoffer Ekström och Daniel Lindström Handledare: Heléne Tjärnemo Företag: Sekretessbelagt Fem nyckelord: Management, lärdomar, reflektion, grupputveckling, självinsikt Syfte: Vårt syfte med denna rapport är att presentera våra lärdomar utifrån de områdena inom management, vi skaffat oss insikt i. Metod: 20 poäng projektarbete med en kvalitativ ansats. Teoretiska perspektiv: Management, grupprocess, team, ledare, chef, strateg, projektledning Empiri: Djupintervjuer med ledningsgrupp, gruppövningar, självinsikts- och personlighetstest, intervjuer med professorer och lärare vid EHL. Slutsatser: Vi svarar på vårt syfte genom att presentera våra viktigaste lärdomar utifrån oss själva, både som individer och som grupp, samt kommunikation och projekt..

Vi har båda stött på dokumentation under vår verksamhetsförlagda tid, men vi har inte riktigt förstått vilken betydelse denna kan ha för verksamheten. Utifrån vår gemensamma nyfikenhet om vad förskollärare dokumenterar och framförallt varför, har detta sedan blivit utgångspunkten för vårt examensarbete. Syftet med vår undersökning har sedan varit att ta del av respondenternas erfarenheter och tankar kring dokumentation. Vi ville veta hur de ser på dokumentation och vilken betydelse den har för dem. Utifrån våra frågeställningar ville vi ta reda på vad och varför förskollärarna dokumenterade samt hur de gick tillväga vid en dokumentation. Vi valde att utföra vår undersökning på tre förskolor i Malmö och i Svedala kommun. Vi använde den kvalitativa intervjun som metod då vi intervjuade fyra förskollärare.

Jag har i denna studie valt att titta på hur slöjdlärare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mån det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat på hur slöjdlärarna låtit eleverna planera och utvärdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har även försökt att se om slöjdämnet är integrerat med andra ämnen vilket i så fall skulle kunna öppna för en större variation i ämnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till ämnet och själv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlärare.

Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.

Syftet med denna uppsats var att belysa bemötandet inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Ta reda på hur socialsekreterare respektive klienter ser på bemötande och vad ett gott bemötande är för dem, vad som är viktigt i mötet och för kontakten. Undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett gott bemötande och vilken påverkan myndighetsutövningen har. Som metod använde vi en kvalitativ intervjuundersökning. Fyra socialsekreterare intervjuades, två från ett socialkontor där myndighetsutövning är ett påtagligt inslag i arbetet och två från ett resursteam där myndighetsutövning av utredande karaktär inte finns med.

Sammanfattning Titel: To be or not to be a leader! ? Hur utvecklas ledarkompetens?Författare: Ann-Sofie Larsson & Emma StåhlrosNyckelord: Ledarskap, Lärande, Feedback, Reflektion, Supplemental Instruction, Lyssnande, Ledarkompetens, Insikt Syfte och frågeställning: Syftet med denna uppsats är att undersöka om ledarkompetens kan utvecklas genom praktisk tillämpning med hjälp av olika utvecklingsverktyg som använts i kursen Lärande ledarskap. Syftet är vidare att undersöka kursstudenternas utveckling av ledarkompetens. Vi vill fånga upp den process som de genomgått med hjälp av följande frågeställning: Hur utvecklas ledarkompetens med hjälp av praktisk tillämpning? Metod: För forskningsfältet som vi valt att studera lämpar sig ett kvalitativt angreppssätt.

Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar som behövs för att lärare som ingår i gemenskaper skall uppleva att reflektion sker på ett meningsfullt sätt. Eftersom lärares kompetensutveckling idag, skall utgå från egna erfarenheter och initieras nerifrån av praktikerna, kan studien på längre sikt också bidra med att synliggöra framkomliga vägar för lärares kompetensutveckling, som ett led i skolutveckling och dessutom som ett led i att utveckla läraryrket till en profession.Studien ingick i ett aktionsforskningsprojekt där lärarna själva bestämde fokus, i syfte att utveckla sin egen praktik. Aktionen bestod av fyra faser på en grundskola. Hela aktionen pågick i ett och ett halvt år. Fas 4, studien, pågick under ett läsår.

Grupparbete är en använd undervisningsmetod i skolan där eleverna drar nytta av varandras olikheter och förmågor för att lära sig ny kunskap. Centralt för grupparbete och lärande är språket och samtalet. Vi vill i denna studie undersöka vilka samtal ett kollaborativt arbete kan medföra. Studiens idé uppkom utifrån elevers svårigheter med samarbete och samtal i grupp. Aktionsforskningen följer en process av planering, aktion, dokumentation och reflektion.

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsättare om jazzmusik och dess estetik..

Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av sju pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhållande de har till detta verktyg. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur väljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur använder sig pedagogerna av reflektion och återkoppling? Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjälp av tidigare forskning på området och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrämjande pedagogik. Resultatet påvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna främst är att synliggöra barnens lärande.