Det framkommer i bakgrunden att årligen drabbas cirka 30 000 människor av stroke och en tredjedel av dessa får afasi. Kommunikativt samspel är basen för ömsesidig förståelse inom vården och det är detta samspel afasidrabbade har svårt att få ta del av. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med afasi upplever sin situation i vården. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie och baserades på skönlitterära böcker författade av personer som har överlevt stroke och drabbats av afasi. Analysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

Uppsatsen unders?ker om det finns en generell princip om likabehandling inom f?retagsobligationsmarknadsr?tten i Sverige, med s?rskilt fokus p? regleringen av obligationsinnehavares r?ttigheter i f?rh?llande till emittenter. Genom redog?relse och analys av de r?ttsliga utg?ngspunkterna konstateras det att EU-r?tten ensamt inte f?reskriver likabehandling av obligationsinnehavare ut?ver den l?pande informationsgivningen. D?remot talar den svenska implementeringen av ?ppenhetsdirektivets krav i 18 kap.

Syftet med vår studie är att undersöka hur rektorer tolkar ett valt värdegrundsmål och varför detolkar det olika. Det mål vår studie utgår ifrån är, ?alla som arbetar i skolan skall visa respektför den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratisktförhållningssätt?. Vi väljer att fokusera på organisationsstrukturen och sociala faktorer då vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden på varför målet tolkas olika. Studien är enkvalitativ undersökning där vi intervjuar två olika rektorer och ber dem tolka målet.

Inom palliativ vård är existentiella frågeställningar och andlighet viktiga delar för att uppnå en holistisk vård. Det har dock visat sig att sjuksköterskor har bristandekunskap om och svårigheter att bemöta patienters andliga behov. Eriksson och Watsonär två omvårdnadsteoretiker som belyser den andliga dimensionen av omvårdnaden.Eriksson har en mer kristen syn på andlighet medan Watsons perspektiv ärexistentialistiskt med inflytande av österländskt filosofi. Båda uttrycker dock attetablering av tro och hopp är centrala kännetecken för andlig omvårdnad. Syftet meduppsatsen var att klargöra vilka andliga behov palliativa patienter kan ha och hur dekan komma till uttryck samt hur andliga behov kan uppfyllas.

Denna studie är gjord med syfte att ta reda på vilken nytta lärare, för elever i de yngre åldrarna, anser att elever i årskurs 1-2 har av sin individuella utvecklingsplan (IUP). Min erfarenhet är att elever i årskurs 1-2 har svårt att förstå sin IUP och det har varit utgångspunkten för min studie. Studien lyfter fram lärares åsikter och erfarenheter gällande elevers delaktighet i skapandet av sin IUP, elevers förmåga att ta ansvar för sin IUP samt vad IUP:n bidrar till gällande elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder på att den största nyttan med IUP för elever i årskurs 1-2 är samtalet och möjligen kan samtalet vara ett verktyg för elevens lärande och förståelse av den egna lärprocessen. För att ta reda på lärarnas åsikter användes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som använts i studien är Strandbergs (2006) tolkning av Lev Vygotskjis teori. .

Syftet med studien var att belysa hur man kan arbeta med reparativ rättvisasom brottsförebyggande åtgärd. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialetinhämtades genom observationer, insamlande av dokument samtintervjuer. Våra frågeställningar var: Hur kan man arbeta med reparativrättvisa? Hur upplever ungdomar sitt deltagande i en verksamhet som grundarsig på den reparativa rättvisans principer? Den teoretiska utgångspunkten,KASAM har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet.Resultatet visar att man kan erbjuda en möjliggörande miljö som ett alternativtill en kriminell karriär hos villkorligt frigivna och ungdomar i riskzon. Dettagenom återuppbyggnad av deras liv och relationer samt att utvecklaarbetsrelaterade färdigheter.

Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med människor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet är att få fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sådant som bostadsområden och nya kommersiella centrum i relation till olika människors livsvillkor och identitet. Freddie Håkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: Får du plats i soffan? ? En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret Knäppingsborg beläget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som använder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och på så sätt avgör vilka kunder kvarteret söker.

Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fyra bildlärare på gymnasiet ser på begreppet kreativitet och hur detta enligt dem tar sig i uttryck i deras undervisning. Då kursplanen tar upp begreppet som ett mål samt som ett krav för betyget MVG är begreppets betydelse och tolkning av detta väsentligt och av betydelse för hur bedömningen samt undervisningen ser ut.Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra bildlärare på gymnasienivå. Intervjufrågorna var öppna för att få ut så mycket som möjligt ur varje fråga.Resultatet av denna undersökning påvisar att lärare har stor förståelse för begreppet kreativitet och mycket kunskap om hur den på olika sätt kan främjas i klassrummet samt vad som krävs för att läraren ska kunna bedöma den kreativa processen. Resultatet visar också på att tidsbrist, negativ stämning och elevers dåliga självförtroende kan vara faktorer som istället hämmar kreativiteten i klassrummet..

Som grafisk designer jobbar man med att förmedla budskap via exempelvis affischer, tidningar och broschyrer. En del av designprocessen är att välja vilket papper som ska användas vid tryckningen. För att kunna välja ett papper som främjar budskapet måste det först finnas förståelse för hur människor uppfattar olika sorters papper och vilken påverkan papperet har på människors tolkning av budskapet.Detta arbete visar genom research och undersökningar vissa generella uppfattningar och åsikter som finns om papper. De huvudsakliga faktorerna som inverkar på hur ett papper uppfattas är papperets tjocklek, struktur och yta. Arbetet visar även att papperet är en del av budskapet, då ett tryckt budskap inte kan skiljas från det papper det är tryckt på.

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur textillärare ser på och arbetar med elevens planering i grundskolan. Jag valde ämnet för att kursplanen för slöjd betonar planering upprepade gånger. Jag ville förstå vad planering innebär samt undersöka hur man rent praktiskt kan arbeta med det som lärare. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra textillärare i Västerbotten och har bedrivit omfattande litteraturstudier som jag ställer mot intervjuresultaten. Jag frågar vad lärarna anser att elevens planering innebär, hur de arbetar med den samt hur de bedömer och betygsätter den.

Uppsatsen ämnar utforska hur den postapokalyptiska genren brukar historia. Detta görs genom en läsning av Dimitrij Gluchovskijs Metro 2033 (2009), utifrån Espmarks syn på dialogicitet och Aronssons historiebruksteoretiska tankar, där historiskt meningsskapande med olika syften blir till genom berättelser i former som större narrativ, metaforer, metonymier och symboler.Bakhtins kronotop används också, men med Aronssons fokus på dess spatiala sida. Uppsatsen föreslår att figuren kan användas för att visa hur fiktionen kan skapa ett abstrakt rum istället för ett rent konkret eller fysiskt, och därmed få med de känslor och den världssyn som är intimt sammanlänkade med det fysiska rummet. I uppsatsen friläggs hur Metro 2033 återskapar en abstrakt version av det kalla krigets spelplan för att legitimera kärnvapenkrigsmotivet.Förslag ges också på en begreppsapparat för att tala om olika historiska nivåer i den postapokalyptiska fiktionen där vår samtids accepterade historia, förutom att den modifieras fiktivt, också får sällskap av spekulativ pre- och postapokalyptisk historia. Uppsatsen ger flera exempel på hur texten brukar historia, bland annat hur den spekulativa historien kan användas för att kommentera företeelser ur samtidens accepterade historia.

I Sverige har barn och ungdomar i såväl grundskolan som gymnasiet sämre matematikkunskaper idag jämfört mot tidigare år (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försämrad matematikkunskap stå att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nått liknande resultat i internationella kunskapsutvärderingar. Det här examensarbetet jämför dessa två länders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan två stora kunskapsutvärderingar och kunskapskraven i de två länderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till ländernas resultat i dessa två kunskapsutvärderingar.Syftet uppnås med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av de två ländernas kursplaner för matematik.

I tidigare forskning som gjorts inom ämnet dirty work osynliggörs mentala förberedelser för individer som ska äntra ett sådant yrke. Därtill osynliggörs också i forskning kring polisstudenter och våld i relation till polisyrket hur polisstudenter själva reflekterar och känner inför att kanske bruka och utsättas för våld i sitt framtida yrke. Syftet med denna uppsats har därför varit att belysa hur polisstudenter, som står inför en karriär inom ett dirty work, reflekterar över att de kan komma att bruka och själva utsättas för våld i framtiden, samt hur de upplever att de förbereds inför detta. Studien är gjord genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Sex polisstudenter har intervjuats, samtliga vid två tillfällen.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers arbeten i kursen Bild och form, 50 poäng, i åk 2 på gymnasiet. Frågeställningen är om de för kursen angivna betygskriterierna räcker till för att sätta betyg i ett ämne som förutsätter ett kreativt arbete. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare. Intervjufrågorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gällande betygsättning överhuvudtaget och betygsättning i praktiska ämnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten.

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan.