Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete.

Kvinnan har i alla tider drivit företag, men ändå inte varit lika accepterad som mannen när man talar om entreprenörskap. Syftet med den här studien är att undersöka hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts; fyra med personer som arbetar inom området för entreprenörskap samt två med personer som idag är verksamma entreprenörer. Slutsatsen är att entreprenöriella sammanhang är till stor del uppbyggda på strukturer där mannen är norm, vilket leder till att kvinnor inte identifierar sig som entreprenörer i samma utsträckning som mannen gör. Därmed blir den meningsskapande processen negativt påverkad och kvinnor har på grund av detta ett längre steg till att starta företag..

I den här studien har vi genom kvalitativa intervjuer och en hermeneutisk forskningstradition undersökt hur sex förskollärare i förskolan tolkar och uttalar att de förhåller sig till genusuppdraget som det är formulerat i Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket 2010). I studien har vi även undersökt vilka faktorer som enligt förskollärare kan påverka deras arbete med genus. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att förskollärare har svårt att uttala hur de tolkar det formulerade målet i Lpfö98. De är väl medvetna om att det finns ett genusuppdrag som ska följas och eftersträvas. Likväl har de ofta svårt att gripbart och med ord tolka det som står angivet i Lpfö98.

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan påverka elevers lärande i grundskolans lägre åldrar. För att sökasvar på detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvänts. Studien utgår från Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och undervisning. Centrala begrepp förstudien är estetiska erfarenheter, estetiskt värdeomdöme och metaforer.

Syftet med denna undersökning var att genom en jämförelse mellan originalet och nyinspelningen av filmen The Hills Have Eyes (1977 av Wes Craven, 2006 av Alexandre Aja) analysera filmiska representationer av monstrositet. Undersökningen vilade på föreställningen att det monstruösa som en filmisk framställning är beroende av en tolkning som resulterar i en upplevelse av monstrositet, och att denna tolkning är knuten till en social verklighet som ser olika ut i olika historiska skeden. Teoretiska utgångspunkter skapades med förankring i Foucaults idéer kring diskurser, men även i Ulrich Becks beskrivning av risksamhället samt Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tänkande beträffande modernitetens villkor. Undersökningen genomfördes som en innehållsanalys som utgick ifrån att välja undersökningsobjekt och att definiera vad undersökningen skulle fokusera på, varpå objekten observerades, observationerna kategoriserades, kategorierna analyserades och resultatet sammanställdes i en rapport. Arbetet ledde fram till tre övergripande slutsatser: 1.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Då en människa får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kan denne av olika skäl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta är skräcken för vad som skulle kunna hända vid ett återvändande till hemlandet. Därmed väljer den avvisade en livssituation utan tillgång till olika samhälleliga rättigheter framför att vända tillbaka. Frånvaron av stödinsatser innebär ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del på orsaken till flykten, men också på det stöd andra människor kan ge.

I denna magisteruppsats undersöks med hjälp av en samtalsanalytisk metod hur testtagare och testledare orienterar sig mot problem i interaktionen vid samtalsdelen av Tisus. Det mest övergripande syftet är att undersöka hur testtagare och testledare förhåller sig till varandra i en samtalssituation där det huvudsakliga målet är att testtagarnas språkliga förmåga ska bedömas. Frågeställningarna syftar till att ta reda på hur testtagarna och testledaren orienterar sig mot problem i interaktionen, samt hur problemsekvenser skiljer sig åt beroende på om interaktionen äger rum mellan testtagare och testledare eller mellan flera testtagare. En vidare frågeställning syftar till att diskutera hur testtagare och testledare förhåller sig till samtalets ramar och mål vid problemsekvenser. Slutsatserna är att det tycks finnas skillnader i hur problem relevantgörs beroende på mellan vilka interaktionen äger rum.

En gymnasieklass i spanska som modernt språk, steg 4, fyllde i tre enkäter om hur dialogen kan fungera som en didaktisk resurs för en gemensam läsning av skönlitterära texter, i detta fall en microberättelse/kortprosa. I studien är begreppet dialog centralt och förstås som en didaktisk resurs för att skapa ny kunskap och innebörd av texten utifrån en kontinuerlig interaktion mellan elevläsare, dvs. läsare som är elever och läser i ett skolsammanhang. Studien omfattar relevanta aspekter av den fiktiva texten och dess läsning ur ett dialogiskt perspektiv, relationen mellan läsning och dialog för förståelse och tolkning av den fiktiva texten, elevläsarnas motivation, deltagande och delaktighet inom de olika faserna av läsningen och dialogen samt hur det didaktiska sättet att använda den fiktiva texten i undervisningen påverkar elevernas tolkning.Resultatet visar att ett dialogiskt samarbete minskar svårigheter i läsningen av skönlitterära texter. Elevläsarnas mål med läsningen är att lära sig nya ord samt att uttrycka sig på spanska och i mindre grad tolkningen av själva texten utifrån kultur och författarens kontext.Dialogen ses som en adekvat strategi för att underlätta svårigheter i läsningen av texten när det gäller i översättning, förståelse och tolkning.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av läraryrket. Syftet med denna studie är att ta reda på vad matematiklärare, vilka undervisar i grundskolans senare år, uttrycker för tolkningar av begreppet strävansmål samt två utvalda strävansmål ur kursplanen i matematik för grundskolan. Vår förhoppning är att på så sätt bidra till ökad reflektion och kunskap gällande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklärare i grundskolans senare åldrar.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av läraryrket. Syftet med denna studie är att ta reda på vad matematiklärare, vilka undervisar i grundskolans senare år, uttrycker för tolkningar av begreppet strävansmål samt två utvalda strävansmål ur kursplanen i matematik för grundskolan. Vår förhoppning är att på så sätt bidra till ökad reflektion och kunskap gällande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklärare i grundskolans senare åldrar.

BAKGRUND: Samlingen på förskolan har funnits med sedan lång tid tillbaka. Det är en aktivitetsom verkar ha en självklar plats bland förskolans rutiner. Vi är intresserade av hur förskollärarnamenar att samlingen bidrar till barns lärande. I bakgrunden tar vi upp forskning som beskriversamlingen, med dess form, innehåll och syfte. Bakgrunden innehåller också en tolkning av detsociokulturella perspektivet, som vi använder i vår tolkning av resultatet.SYFTE: Att undersöka hur förskollärarna resonerar om syftet med den planerade samlingen irelation till form och innehåll, gruppens betydelse, barns lärande, barns inflytande och delaktighet ochläroplanens betydelse.METOD: Vi har i denna undersökning använt oss av en kvalitativ metod, som redskap använde viintervju och vi startade med en öppen fråga.

Hur gör jag när jag ska interpretera barockmusik? För att undersöka hur jag kan komma fram till en stilistiskt korrekt men personlig tolkning har jag valt att arbeta med en för mig okänd kantat av Georg Friedrich Händel, ?Nice, che fa? che pensa?? (HWV 138). För att kunna göra en stilistisk interpretation har jag läst litteratur om barockinterpretation. Jag har även tagit hjälp av tre olika lärare: sångpedagogen och barocksångerskan Emma Rönnlund, cembalisten Lars Sjöstedt och regissören Kjell-Peder Johanson. Syftet med arbetet är att lära mig hur jag ska tolka en barockkantat och överföra den till en klingande interpretation med personlig undertext.

I uppsatsen undersöks om läsarens upplevelse av en litterär text i lättläst version skiljer sig från upplevelsen av originalversionen. Där undersöks också vilka bearbetningar som gjorts i den lättlästa versionen samt kopplingar mellan bearbetningar som gjorts och skillnaderna i läsarens upplevelse mellan versionerna.Som utgångspunkt för undersökningen ligger tidigare forskning kring läsares upplevelser och tolkning av litterära texter. En av utgångspunkterna för undersökningen av de bearbetningar som gjorts i den lättlästa versionen var begreppet adaptation, vilket redogörs för i forskningsöversikten.Denna studie utgår från två undersökningar, en analytisk och en empirisk undersökning. Den analytiska undersökningen visar att omfattande textbearbetning av typerna strykning, tillägg, utbyte och omstrukturering gjorts i den lättlästa versionen. Som utgångspunkt för den empiriska undersökningen ligger frågor som berör både innehållsmässiga och språkliga aspekter och som syftar till att undersöka läsarens upplevelse av berättelsen.

Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ?Eleven skall (?) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.