Syftet med denna studie har varit att belysa tydligheten i och fördjupa kunskaperna om lärares uppfattningar och tolkningar av kunskapskraven för gymnasieskolans kurs Svenska 1. För att svara mot syftet, har kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare genomförts. Forskningsfrågorna som ställs i uppsatsen är:Hur uppfattar lärare kunskapskraven i Svenska 1 som styrdokument?Hur tolkar lärare innebörder av mellanstegen D och B i Svenska 1?I den teoretiska bakgrunden berörs forskning om bedömning, tolkning av kriterier för bedömning, uppfattningar av och förhållningssätt till betygssystemet samt forskning om betygsinflation.Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av en fenomenografisk ansats, och delats in i beskrivningskategorier som lyfter fram kvalitativt skilda sätt att uppfatta och tolka kunskapskraven för kursen. Undersökningen visar att lärare uppfattar kunskapskraven som konkreta instruktioner, som tolkningsmöjligheter och som konkurrenter till lärarnas egna betygskriterier. Lärare tolkar mellanstegen som ?svaga? versioner av betyget ovan samt som ?starka? versioner av betyget under.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers upplevelser kring de förutsättningar som finns för att tillhandahålla en inkluderande förskolemiljö. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. Syftet bröts ner i ett antal frågeställningar som handlar om hur pedagogerna definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd liksom inkludering samt vilka förutsättningar de upplever sig ha beroende på stöd från ledning, kollegor samt föräldrar för att arbeta inkluderande. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där samspel, kommunikation och gemenskap är en förutsättning för lärande. Jag har tagit i beaktning att det är jag som forskare som filtrerar intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser genom min egen tolkning.

Med stöd av teorier om barn och kommunikation, mediepåverkan liksom synen på barn som publik ville vi i denna uppsats ta reda på hur barn i mellanstadiet i Halmstad läser filmen "Dylans historia?, en egenproducerad programserie om Halmstads historia.Frågeställningen var: Hur ser det narrativa mötet ut mellan producenternas intentioner, så som de uttrycks i produktionens/filmens narrativa element, och barnen. Det vill säga, hur uppfattar barnen filmen? Utifrån Stuart Halls teorier om ?encoding - decoding? jämförde vi producenternas intentioner med texten (filmen) med den tolkning som publiken (barnen) gjorde. 19 barn i åk 4 och åk 6 intervjuades.

I denna uppsats presenteras ett förslag till läsning och tolkning av den vikingatida steninskriften Vg 199, för vilken ingen tolkning tidigare framlagts. Tolkningen lyder: [Stæinn] kveðsk hær[sa] s?[n]a længi. Kveðsk Hialms Gunna Halfd[anaR br?dur/faður langa hr]?d geta.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: ? Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? ? Hur konstruerar lärarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte.

Tidigare forskning pekar på försämrad kommunikationsförmåga som ett av de mest uppmärksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning använder dementa som alla andra människor både verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försämras deras verbala uttrycksätt och de börjar istället att i allt högre grad använda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppsspråk, gester, paraspråk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssätt ibland kan vara väldigt svåra att tolka av andra i deras närhet, är det av stor betydelse att ta reda på de förutsättningar som påverkar detta. Syftet med denna studie är att utifrån vårdpersonalens berättelser belysa vilka faktorer som påverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt under omvårdnadsmötet.

Vår intention med detta arbete är att synliggöra eventuella likheter och skillnader på hur på hur pedagogerna i förskolan och på högstadiet arbetar med frågor som berör genus och hur de arbetar för att motverka traditionella könsmönster. För att få svar på vår frågeställning intervjuade vi tre förskolelärare och tre högstadielärare. I vår tolkning av resultatet har vi använt oss av den forskning som tidigare fanns inom vårt område..

Bakgrund: Företag utsätts dagligen för olika former av risk och osäkerhet. Efter2008 års finanskris där många företag hamnade i finansiellttrångmål, då det var oförberedda på finansbubblans konsekvenserblev riskhanteringen inom tjänsteföretag mer uppmärksammat. Huridentifierar och hanterar egentligen tjänsteföretag operativ risk ochtill vilken grad använder dem sig av försäkringar? Och hur förhållersig den praktiska riskhanteringen i relation till akademisk teori?Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse i hurtjänsteföretag identifierar och hanterar operativ risk med hjälp avolika försäkringar och sedan jämföra med teori gällanderiskhantering.Metod: En kvalitativ fallstudie som bygger på intervjuer riktade mot ettspecifikt företag för att djupare kunna studerariskhanteringsprocessen och deras hantering i form av försäkringar.Vi har även valt att komplettera med information från företagetsårsredovisningar.Resultat: Resultatet av vår undersökning styrker den teoretiska kopplingen tillpraktiken. När det kommer till begrepp som risk, riskhantering ochriskhanteringsprocess anser vi att det finns ett starkt sambandmellan teorins tolkning av dessa och den praktiska tolkning samttillämpning.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur feministiska strävanden påverkat och eventuellt förändrat den religiösa judendomen. Studien har utgått från de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstående kohorter i mitt arbete har jag utgått från en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande använt mig av ett feministiskt angreppssätt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhållande till mannen.

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att genom en kvalitativ studie intervjua några verksamma religionskunskapslärare och genom detta undersöka deras didaktiska val i sin religionsundervisning. Fokus i uppsatsen ligger på valet av religioner som lärarna väljer att undervisa om i sin religionsundervisning, och detta i enighet med olika gällande styrdokument och pedagogens tolkning av dessa. Syftet har varit att finna generella likheter och skillnader mellan lärarnas val av religioner i världen att undervisa om och att sedan tolka vad dessa likheter kan bero på. Syftet har även varit att undersöka om lärarna vet vilka religioner i världen som de är skyldiga att undervisa om enligt styrdokumenten, vilket kan sägas vara lärarens professionella tolkning av styrdokumenten som gäller i religionskunskap. Meningen med uppsatsen var även att ta reda på om lärarna medvetet väljer bort någon religion att undervisa om och i så fall varför. Resultatet av min forskning visar att de religioner i världen som är mest representerade bland lärarnas val, är de fem världsreligionerna.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en så kallad ?vänstervridning? i Sveriges televisions nyhetsprogram. Det vill säga en favorisering av vänstern gentemot högern. Detta genom att undersöka nyhetsrapporteringen, i Rapport och Aktuellt, av i förväg valda ämnen..

En hermeneutisk studie som syftar till att i mötet med ex-kriminella skapa förståelse och kunskap kring vad som krävs, av dessa personer, för att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Studien bygger på intervjuer med 10 män i åldrarna 20-41 år som levt ett liv utan kriminalitet i maximalt 10 år och är bosatta i Sverige. Studiens data analyseras i tre steg. Det första steget, preliminär tolkning, ger en överblick av materialet. I det andra steget, fördjupad tolkning, förklaras studiens förändringsmodell som bygger på respondenternas upplevelser.

Denna studie behandlar begreppen kunskap och lärande, med utgångspunkt från Skolinspektionens (2012) kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med det förstärkta pedagogiska uppdraget. I Skolinspektionens rapport menar man att studier pekar på den avgörande roll den pedagogiska ledningen har för hur verksamheten utformas och utvecklas för att bättre kunna arbeta med barns utveckling och lärande. Syftet med studien är att synliggöra och förstå fyra förskolechefers tolkning av begreppen kunskap och lärande samt hur de beskriver att de kommunicerar begreppen till personalen genom sitt pedagogiska ledarskap.Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och datainsamlingen består av intervjuer med fyra förskolechefer. Resultatet visar att förskolechefernas tolkning av begreppen kunskap och lärande bygger på individuella erfarenheter och att det finns ett behov av att reflektera över begreppen för att främja lärande i förskolan. Vi har uppmärksammat att det finns ett starkt engagemang hos förskolecheferna men att de har svårt att skilja begreppen åt, då deras tolkningar av begreppen går i varandra.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: ? Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? ? Hur konstruerar lärarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte.

The initial provisions concerning CFC-legislation were introduced 1990 and has since been subject to several revisions and adaptations. The fundamental purpose of the CFC-legislation is to prohibit and prevent tax evasion undertaken by such companies that own other foreign companies where generated income is subject to low rates of taxation. The CFC-legislation aims to provide the Swedish government with an op-portunity to tax this income. This is important in order to prevent tax avoidance and preserve the integrity of the system of taxation within Sweden. In order for the CFC-legislation to be as effective as possible there must exist a clear way of defining which activity that is to be regulated within its scope.