Syftet med denna studie Àr att ur ett maktperspektiv undersöka förÀldrar och lÀrares möjligheter att samarbeta. Metod: I vÄr studie har vi valt en kvalitativ undersökningsmetod dÄ vi intervjuat bÄde lÀrare och förÀldrar. Under bearbetningen och analysen har vi tagit hjÀlp av tematisering och meningskoncentrering för att göra sÄ rimliga tolkningar som möjligt. Med hjÀlp av Bourdieus teorier om makt har vi försökt tolka informanternas svar. Resultat: Resultatet av studien visar att förÀldrarna tycker att skolan Àr viktig och att de sjÀlva har ett ansvar att förmedla det till sina barn.

Vi som gjorde den hÀr studien heter Marie-Louise Ekvall- MÄbring och Tanya Dimitrova. Vi studerar Barn och Ungdomsvetenskap 80 poÀng pÄ LÀrarhögskolan i Malmö. Syftet var att se hur 1-2 Äringar kommunicerar med sin omgivning. Hur gör de sig förstÄdda? Hur tas deras kommunikation emot av omgivningen? FrÄgestÀllningarna har legat som fokus genom arbetet för att upprÀtthÄlla den röda trÄden.

Trots principen om avtalets subjektiva begrÀnsning kan det finnas skÀl till att utöka ett aktieÀgaravtals verkningar mot förvÀrvande tredje man för att skydda beaktansvÀrda intressen. DÄ rÀttslÀget Àr oklart Àr det av intresse att undersöka huruvida en tolkning med laganalogins hjÀlp mot sakrÀttens samt skiljerÀttens omrÄde kan klargöra rÀttslÀget.För att ge lÀsaren tillrÀcklig bakgrund för analysen beskrivs rÀttslÀget vad gÀller aktieÀgaravtal och de bakomliggande teorierna rörande den analogiska tillÀmpningen. DÀrefter analyseras undantag till avtalets subjektiva begrÀnsning, varefter en diskussion följer dÀr frÄgan huruvida analogier kan dras besvaras.Resultatet av denna framstÀllning Àr att en analogisk tillÀmpning kan göras mot de tvÄ undersökta rÀttsomrÄdena, dock endast i begrÀnsad utstrÀckning vad gÀller skiljerÀttens omrÄde. En kombinerad applicering av möjliga analogier frÄn sakrÀttens och skiljerÀttens omrÄden pÄ aktieÀgaravtal leder till ett resultat dÀr aktieÀgaravtalets bundenhet mot bÄde förvÀrvande tredje man samt kvarstÄende parter klargörs..

SAMMANFATTNING Den hÀr studien handlar om barn/ungdomar som mÄste lÀmna sitt land pÄ grund av förföljelse, krig och vÄld, dessa barn tvingas mÄnga gÄnger att fly ensamma utan vÄrdnadshavare. Studien syftar till att beskriva och analysera deras identitetsutveckling efter ankomsten till Sverige utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv. För detta ÀndamÄl har vi valt att anvÀnda oss av en hermeneutisk forskningsmetod dÀr vi anvÀnder oss av tolkning som redskap. Vi har utgÄtt frÄn bÄde en symbolisk interaktionistisk teoretisk ram, som innebÀr att identitetsskapandet Àr resultatet av den mellanmÀnskliga interaktionen och KASAM som Àr ett salutagen perspektiv detta innebÀr att fokus ligger pÄ tre hÀlsobringande komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vad vi har kunnat konstatera Àr att sprÄket och det nya sociala nÀtverk som de ensamkommande barnen blir en del av vid ankomsten till Sverige utgör en viktig del i bekrÀftande av deras sjÀlvbild.

Uppsatsen behandlar tvÄ av de grÀnsdragningsproblem som Äterfinns i 25 § RevL. Syftet Àr dels att utreda grÀnsdragningen mellan verksamhet med naturligt samband och sidoverksamhet, dels grÀnsdragningen mellan tillÄten och otillÄten sidoverksamhet. Fokus ligger frÀmst pÄ den senare grÀnsdragningsproblematiken. Inledningsvis definieras begreppet revisionsverksamhet som spelar en central roll för uppsatsen. Framförallt presenteras hur den legala definitionen pÄverkar grÀnsdragningsproblemen.

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvĂ„rd. Idag Ă€r inte denna transition/överföringsprocess tillfredsstĂ€llande utan en förbĂ€ttring behöver ske.Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som Ă€r betydelsefulla i samband med överföringsprocessen frĂ„n barn- till vuxensjukvĂ„rd hos unga med kronisk sjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte.Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvĂ„rd, psykosociala faktorer samt vĂ„rdgivarnas kompetens och egenskaper.Konklusion: Överföringsprocessen mĂ„ste förberedas bĂ€ttre.

För att leva upp till uppstÀllda mÄl om mÀnskliga rÀttigheter, som aspekt av socialt ansvarstagande, anvÀnder sig svenska, transnationella företag av olika kriterier som bygger pÄ internationellt erkÀnda system. Efterlevnaden av dessa kontrolleras inom företaget. Kriteriernas innehÄll avgörs av det specifika företagets vision. Sociala företag utgÄr frÄn en social vision, dÀr det sociala ansvaret Àr huvudfokus. Konventionella företag utgÄr frÄn marknadens principer, dÀr vinstintresset Àr frÀmsta fokus.

Uppsatsen handlar om unga tjejers konsumtionsvanor. Undersökningen har utförts pÄ en gymnasieskola i Halmstad dÀr vi utfört en kvantitativ studie pÄ tjejer som gÄr första Äret pÄ gymnasiet. För att fÄ en övergripande generell bild av deras konsumtionsvanor, framförallt shopping valde vi att rikta vÄr enkÀt mot fyra olika huvudteman som vi tror kan ha ett samband; tjejernas ekonomiska situation, mÀngden konsumtion, vilken roll konsumtionssamhÀllets riktade reklam har pÄ dem samt om tillgÀnglighet till centrum kan pÄverka deras konsumtionsvanor. Syftet med vÄr uppsats var att belysa och diskutera samt fÄ en ökad kunskap och förstÄelse för hur den rÄdande konsumtionen och dagens massiva reklampÄdrag kan pÄverka unga tjejer.Viktiga verktyg för vÄr tolkning och analys har framförallt Baumans teorier om vÄrt konsumtionssamhÀlle samt bland annat Erving Goffmans tankar kring roller och intrycksstyrning bidragit med.Delar av vÄr enkÀtundersökning visas i form av tabeller och sammanstÀllningar i resultatavsnittet. I vÄr presentation har vi jÀmfört olika resultat.

Studien utgör en analys av Malmö stads samrÄd vid översiktsplaneringen efter kriterier som tas fram ur FN: s Habitatagenda. Habitatagendan Àr den internationella överenskommelsen för en hÄllbar utveckling inom samhÀllsplanering. Social hÄllbarhet innebÀr goda möjligheter till inflytande för den enskilde och för ideella föreningar. Sverige Àr en del av ett globalt sammanhang och samarbetar genom FN pÄ en mÀngd omrÄden, dÀribland medborgarinflytande och fysisk planeringDe svenska arbetsmetoderna och mÄlsÀttningarna följer emellertid inte alltid de internationella överenskommelserna. Analysens undersöker hur vÀl Malmö stads samrÄdsprocess i översiktsplaneringen överensstÀmmer med Habitatagendan och hur samrÄdsprocessen kan utvecklas för att skapa bÀttre möjligheter för ett lokalt inflytande.

I den hÀr uppsatsen undersöks konstens roll i bildÀmnet. LitteraturgenomgÄngen tar bland annat upp hur kursplanen kan tolkas angÄende konstens roll i bildÀmnet. I en överblick över hur konsten kan delas in problematiseras begreppen samtidskonst och konstnÀrliga artefakter. Studien som genomförts har bestÄtt av sex kvalitativa intervjuer med sex olika bildlÀrare verksamma i grundskolan i Ärskurs sju till nio. Resultatet berörde hur den traditionella konsten och modernismen finns med i bildÀmnet pÄ olika sÀtt medan samtidskonsten fick förhÄllandevis litet utrymme i bildundervisningen.

Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lÀrmiljön avseende pedagogiska arbetssÀtt, examinationsformer och lÀrare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lÀrmiljön med hjÀlp av utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbildningsprojekt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning.Instrumentet för datainsamling var djupintervjuer med Ätta vuxenstuderande som lÀst kurser inom utbildningsprojektet. Ansatsen var fenomenologisk vid datainsamlings- och analysfasen. De fenomenologiska reduktionerna gjordes vid datainsamlingen och första analysfasen och en hermeneutisk tolkning och analys gjordes i analysfas tvÄ mot i första hand ett utbildningsfilosofiskt raster bestÄende av essentiell, progressiv, perennialistisk och rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi.Resultatet indikerade att lÀrmiljön utifrÄn de vuxenstuderandes beskrivningar kunde tolkas som att utbildningsprojektets intentioner kÀnnetecknades av progressiv utbildningsfilosofi men att utbildningspraktiken upplevdes vara kÀnnetecknad av essentiell filosofi.UtifrÄn resultatet diskuterades lÀrarnas roll och ansvar för rÄdande utbildningspraktik och ett resonemang fördes bl. a.

Lagen hets mot folkgrupp tillkom 1948 med huvudsakligt syfte att motverka antisemitiskpropaganda. Lagen har successivt omarbetats och getts en vidare omfattning, sÄvÀl vadgÀller vilka grupper som skyddas som vilken sorts uttalanden som kan föranleda straffansvar.Lagen har ? av varierande anledning - ifrÄgasatts frÄn sÄvÀl juridiskt som politiskt hÄll.Huvudsakligen har kritiken handlat om att lagen Àr svÄrtolkad och otydligt utformad. I dennauppsats har jag granskat Justitiekanslerns beslut samt domar frÄn samtliga instanser för attse hur lagen tillÀmpas, samt huruvida de olika instanserna inbördes och sinsemellan Àr enseom vilka bedömningsgrunder som ska vara centrala vid en prövning. Min slutsats Àr att lageninte ska förstÄs utifrÄn dess rent objektiva ordalydelse, utan tolkas i ljuset av grundlagarna,lagmotiven och Àven omstÀndigheterna i det enskilda fallet.

Forskning visar att barn har svÄrt att komma till tals i familjerÀttsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerÀttssekreterares erfarenhet av att tillförsÀkra barn rÀtten att komma till tals och fÄ inflytande i vÄrdnad-, boende- och umgÀngesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Ätta familjerÀttssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. FamiljerÀttssekreterare upplever att barnsamtal Àr givande och viktigt, de trÀffar alla barn i utredningarna och Àr lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvÄrigheter. Ramar, riktlinjer och förutsÀttningar för utredningsarbetet försvÄrar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs dÀrför inte i vidare hög grad.

Att bygga hus Àr en lÄng och komplicerad process som börjar med planering och avslutas med en slutbesiktning. Det Àr ett av de största projekten som görs i livet, dÀrför Àr det viktigt att vara ytterst noggrann vid bland annat planering, budgetering och val av entreprenör. Det Àr mÄnga aktörer under byggprocessen dÀr de viktigaste Àr arkitekten, stadsbyggnadskontoret och byggnadsentreprenörerna. Syftet med denna rapport Àr att göra en undersökning hur vÀl samarbetet mellan aktör och konsument fungerar under byggprocessen. MÄlsÀttningen Àr att försöka hitta orsakerna till varför dessa vanliga problem uppstÄr och om det finns möjlighet att begrÀnsa eller helt ta bort dessa problem I rapporten har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod just eftersom att vi vill fÄ fram enskilda individers tolkning av hur de upplevde husbyggnadsprocessen. Av den orsaken att varje fall Àr unikt sÄ lÀmpar sig dÀrför inte en kvantitativ metod för att fÄ svar pÄ vÄr undersökningsfrÄga. Resultatet visar att privatpersoner hellre lÀgger pengar pÄ sjÀlva huset Àn en vÀl utformad planering.

Hellström, Staffan. Tystnaden i ljudfilm - En studie i Jacques Tatis ?Mon Uncle?. C-uppsats. Falun: Institutionen för kultur & medier, Högskolan Dalarna.