Sökresultat:
2018 Uppsatser om Tolkning av ćrsredovisning - Sida 29 av 135
Rytmen i skolan : En historisk analys av rytmbegreppets plats i musikÀmnets kursplaner
I vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle dÀr musik Àr en stor del av mÄngas vardagliga liv, glöms ibland musikens grundlÀggande byggstenar bort. Rytmen Àr en av dessa byggstenar. Uppsatsens innehÄll behandlar rytm som begrepp, lÀroplanshistorik samt en kvalitativ textanalys av svenska skolans kursplaner i musik mellan 1962-2011. Fokus befinner sig pÄ anvÀndningen av rytmbegreppet och rytmik i grundskolans senare Är, Ärskurs sju, Ätta och nio. Avslutningsvis diskuteras rytmikens historia och utveckling för framtiden, skillnaden mellan teori och ?verklighet?, samt hur lÀrare kan tolka och förhÄlla sig till kursplaner.
Att bestÀmma pÄföljd för den unge lagövertrÀdaren, en studie av pÄföljdsreglerna för ungdomar
?Statistical Process Control? har för syfte att genom av statistiska metoder, mÀta och analysera variation för att upptÀcka sÀrskilda orsaker till variation i processen och sedan genom eliminering av de orsakerna, förbÀttra processens kapabilitet.Inom SPC finns nÄgra begrepp som krÀver lite förstÄelse, till exempel olika typer av variation, skapandet av styrdiagram och tolkning av detsamma för att hitta sÀrskilda variationer. Till författarens kÀnnedom finns idag inget spel som pÄ ett enkelt och konkret sÀtt underlÀttar förstÄelse av dessa teorier.Inom omrÄde ?Lean Produktion? finns ett spel (?Lean-spelet?) som har för syfte att förklara begreppet slöseri, olika typer av slöseri i produktionsprocessen och hur man kan förbÀttra produktionen genom eliminering av de olika slöserierna inom produktionsprocessen. Syftet med detta examensarbete Àr att se pÄ möjligheterna till ett liknande spel för SPC.UtgÄngspunkten för skapande av sÄdant spel var design av en monteringsprocess som fÀrdiggör en produkt (i detta fall en traktor).
"Man skulle kunna göra jobbet hur stort som helst"En kvalitativ studie om skolkuratorns arbete
Denna studies syfte Àr att undersöka hur elever och deras bildlÀrare idag uppfattar bildÀmnet i en svensk skola samt lust som motivation. Ett socialt konstruktivistiskt samt progressivistiskt perspektiv pÄ lÀrande och Peter GÀrdenfors forskning om lust som motivation Àr denna studies teoretiska utgÄngspunkter. Den empiriska studien har pÄgÄtt under fyra veckor pÄ ett svenskt högstadium. Kvantitativa enkÀter och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex elever och tvÄ lÀrare. Resultatet frÄn den empiriska undersökningen har analyserats och tolkats kvantitativt och kvalitativt.
Vilket hÄll nÀr vÀgvalet Àr svÄrt? : En kombinerad studie om lÀsbarhet, begriplighet och trovÀrdighet i artiklar om privatekonomi frÄn fyra dagstidningar under 2011
Abstrakt Den hÀr studiens problemstÀllningar Àr uppdelade i tre. Den första handlar om hur Àmnen och kÀllor fördelas i artiklar om privatekonomi i fyra dagstidningar. Den andra om hur tvÄ av dessa tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, förklarar privatekonomiska sammanhang i text och den tredje hur publiken uppfattar texten. Undersökningen har genomförts med kombinerade metoder eftersom problemstÀllningarna Àr indelade i separata frÄgestÀllningar. Hur Àmnes- och kÀllfördelningen ser ut har undersöks genom en översiktlig kvantitativ innehÄllsanalys.
En studie av ekonomistyrningens betydelse i ideella kulturföreningar.
Syfte: Syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring de faktorer som pÄverkar/avgör nÀr barn inom förskolan byter frÄn smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: Vad och vem pÄverkar enligt pedagogerna beslutet nÀr ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergÄngen av barn frÄn en smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lÀr genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer Àn de sjÀlva ges barnet bÀsta chansen för lÀrande.
Det femte I:et - om elevinflytande pÄ en gymnasieskola i Malmö.
Syftet med följande arbete Àr att belysa och förklara orsakerna till en enskild gymnasieskolas sÄ kallat ?dÄliga? resultat vad gÀller elevinflytande i Malmö stads gymnasieenkÀt 2005. UtgÄngspunkten Àr begreppet ?elevinflytande? och hur detta tolkas av skolans olika intressenter.
Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring elevinflytande, samt presenterar resultatet frÄn 2005 Ärs gymnasieenkÀt i Malmö. Genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever vid en gymnasieskola i Malmö ville vi se om det finns nÄgon skillnad mellan de bÄda gruppernas tolkning av ?elevinflytande?, och om denna skillnad i sÄ fall kan förklara enkÀtresultatet.
Sammanfattningsvis kan konstateras att elevinflytande inte Àr nÄgot enhetligt begrepp utan skiljer sig mellan och inom de intervjuade grupperna.
Dövblindas upplevelser av pedagogiska möjligheter
Studiens syfte Àr att söka fÄ en utökad kunskap och förstÄelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrÀvande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjÀlp frÄn taktiltolk. Respondenterna var frÄn början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvÀrr föll tvÄ personer ifrÄn av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har anvÀnts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förstÄelse.
En destruktiv man- en studie av varsel och symbolik i Henning Mankells roman Djup
SammanfattningJag har tolkat romanen Djup utifrÄn temat den destruktiva friheten. Jag har ocksÄ frilagt och tolkat de ganska tydliga varsel som förekommer i romanen och undersökt vilken effekt dessa ger pÄ lÀsaren. Vidare har jag undersökt varför och i vilket syfte författaren har lÄtit romanen utspela sig i den tid som den gör. Jag har presenterat min tolkning av de personer som figurerar i Djup och i vilka miljöer de skildras. Jag har hittat en symbol i form av det Äterkommande lodet och tolkat vilken betydelse det har för berÀttelsen och för huvudpersonen.
Psykosociala arbetsvillkor för resurskonsulter - vad fÄr dem att mÄ bra?
Bemanningsbranschen Àr en vÀxande bransch som stÀndigt Àr aktuell i diskussionen om arbetstagares arbetsförhÄllanden. Den psykosociala arbetsmiljön för resurskonsulter Àr komplex pÄ mÄnga sÀtt och i tidigare studier har problematiken ofta fokuserats. Syftet med studien var sÄledes att istÀllet undersöka vilka faktorer som pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex resurskonsulter, materialet analyserades sedan genom en induktiv tematisering och en teoretisk tolkning. Resultatet indikerade en positiv pÄverkan dels av en tydlig och motiverad arbetsstruktur vad gÀller information och arbetsuppgifter.
Politiska tendenser i dagspressen : En kvalitativ studie om unga vuxna kan se politiska tendenser i tvÄ dagstidningars nyhetsrapportering.
Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i bÄde ledaren och allmÀnna nyheter hos tvÄ stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Metod: Denna studie har till största del tillÀmpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper .Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens nÀr artiklarna kom frÄn en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte frÄn en blÄ tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, dÀr majoriteten tyckte att texterna var ?neutrala?. Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lÄgt resultat eftersom undersökningen behandlade nÄgra av Sveriges största tidningar..
FRĂ N TRĂSKO TILL LACKSKO : En studie om folkmusikaliskt lĂ€rande innanför och utanför musikutbildningar
Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.
LNG trÀningsmanual för M/T Bit Viking
Denna uppsats Àr gjord pÄ uppdrag av Tarbit Shipping som Är 2011 konverterade sin tankbÄt M/T Bit Viking frÄn konventionell drift pÄ tjockolja till LNG (Liquefied Natural Gas).Uppdraget som gavs var att upprÀtta en trÀnings manual till fartyget dÄ det Àr ett krav frÄn IMO (International Maritime Organization). Manualen skrevs i 3 st huvuddelar Kategori A, B och C. Kategori A Àr till för att manskap ombord ska fÄ en kÀnnedom om gasen och sÀkerhet runt den, Kategori B Àr skriven till dÀcksbefÀl dÀr det krÀvs en större kÀnnedom om gasen och Kategori C Àr till för maskinbefÀl. Manualen finns nu ombord pÄ fartyget och pÄ rederi kontoret för utbildning av nypÄmönstrad personal och fortlöpande utbildning av ordinarie personal. Manualen Àr ett resultat pÄ tolkning av IMOŽs IGF kod (ANNEX11.
Uppfyllande av de kvalitativa egenskaperna vid tolkning av IAS 16: En fallstudie av tvÄ gruvföretags omprövning av materiella anlÀggningstillgÄngar
Införandet av IFRS-regelverket för noterade koncernföretag i Sverige innebar en förÀndring kring omprövningen av materiella anlÀggningstillgÄngars avskrivningsmetod, nyttjandeperiod och restvÀrde. FörÀndringen medförde ett krav pÄ Ärlig omprövning till skillnad frÄn tidigare, dÄ omprövningen endast skedde vid behov hos företagen. Standarden ger inte nÄgra ytterligare riktlinjer för hur omprövningen skall genomföras och eftersom IFRS-regelverket Àr principbaserat ger det upphov till ett tolkningsutrymme för företagen. Inom gruvbranschen Àr materiella anlÀggningstillgÄngar sammankopplade med gruvans livslÀngd eftersom de Àr beroende av brytningen i gruvan. Materiella anlÀggningstillgÄngar utgör Àven mer Àn 50 % av gruvföretagens balansomslutning och omprövningarna blir dÀrför av betydelse inom denna bransch.
Den moderna verksamhetschefen
Verksamhetschefsreformen har inneburit en förÀndring inom svensk sjukvÄrd. Uppgifter som tidigare lÄg högre upp i organisationen har nu flyttats ner och lagts pÄ verksamhetschefen. Med utgÄngspunkt i Universitetssjukhuset i Lund beskrivs dels mer utförligt de strikt formella förvÀntningar, mÄl och regler som finns kring utformningen av verksamhetschefspositionen, dels de mer informella förvÀntningar och mÄl som finns pÄ olika nivÄer i hierarkin. En slutsats Àr att sjukhusledningens idéer i vissa avseenden stÄr i kontrast till de normer och idéer som fortfarande lever kvar pÄ lÀgre nivÄer i organisationen.TvÄ organisationsteoretiska perspektiv har anvÀnts för att tolka det förÀndringsarbete som reformen har inneburit. Som resultat av denna tolkning har slutsatsen att bÄda perspektiven inte för sig Àr kapabla att ge en fullstÀndig bild av reformen nÄtts, men att de tillsammans förmÄr ge en mer komplett beskrivning..
Ny förordning 883/2004 om samordning av system för social trygghet - löser den gammal lagvalsproblematik?
Ă
r 2004 antogs en ny förordning, (EG) nr 883/2004, avseende samordning av EU-medlemsstaternas system för social trygghet. Förordningen ska bland annat vara bestÀmmande för vilket lands socialförsÀkringslagstiftning som ska bli tillÀmplig pÄ den person som förflyttar sig inom gemenskapen, för arbete eller av andra orsaker. Den tidigare förordningen pÄ omrÄdet, (EEG) nr 1408/71, har under Ären varit föremÄl för hÄrd kritik dÄ den ansetts vara alltför komplex och svÄr att tillÀmpa. Förhoppningen Àr att den nya förordningen ska kunna lösa de problem den gamla förordningen gett upphov till. VÄr fokus har legat pÄ lagvalsreglerna och uppsatsen har dÀrför till frÀmsta syfte att belysa de svÄrigheter dessa medfört vid tolkning och tillÀmpning av den gamla förordningen och ur ett jÀmförande perspektiv redogöra för hur lagvalsreglerna utformats i den nya förordningen.