This study investigates in what respects Celtic mythology influenced J. R. R. Tolkien when writing the sagas incorporated in the mythopoeic compilation of The Silmarillion. Through narrative and comparative analysis, stories from the Irish prose collection Lebor Gabála Érenn, as well as the Welsh medieval manuscript Mabinogion, are collated to the tales of The Silmarillion in order to illuminate possible influences.

This study considers Härskarringen (1959?61), a Swedish translation of J. R. R. Tolkien?s The Lord of the Rings (1954?55), within the framework of translation studies and the description of norms within different fields of translation.

Uppsatsen jämför de båda svenska översättningarna av JRR Tolkiens Lord of the Rings: Åke Ohlmarks Sagan om ringen från 1959 och Erik Anderssons Ringens brödraskap från 2004. Syftet är att se vilken översättning som är närmast originalet och författarens intentioner. Genom att jämföra olika uttryck ges en konkret bild av vilken översättning som mest överensstämmer med Tolkiens originaltext. Dessutom tas olika aspekter på översättande i allmänhet upp, likväl som vilka specifika svårigheter som finns i översättandet av bokens olika konstruerade språk. Min slutsats är att Ringens brödraskap är mest trogen originalet och att läsaren i den får mer eget tolkningsuttrymme..

Syftet med denna uppsats är att fokusera de queera ögonblicken i J.R.R. Tolkiens trilogi The Lord of the Rings för att visa att det queera finns i kulturen på samma sätt som det icke-queera. När är de två hobbitarna Frodos och Sams relation queer? Vad gör den queer? Hur kan vi förstå denna queerhet i termer av homosocialitet och homoerotik? Uppsatsen är inspirerad av Tiina Rosenbergs queera läsningar, jag använder mig dessutom av Adrienne Richs teori om "lesbisk kontinuitet" och Sedgwicks resonemang om manligt homosocialt begär. Jag har kommit fram till att Frodos och Sams relation rör sig mellan mer och mindre queerhet.

Begreppet ?fan edits? betecknar filmer som klipps om av fans, vilka är missnöjda med hur en adaption för vita duken som gjorts. I min uppsats vill jag påvisa dels hur samspelet mellan fans och filmmakare/filmbolag sett och ser ut, dels försöka klargöra varför copyright/fair use är så knepigt att applicera på området..

This essay examines fans contributions in a transmedia culture. I examine how fans relate and use the fictional worlds in the creations of their own films. The study focusing on the use of graphical elements and character design in some fan films. The examination is done by using two intertextual theories. One of the theory is Lubomir Dolezel theory on transfictional relationships and the other one is Gérad Genette theory on the realtion in transtextuality.

Uppsatsen undersöker fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus på maskulinitet. Föreställningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berättelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berättelserna exemplifierar en syn på mediepublik som aktiva meningsskapare, då intervjupersonerna tar fasta på olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter är något som kontinuerligt skapas i mötet med en mängd olika diskurser varje dag, samt hur själva handlingen att se på krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet..

När man går på bio eller sitter hemma i soffan och ser på film tänker man sällan på filmens egentliga innehåll och symbolik. Man ser på filmen för att slappna av eller för att tänka på något annat. Syftet med denna uppsats är att framförallt analysera de kvinnliga karaktärerna i Lord of the Rings ur ett genusperspektiv och att höja medvetandet om dessa karaktärers roll i filmerna. Framför allt kommer fokus att ligga på de tre kvinnliga gestalterna som skildras. Jag har även valt att kortfattat behandla karaktären Rosa Kattum, som kontrast till de andra kvinnorna då hon skiljer sig från dem på ett för uppsatsens syfte intressant sätt..

In this essay a conclusion about the way female characters are portrayed in fantasy novels will be attempted through an analysis of one selected female character from each selected novel. The works that have been chosen are; J.R.R. Tolkien?s The Lord of the Rings, Robert Jordan?s The Eye of the World and A Game of Thrones by George R.R. Martin.The analysis will be done with the help of examples and theories from both feministic criticism and gender studies.

Denna uppsats berör hur C. G. Jungs arketypteori används i tolkandet av filmen Sagan om Konungens Återkomst. Valda scener analyseras där arketyper identifieras och deras roller förklaras. Även annan symbolik som kan delge åskådaren av filmen en större mening med både berättelsen och arketypernas funktioner presenteras.

Syftet med föreliggande uppsats var att, genom litteraturstudier av C. S. Lewis Narnia-serie samt J. R. R.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna de kristna motivens plats i berättandet i de tre Sagan om ringen-filmerna (The Lord of the Rings) av Peter Jackson. Arbete har lagts ned på att studera litteratur inom både religion och filosofi kring filmernas Midgård-berättelser, där dessa behandlar kristna motiv. Den etablerade forskningen kring detta ämne har hittills till stor del handlat om Tolkiens böcker och inte i särskilt stor utsträckning om filmerna. Därför kan uppsatsen anses relevant i en tid där filmen mer och mer ses som lika betydelsefullt medium som boken.Det resultat som har nåtts är att det förefaller vara en stor del av filmernas handling som har sitt ursprung inom kristendomens berättelser och motiv. Detta inte bara i filmernas stora och övergripande berättelse (i synnerhet berättelsen om Frodo och Sam) utan även i sidoberättelserna (särskilt de som berättar om Aragorn och Gandalf).

This paper investigates the science fiction novels of Swedish crime writer Per Wahlöö, most famous for his collaboration with his writing partner Maj Sjöwall on the ten Martin Beck mysteries. During two important years, 1964 and 1968, Wahlöö wrote the novels Murder On the 31st Floor and The Steel Spring, set in a near future land ruled by a social fascist power structure where political opposition is eradicated. The pretexted notion of this paper is that these novels consists of extensive quantities of criticism against the Swedish welfare state and the monopoly-capitalistic Swedish press during the sixties. Through the lens of science fiction theory and the notion of the novels as historical sources this paper concludes that PerWahlöö´s science fiction becomes a bridge between the classic Swedish detective novel and the new social critic crime fiction in the style of Sjöwall-Wahlöö and others. The novels are also representations of the historical process in the mid-sixties during the radical turn: the sci-fi novels as social criticism of the contemporary society ? an utopian flare.