Bedömning inom skolan är något komplext och bedömningsbegrepp likaså, hur de definieras, tolkas och används. Hur bedömning förmedlas till en elev är av stor betydelse för det fortsatta lärandet. Rätt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbättring av elevens lärande. Behovet av att förstå bedömningsprocesser och olika former av bedömning är idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen från skolår 1. Även om det gått snart ett år sedan uppdraget gavs är det i kontakter med lärare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i många fall är en process som är långt ifrån klar.

Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvårdskonsulenter, inom Företaget X köpområden, ta fram underlag för samt utreda vilka åtgärder man kan använda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsägare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nära genomsnittet för Sverige på ca 50 ha. Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts på de olika distrikten med såväl virkesköpare på Företaget X som med skogsvårdskonsulenter på Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmässigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade själv fått styra med följd att de varierat såväl med avseende på tidsomfattning som innehåll.

Införandet av IFRS-regelverket för noterade koncernföretag i Sverige innebar en förändring kring omprövningen av materiella anläggningstillgångars avskrivningsmetod, nyttjandeperiod och restvärde. Förändringen medförde ett krav på årlig omprövning till skillnad från tidigare, då omprövningen endast skedde vid behov hos företagen. Standarden ger inte några ytterligare riktlinjer för hur omprövningen skall genomföras och eftersom IFRS-regelverket är principbaserat ger det upphov till ett tolkningsutrymme för företagen. Inom gruvbranschen är materiella anläggningstillgångar sammankopplade med gruvans livslängd eftersom de är beroende av brytningen i gruvan. Materiella anläggningstillgångar utgör även mer än 50 % av gruvföretagens balansomslutning och omprövningarna blir därför av betydelse inom denna bransch.

Att anlända till eller passera en stad gör intryck ? medvetet eller omedvetet så bidrar omgivningarna vi passerar till att påverka vår bild av staden. Mötet med staden och dess miljöer kan således fungera såväl inbjudande som avvisande beroende på utformning och hur vi Tolkar den. Detta examensarbete syftar till att tydliggöra stadens entréer genom vilka det första mötet med en stad kan ske, och utgörs av en fallstudie om hur Täbys entréplatser kan identifieras. Fortsättningsvis används en av de identifierade platserna som grund för att utforma ett förslag till gestaltning som fungerar som entréposition i staden och som ger ett intryck av stadens identitet och karaktär. Arbetet innehåller även en genomförd surveyundersökning som beskriver några av de uppfattningar och åsikter som boende och besökare till Täby har om staden och dess entréer. Litteratur beskriver att målet med entréplatser är att markera övergången till staden samt att välkomna människor till staden.

En omvänd fusion definieras som det förfarande då ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkråm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfället upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess ägare. Per definition skiljer sig inte en omvänd fusion från en fusion där dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock är vägledning och litteratur kring området knapphändig vilket har lett till en spekulation om den omvända fusionen skall kunna anses strida mot det förvärvslåneförbud samt det förbud om att förvärva egna aktier som ställs upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstå vid en sådan fusion, krävs således en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmässiga områden som berörs.

I Skolverkets läroplaner och mål förespråkas ett vidgat textbegrepp som en angelägen del av undervisningen. I stark kontrast till det har estetiska ämnen, en fortsatt låg prioritet. Ett aktuellt exempel på det är att estetiska ämnen för närvarande föreslås bli valbara inom vissa gymnasieprogram. Medan läroplanerna talar för varje elevs rätt till lärande genom många olika uttrycksformer, tillmäter alltså de kunskapsideal som politiskt sett råder bildämnet en ringa status i praktiken. I skuggan av denna problematik pågår en pedagogisk forskningsdiskurs, där begrepp som multimodalitet och estetiska lärprocesser samt perspektiv somdesign för lärande behandlas och utvecklas.Mot bakgrund av detta och med utgångspunkt i min roll som blivande bild och designpedagog, valde jag att genomföra ett pedagogiskt projekt som undersöker hur lärande kan ske genom praktiskt, skapande arbete.

Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger tänker kring de faktorer som påverkar/avgör när barn inom förskolan byter från småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn. Centrala frågeställningar i studien är: Vad och vem påverkar enligt pedagogerna beslutet när ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergången av barn från en småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lär genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer än de själva ges barnet bästa chansen för lärande.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

Populärmusik som vi känner den har de senaste 60 åren starkt fokuserat på mer än bara musiken. Ikoner som Elvis var bland de första som slog igenom stort där inte bara musiken utan ett ideal följde med i paketet. Denna trend har fortsatt genom åren med band som the Monkees som beskyllts för att inte ens spela musiken själva, David Bowie som starkt jobbade med image och presentation för att locka publik, Kiss som fortsatte på den trenden med mycket smink och explosiva scenframträdanden fram till idag då band som Kraftwerk och Daft Punk gått i en något liknande riktning. Fortfarande är det den yttre framställningen som är viktig men istället för att använda sig själva fokuserar man på virtuella och/eller mekaniska representationer.Men framställningen av sig själv behöver inte bara presenteras i ett enskilt medie utan kan avspeglas och föras fram i flera olika. På så sätt ges publiken utrymme att själva leta upp mer information genom att söka i flera olika medier.

Fotboll är idag mer än bara en sport. Dess popularitet har sedan starten för lite drygt 100 år sedan, ökat kontinuerligt och därmed även dess betydelse för omvärlden. De senaste decenniernas väldiga kommersiella inslag inom fotbollen har inneburit att samtliga aktörer inom sporten har varit tvungna att anpassa sig inom en ny typ av ?spelplan? och fotbollssupportern är inget undantag. Dessa fotbollssupportrar som säsong efter säsong investerar både sin kropp och själ i vått och torrt, för att kunna följa sitt favoritlag, brukar på senare tid, allt som oftast, även hamna i mediernas uppmärksamhet och i sin tur allmänhetens. Jag har i samband med min forskningsuppsats valt att koncentrera mig på den problematiska bilden av fotbollssupportern i den svenska dagspressen ? med särskilt fokus på maskulinitetsperspektivet. Jag har följaktligen valt att koncentrera mig på två negativa supporterhändelser som fick en väldigt stor genomslagskraft bland medierna i allmänhet och dagspressen i synnerhet. Dessa två händelser uppstod i samband med de allsvenska fotbollsmatcherna mellan AIK och Hammarby på Råsunda den 18 oktober 2004 och mellan Hammarby och Djurgården på Söderstadion den 28 augusti 2006. Då mitt empiriska material enbart består av nyhetsartiklar och krönikor har jag valt att använda mig av en textanalytisk metod i min forskningsstudie.

Ämnet för den här uppsatsen var i första hand mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan mentor och adept. För att förstå hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för både mentor och adept har jag i andra hand också tittat på de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förståelse för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens adepter och mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man använder de olika begreppen på ett mer konsekvent sätt.Anledningen till mitt val av problemområde hänger samman med att jag uppfattar att mentorskap är ett begrepp som används i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om mentorskapsprogram där syftet med programmen bl.a.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av religionskunskapen visar bland annat att undervis-ningen i högre grad måste ske utifrån elevgruppens intresse. Flera elever har negativa för-väntningar kring ämnet, men stort intresse för livsfrågor. En alltför saklig undervisning blir för dem kontraproduktiv. Lärare tenderar å andra sidan, visar granskningen, att undvika reflektiva inslag på grund av oro att hamna i svåra situationer eller på grund av tidsbrist. Samtidigt börjar nu implementeringen av den nya ämnesplanen som fått kritik för att vara alltför faktaorienterad.

Olika reformer har avlöst varandra i skolans värld och varje reform har medfört förändrade krav på skolans verksamhet. Varje läroplan bygger på föreställningar om vad kunskap och lärande är. När Lpf 94, läroplan för de frivilliga skolformerna, kom fanns där en förändrad syn på kunskap och lärande. Kunskapsbegreppet utvidgades i fyra olika kunskapsformer de så kallade fyra f:en. Förståelse av fenomen har fått en central plats och eleven förväntas att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till sina studier genom ett djupinriktat lärande.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka hur lärare uppfattar sitt uppdrag i ämnet Idrott och hälsa ett läsår efter införandet av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr 11).Vilka förändringar på styrdokumentsnivå uppfattar lärarna att Lgr 11 har medfört?I vilken mån har innehållet i ämnet påverkats?Hur påverkar ramfaktorer lärarnas arbete med att följa Lgr 11?Hur resonerar lärarna kring betyg och bedömning i relation till tidigare styrdokument?MetodStudien har en kvalitativ ansats och utifrån detta valdes intervju som metod. Urvalet var strategiskt utifrån i förväg fastställa kriterier och kom att innehålla sex lärare i ämnet Idrott och hälsa inom Stockholms län. Utsagorna bearbetades och analyserades utifrån Göran Lindes läroplansteori.  ResultatLärarna menar att det finns en ökad medvetenhet om läroplanens innebörd än tidigare. Detta gör lärarna mer benägna att följa läroplanen.

AbstractTitel: Pojkfotbollens primära mål - En kvalitativ studie om attityder kring pojkfotbollsverksamheten i svenska fotbollsföreningar Författare: Marcus OlofssonHandledare: Daniel PetterssonExaminator: Peter GillTermin: Ht-14Lärosäte: Högskolan I GävleHp: 15Attityderna inom barnfotbollen tenderar att hårdna och det kan ses som ett problem att tävlingen hamnar i centrum. Enligt Redelius (2002) blir barnen inslussade i föreningslivet vid allt tidigare åldrar och fotbollsföreningarna i Sverige blir viktiga aktörer för de verksamma ungdomarna. Syftet med den här uppsatsen är främst att studera attityder inom pojkfotbollen i Sverige. Med attityder menas här på vilket sätt olika föreningar bedriver sin pojkfotbollsverksamhet och hur ledarna står för dessa attityder i den dagliga verksamheten. En granskning sker huruvida det är en elitsatsning utan gränser som sker eller om leken står i centrum i ett sammanhang där alla som vill vara med är välkomna.