Syfte:Syftet med denna studie var att beskriva hur Lazarus och Folkmans copingstrategier används av kvinnor och män som genomgår IVF behandling, vid första försöket och vid försöken därefter.Metod:Studien har utförts som en kvalitativ metod med deskriptiv design, i form av frågeformulär där totalt sexton personer deltog. Tre män och tretton kvinnor. En innehållsanalys har utförts på det insamlade materialet vilket resulterade i att tre copingstrategier kunde identifieras.Huvudresultat:Resultatet visar att personer som genomgår IVF behandling använder sig av tre olika copingstrategier, en probleminriktad copingstrategi, en emotionellt inriktad copingstrategi samt en meningsbaserad copingstrategi. Hur dessa strategier används beror på individen och vart i behandlingsprocessen det gäller.Slutsats:Det visade sig att den grupp som hade gjort IVF förut hade mer erfarenhet inom området vilket innebar att deras huvudsakliga copingstrategi var behovet att prata med andra i liknande situationer, via bloggar eller forum. De som skulle göra IVF för första gången hade rädslor inför behandlingen och koncentrerade sig mer på det..

Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.

När ett IT-företag ska utveckla ett system behöver de en systemutvecklingsmetod. Denna metod används för att de personer som arbetar i ett projekt ska ha en mall för hur de ska utföra sitt arbete. Vad som enligt litteratur verkar vara ett problem idag är att företagen har en metod men använder den inte på ett bra sätt eller inte alls. Detta leder till ostrukturerade projekt utan sammanhang. Om någon slutar i projektet är det svårt för någon ny att sätta sig in i det arbete som gjorts.

Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvården är för många patienter det första mötet i vårdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta på den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna känner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det är därför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vården i en akut situation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie bestående av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

En central dimension i teorin om målstyrning är att få en koppling mellan mål och resurser, däremot finns det ingen vägledning i hur dessa två kan integreras. Uppsatsens syfte är att göra en jämförelse av hur sammanlagt fyra myndigheter integrerar mål och resurser i planeringsarbetet och utifrån denna kartläggning komma med förslag för hur Vägverket kan förbättra kopplingen mellan mål och resurser i sitt arbete.För att undersöka detta har en kvalitativ studie utförts med stöd av intervjuer samt interna dokument från berörda myndigheter, vilka är förutom Vägverket: Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten i Stockholms län och Försäkringskassan. Informationen är strukturerad på följande sätt: inledningsvis beskrivs hela planeringsprocessen och därefter följer beskrivning av målutformningsprocessen samt resursfördelningsprocessen. Alla processer studeras för sig vartefter deras förhållande sinsemellan diskuteras. Slutligen har det framkommit att alla dessa myndigheter har likartade planeringsprocesser och någon form av koppling mellan mål och resurser, dock är det endast Vägverket som gör en beräkning av resursåtgången per mål.

Den här studien avser att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse möten mellan hemlösa män och icke hemlösa personer har haft för männen under den tid då de fick ett hem. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av Sterns beskrivning av ansikte mot ansikte-interaktion med särskilt fokus på intersubjektiva möten, och Scheffs teori om skam och stolthet. Vi har också Använt Collins teori om interationsrituella kedjor som betonar interpersonella- och grupprocesser samt Mays teori om tillhörighet. Genom tio semistrukturerade livsvärldsintervjuer med före detta hemlösa män har vi insamlat vårt empiriska material från tre olika länder. I resultatet framgick att möten hade en betydande roll under den tid då männen fick ett hem, och att de där fick möjlighet att omdefiniera bilden av sig själva, vilket underlättade för dem i att aktivt vilja arbeta mot en förändring av sina livssituationer.

Rapporter visar att byggföretagen spenderar stora delar av sin tid på att planera och förbereda sina byggnationer. Den tiden kan ses som slöseri och skulle i stället skulle kunna användas för att sälja och producera varor.Lunqvist Travaru AB har bestämt sig för att utveckla deras IT system för att effektivisera företaget. Systemets grundtanke är automatisering och användarvänlighet. Vi har fått i uppgift att skapa den del av systemet som riktar sig ut mot kunden i form av en 3D-webbaplikation. Applikationen skall marknadsföra företaget, involvera kunden i byggets tidiga skede och ge kunden större förståelse av byggkonstruktioner.Denna rapport sammanfattar det process och arbete som krävs för att skapa vår 3D-webbapplikation för byggbranschen.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Varje år får cirka 7000 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Kvinnornas livskvalitet påverkas vid sjukdomen bröstcancer och det är en individuell upplevelse. Syfte: Syftet var att belysa livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur den moderna tekniken förhåller sig till jordabalkens andra kapitel andra paragraf om byggnadstillbehör. Detta för att undvika eventuella tvister för säljare och köpare i framtiden, om till exempel en väggfast TV skall ingå vid försäljning av en fastighet. Vidare har även behandlats vad som menas med byggnadstillbehör samt en kort beskrivning av fastighetstillbehör. Uppsatsen behandlar också vad som gäller för föremål köpta på avbetalning eller om någon annan än fastighetsägaren tillfört ett föremål till byggnaden. Uppsatsen bygger på studier som jag har genomförts med hjälp av doktrin, lag, proposition samt praxis.

Syftet med studien har varit att undersöka om samtalet i klassrummet kan ha någon inverkan på barnets läsutveckling och i så fall vilka eventuella betydelser samtalet har för barnets läsutveckling. I studien av samtalets roll för elevens läsutveckling ingår en beskrivning av hur elever och lärare samtalar i klassrummet. Det är således de lärarledda samtalen, den verbala kommunikationen som ägt rum i klassrumsmiljön, som studien fokuserats på. I studien användes kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder; observationer, samtal med pedagogerna samt läsutvecklingsschema, då två kommunala skolor jämfördes. Skola A profilerar sig inte på något specifikt sätt, medan Skola B arbetar i ett så kallat språkspår där undervisningen genomsyras av samtal, bildstöd och teckenstöd.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lärares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolår 7-9. Ingår gör också lärares resonemang om vilka moment/förmågor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frågan som behandlas i uppsatsen är vilka moment/förmågor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lära sig. Dessa frågor besvaras med hjälp av observationer på tre olika skolor och intervjuer med sex lärare på dessa tre skolor. I uppsatsen ingår en analys av de läromedel som skolorna använder sig av inom matematikundervisningen.

Syftet med undersökningen är att på en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser får detta för barnens lek och skapande. För att ta reda på detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjälp av kort på avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda på detta. Eftersom många saker finns utom barnens räckhåll och de inte får använda alla material hur de vill begränsas deras skapande och lek.

Syftet med denna uppsats är att analysera och redogöra för de frågor som uppkom i Arbetsdomstolen (AD) 2005:92. Vi kommer även att diskutera de genusfrågor som är relevanta för domen samt ge en allmän beskrivning på genusfrågor vad gäller föräldraledighet i arbetslivet. Vi avgränsar oss till föräldraledighetslagens 10, 11, 12, 14 och 17 §§, och den traditionella synen på mannen och kvinnan på arbetsplatsen. Vi har belyst det sociologiska perspektivet kring föräldraledighet genom en kvalitativ arbetsmetod och könsrelaterad diskriminering på arbetsplatsen vid föräldraledighet. Vi beskriver även föräldraledighetslagen ur ett rättdogmatiskt perspektiv för att ge en bild av vad som är gällande rätt.

Genteknik är relativt nytt område och så även de rättsliga regleringarna inom området. Syftet med denna uppsats är att se hur Sverige reglerar GMO, genetiskt modifierade organismer, vad som är gällande rätt och om Sverige uppfyller kraven från EU. En analys görs av både EG-rättsliga, nationella och internationella regleringar. Sveriges medlemskap i EU har till stor del präglat hur den svenska miljörätten har utvecklats och 4 år efter inträdet i EU, 1999, infördes miljöbalken. I 13 kapitlet regleras särskilt GMO som en följd av de två direktiv från EU angående GMO, även annan lagstiftning i miljöbalken berörs såsom 2 kapitlet.

Tillgång till relevant information är av stor vikt för SOS Alarm, polis, ambulans, räddningstjänst och förstainsatspersoner. Likaså kan brist på information försvåra en räddningsinsats då det kan orsaka en försämrad situationsmedvetenhet hos aktörerna som kan göra det svårare för dem att fatta goda beslut. En utforskande studie utfördes för att ge en första inblick i vilken information som är viktig för dessa aktörer, vilken information de använder sig av, vilken information de saknar och hur tillgången till information kan påverka situationsmedvetenheten hos aktörerna. Semistrukturerade intervjuer med Critical decision method som utgångspunkt utfördes med nio deltagare där fokus låg på informationsbehov. Två huvudsakliga informationsområden visade sig vara en beskrivning av olyckan och dess geografiskt läge.