Examensarbetet görs i samarbete med Sweco Infrastructure AB Vattenkraft & Dammar, Norr där uppdraget är att ta fram ett nytt hjälpmedel i form av mall/mallar teknisk beskrivning. Teknisk beskrivning fyllningsdammar med tätkärna bygger på AMA 07 Anläggning (Allmän material & arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten). Mallen är avsedd att kunna användas vid upprättande av beskrivningar för fyllningsdammar och förenklar arbetet med att formulera beställarens krav på den färdiga produkten. Mallen syftar till att förbättra kvaliteten på tekniska beskrivningar upprättade enligt AMA kod, eftersom inga AMA föreskrifter finns för fyllningsdammars ingående delar. Mallen är en vidareutveckling på CEB.75 Fyllning för damm, bassäng, kanal od och innehåller ett antal kompletta förslag på: - Material- och varukrav - Utförande - Kontroll och provning - Dokumentation Gällande fyllningsdammars ingående delar så som: tätjord, finfilter, grovfilter, övergångslager, stödfyllning, erosionsskydd, tåsten och slitlager..

Denna slutreflektion beskriver mitt arbete med mitt kandidatarbete samt mina tankegånger under och efter projektet samt hur jag arbetat, de problem jag stött på och hur jag löst dem. Delarna av denna reflektion är först en beskrivning av vad jag gjort, därefter en beskrivning av hur detta projekt var tänkt att fungera. Den tredje delen är en beskrivning av hur jag arbetat under projektet, baserat på mina veckorapporter. Den fjärde delen är själva reflektionen och den beskriver mitt arbete i mer detalj samt mina tankar och funderingar och hur jag löst de problem som uppstått. Den sista delen är ett slutord där jag sammanfattar mina tankar om utbildningen och mitt projekt jämfört med de liknande spel som finns idag samt mina tankar kring genren i allmänhet..

I den här rapporten presenteras hur en sammankoppling görs mellan ett elektronisktskydd till en effektbrytare och en dator. Det görs med en presentation av komponenternaföljt av en beskrivning över hur strömförsörjning och sammankoppling kan göras.Rapporten innefattar även en beskrivning av hur ett kommunikationstest mellan dehopkopplade komponenterna kan utföras..

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssätt i förskolan med utgångspunkt i en fallstudie. Vi saknade en färdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt på förskolan. Vi ville därför skapa en beskrivning för att kunna ge oss själva och andra ett verktyg som kan underlätta arbetet för den tematiska verksamheten på förskolor.Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vårt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vår teoretiska utgångspunkt i arbetet. Vi bestämde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa våra kunskaper om tematiskt arbete.

Denna studie utgörs av ett explorativt experiment. Det som har legat i fokus för denna studie har varit att mäta attityd gentemot varumärkes produkter. Eftersom det har skett genom experiment har det centrala varit att se hur attityden påverkas. Studien använder sig av vissa teorier kring varumärken som råd och tips i upplägget av experimentet. En av hypoteserna som ställdes i studien var att positiv beskrivning av varumärkes produkter ger högre utfall i värderandet och viljan att äga produkten än neutral beskrivning.

Denna slutreflektion beskriver mitt arbete med mitt kandidatarbete samt mina tankegånger under och efter projektet samt hur jag arbetat, de problem jag stött på och hur jag löst dem. Delarna av denna reflektion är först en beskrivning av vad jag gjort, därefter en beskrivning av hur detta projekt var tänkt att fungera. Den tredje delen är en beskrivning av hur jag arbetat under projektet, baserat på mina veckorapporter. Den fjärde delen är själva reflektionen och den beskriver mitt arbete i mer detalj samt mina tankar och funderingar och hur jag löst de problem som uppstått. Den sista delen är ett slutord där jag sammanfattar mina tankar om utbildningen och mitt projekt jämfört med de liknande spel som finns idag samt mina tankar kring genren i allmänhet..

En allmän beskrivning av socialt kapital skulle kunna benämnas som en resurs som blir tillgänglig först genom sociala nätverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhållning och har även i teorin benämnts som ?det sociala kittet?, som håller ihop grupper och samhällen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hälsa samt tydliggöra förhållandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrån olika mätmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhället ska arbeta med att öka tillgången av begreppet socialt kapital ur ett folkhälsoperspektiv.

I bloggar hittar vi mängder av personlig information som berör både blogginnehavaren och dennes anhöriga, medvetet eller omedvetet. Den här studien avser att öka förståelsen för hur privatliv och personligt relaterad information framställs i två kända personers bloggar. Studien baseras på två bloggar skrivna av offentliga, kända personer - Alex Schulman och Pernilla Wahlgren. Han är en känd medieentreprenör och skribent, hon är en folkkär artist och sångerska från en teaterfamilj. Dessa bloggare är redan kända av allmänheten, något som gör att gränsen för vad som är privat och offentlig information blir väldigt suddig. Genom en kvalitativ textanalys i två steg, en beskrivande samt en tolkande textanalys, kommer resultatet visa vilka ämnen som tas upp i bloggarna.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, där controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen står i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjälp av sociologisk rollteori där rollskapande och rollåterskapande är två centrala begrepp.Problem: Utifrån tidigare forskning har vi formulerat tre frågor i syfte att förstå controllerns yrkesroll utifrån ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad säger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad är controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? På vilket sätt går controllerns rollskapande att förklara med hjälp av rollteori?Metod och teori: Vi tillämpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, då vi valde att fokusera på controllern som individ. Utifrån sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att få kunskap om hur individer skapar mening i den värld de lever i. Vi använder oss av tre rollteorier av tre välkända författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.

En allmän beskrivning av socialt kapital skulle kunna benämnas som en resurs som blir tillgänglig först genom sociala nätverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhållning och har även i teorin benämnts som ?det sociala kittet?, som håller ihop grupper och samhällen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hälsa samt tydliggöra förhållandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrån olika mätmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhället ska arbeta med att öka tillgången av begreppet socialt kapital ur ett folkhälsoperspektiv.

Sammanfattning Titel Kompetens och förståelse. En studie av kompetensutveckling i revisionsbranschen Författare Axel LindheJessica NilssonHelena SvenssonAndreas Wennström Handledare Dan Kärreman Syfte Syftet med vår uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur revisionsbyråer hanterar kompetensutvecklingsfrågor och för hur medarbetare i revisionsbranschen ser på kompetens och kompetensutveckling. Metod I denna uppsats har vi använt ett hermeneutiskt inriktat angreppssätt eftersom vi ifrån ett tolkande perspektiv vill ge en bild av hur kompetensutveckling går till och förstås. Vi har arbetat abduktivt eftersom vi sökte ökad förståelse för vår frågeställning utifrån en process där både teori och empiri var viktiga. Vi har använt en kvalitativ metod och insamlingen av vårt empiriska material har skett genom intervjuer på Deloitte & Touche och SET Auktoriserade Revisorer.

Personer som arbetar med Human Resources (HR) hanterar processer av olika slag och agerar som stöd för chefer och medarbetare. HR-personer kan i sin tur också behöva stöd i sitt arbete. Arbetet är brett och ett sätt att utbyta erfarenhet är att använda sig av sina nätverk. Denna studie är en beskrivning av hur HR-personer upplever nätverk samt tunga arbetssituationer. Resultatet baserades på sex semistrukturerade djupintervjuer med fem personer.

Uppsatsen har till syfte att bidra med en förbättrad analys och beskrivning av revisorns oberoende, samt att ge en förbättrad beskrivning av revisorns oberoende i förhållande till sin klient.Metoden är kvalitativt, induktiv och källorna är både tidkskrifter och intervjuer av aktiva revisorer.Efter en teoretisk genomgång av revisorn och begreppet oberoende, beskrivs olika principer för revisorn att säkerställa sitt oberoende.Slutligen kombineras empiri och teori i en modell, som ligger till grund för en analys..

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör också för lekens, samspelets,kommunikationens och föräldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs även relevant forskning.SyfteVårt syfte med undersökningen är att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssätt/metoder med att få dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vår undersökning utgick vi ifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi använde oss av en kvalitativ metod där intervju var vårt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som är verksamma inom förskolan.

Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett standardiserat multimodalt vårdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare återhämtning och kortare vårdtider genom ett tvärprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation träffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vårdförloppet. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vård.   Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio män och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis). Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet. Konklusion: Resultatet visar att patienterna känner sig sedda under informationssamtalet.