As a teacher in baking and patisserie courses there can be difficulties in following the curriculum for Patisserie 1. If this leads to an education that is not the same for all the schools in the country, it creates a problem that has to be solved. The results of this investigation show that teachers generally do not follow the curriculum but instead chooses their own solutions. Some conclusions that have come forth are that the National Agency for Education needs to make the curriculum clearer and give tangible examples of products, that can either be classified as easy or complicated, in the field of baking and pastry courses. I have chosen the standardized interview method.

Vi har försökt att Tolka och förstå sex fritidspedagogers förhållningssätt till styrdokumenten för att få en förståelse för en viktig del av utvecklandet av fritidshemmets verksamhet. Studien har vi genomfört med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med fritidspedagoger. Med hermeneutikens principer Tolkade vi sedan intervjuerna för att få en förståelse för fritidspedagogernas tankar och idéer. Vårt resultat är att fritidspedagogernas förhållningssätt till styrdokumenten inte är något som de upplever att de har naturligt och detta påverkar deras läroplansarbete på de olika fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger i vår studie är medvetna om att detta är något de behöver arbeta på för att få ett bättre förhållningssätt till styrdokumenten. .

Syftet med vårt examensarbete är att få en inblick i hur lärare agerar och kommunicerar med förskolebarn i åldern ett till tre år om rumsuppfattning i utemiljön. Som metod använder vi oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att besvara våra tre frågeställningar. Resultatet visar att lärarnas intresse och kunskap att Tolka barnens både verbala och ickeverbala uttryck är en förutsättning för att inspirera till nya läranden om rumsuppfattning. Utemiljöns föränderliga möjligheter inspirerar både barn och lärare i deras kommunikation och utmanar till nya lärande om rumsuppfattning..

Mitt syfte med denna studie är att beskriva, Tolka och förstå hur elever upplever att lärare kommunicerar de mål eleverna ska sträva mot och dem de ska uppnå, vägen mot målen, samt hur läraren har för avsikt att bedöma när eleven nått målen. Jag använder mig av en gruppintervjumetod: fokusgrupper. Jag använder mig av en analysmodell i tre steg vid analysen och tolkningen av fokusgruppernas utsagor. Resultatet presenterar jag i de beskrivningssekvenser som jag fick fram i analysen. Resultatet visar att det finns skillnader i huruvida lärarna kommunicerar målen och hur de i så fall gör det.

Syftet med studien var att med grundskollärares perspektiv få en inblick i hur kursplanernas mål för år 5 inom kemi och fysik, kan Tolkas och anses bli uppnådda. För studien valdes kvalitativa intervjuer som utfördes med sammanlagt åtta stycken grundskollärare. Resultatet visade att lärarna tyckte att det var svårt att Tolka begreppen i kursplanerna och att förstå alla mål. Samtliga lärare verkade ha en klar uppfattning om vad skolans uppdrag var och att det var strävansmålet lärarna skulle arbeta mot, även om det visade sig att det var uppnående målen låg i fokus. När de gäller måluppfyllelsen så ansåg lärarna i år 4-6 att de uppnådde kursplanernas mål för år 5, men det enligt deras egna lokala kursplaner och inte de nationellt fastställda..

Inom det teoretiska perspektivet för huvudområdet SMDI vilket inbegriper språkliga och kulturella verksamheter som barn och unga ingår i, men samtidigt med vidgad ram mot skrivutveckling och textsocialisation mot det nya medielandskapet, skrivs denna uppsats. Studien syftar till att ge en djupare förståelse för hur elevers samtal skapar text i skärmbaserad undervisning, det vill säga hur eleverna arbetar med digitala verktyg i undervisningen, samt för hur läraren stödjer samtalet. Det teoretiska perspektivet bottnar i Vygotskijs sociokulturella teori. Studien som har en hermeneutisk inriktning med ansats att Tolka och klargöra, är av kvalitativ karaktär. Metoden är deltagande observation.

Uppsatsen ämnar utföra en intersektionell analys av hur kvinnliga rappare diskuterar cunnilingus i sina texter. Utförandet av en intersektionell analys innebär att undersöka, beskriva och Tolka någonting utifrån ett sociologiskt perspektiv som tar hänsyn till hur samverkan av olika sociala maktstrukturer skapar förtryck för olika samhällsgrupper. För denna analys innebär det att se på hur cunnilingus diskuteras av kvinnliga rappare i relation till deras kön, klass och etnicitet, för att se hur diskussionen påverkas av dessa sociala faktorer..

Studiens syfte var att beskriva, belysa och Tolka problematiken gällande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrågor: (1) Vilka är de vanligaste förekommande vardagskonflikterna på er arbetsplats? (2) Hur märker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter på eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom två fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag när det gäller intervjupersonernas uppfattning angående vardagskonflikter.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur fem bildlärare ser på sitt ämne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande.Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svårbegripligt. Därmed Tolkas det på många olika sätt av bildlärarna. De tycks välja det sätt som passar in i deras synsätt och i undervisning.Undersökning baserat på forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder på att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts även vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de båda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra.Resultatet tyder på att en förändring tycks vara på väg, trots att forskningen pekar åt annat håll..

Syftet med denna studie är utredande och avser att utifrån Shane & Venkataramans teori om idéers uppkomst, MIRPs teori om innovationsprocesser och Sarasvathys teori om causation och effectuation explorativt beskriva och deduktivt Tolka innovationsprocesser i Sverige. Problemformuleringen lyder: Hur uppkommer och utvecklas idéer till innovationer i Sverige?Empirin baseras på fyra intervjuer med representanter för fyra olika objekt vilka alla genomgått en innovationsprocess. I resultatdelen beskrivs dessa processer för att sedan analyseras utifrån de tre valda teorierna.Slutsatserna i studien är att innovationsprocesser i Sverige, med varierande avvikelser, uppkommer och utvecklas i enlighet med de tre bakomliggande teorierna..

Syftet med denna uppsats är att undersöka andra lärares uppfattningar om den undervisning de bedriver i arbetet med elever som har autism och utvecklingsstörning i grundsärskola.Undersökningen är baserad på halvstrukturerade intervjuer med lärarna där intervjusvaren ärtematiserade utifrån studiens frågeställningar.Resultatet visar att lärarna upplever att deras uppdrag, att undervisa elever som har autism och utvecklingsstörning, är komplext.  Lärarna relaterar till läroplanen när de resonerar kring uppdraget men samtidigt lyfter de fram olika aspekter av kunskap som ska vara i fokus i undervisningen. Samtliga lärare lyfter betydelsen av att arbeta för elevernas delaktighet och självständighet, dock inom givna ramar. Lärarna belyser olika aspekter i undervisningen, bland annat kring miljöanpassningar där de lyfter fram struktur och rutiner som en anpassning. Kring kommunikation synliggör lärarna utmaningar i att Tolka elevernas kommunikation och val av kommunikationsstöd. Dilemman som lärarna lyfter fram är att det finns en risk att de assisterar elever i situationer som de kan klara själva och att Tolka elevernas kunskaper i olika kontexter.

BAKGRUND:Det finns en stor mängd litteratur kring problemlösning. Den litteratur vi tagit upp anser vivara den mest relevanta för vår undersökning. Vi har med tre artiklar som belyser detaktuella forskningsläget.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka elevers sätt att lösa och Tolka en problemformuleradmatematisk text i år 3.METOD:Eleverna i undersökningen har löst ett öppet matematiskt problem, därefter har vi genomfört17 barnintervjuer i år 3.RESULTAT:Utifrån vår analys fann vi tre strategier i elevernas lösningsmetoder. Vi har kallat dem försymbolstrategi, bildstrategi samt text- och sifferstrategi. Vi har också funnit att eleverna haranvänt olika räknemetoder i sina lösningar, dessa är addition, multiplikation och i ett falldivision..

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på fritidspedagogers yrkesroll. För att undersöka hur yrkesrollen upplevs har vi intervjuat några verksamma fritidspedagoger och lärare. Vi har även undersökt yrket ur ett historiskt perspektiv och hur yrkesrollen har förändrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att yrkesrollen och fritidspedagogernas arbetsuppgifter upplevs som otydliga, framförallt under skoltid. Det saknas riktlinjer för vad fritidspedagogens roll är, vilket gör att fritidspedagogen ofta själv får Tolka sin roll och göra den till sin egen.

Under våren 2013 genomfördes en fallstudie på en skola i södra Sverige med syfte att undersöka hur utmanande lärandesituationer kan beskrivas samt vilken betydelse erkännande från lärare har för hanteringen av dessa situationer. De utmanande lärandesituationerna återges i denna uppsats genom begreppet; lärandets predikament och kan exempelvis handla om att få alla elever motiverade i ett specifikt undervisningssammanhang eller lösa oförutsedda konflikter. Syftet var också att undersöka en enskild skolkultur och på vilket sätt erkännande från lärare påverkar elevers inställning till skolan. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med 16 elever från en klass i årskurs fem. Genom intervjuerna kunde elevernas upplevelser förstås, beskrivas och Tolkas, vilket innebär en kvalitativ ansats.

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att titta på metoderna för avtalstolkning och se i vad mån de skiljer sig åt mellan kommersiella och icke kommersiella avtal. Jag kan nu konstatera att det finns många olika sätt att Tolka avtal på men utgångspunkten är alltid en gemensam partsavsikt som i båda förhållandena är svår att finna, och som nästa steg en tolkning baserad på lydelsen. Utöver dessa finns en rad principer som tas upp i arbetet som också har betydelse för tolkningen i och med att ett avtal alltid skall Tolkas i sin helhet. Skillnaderna mellan kommersiella och icke kommersiella förhållanden är betydande och en av de klaraste skillnaderna är kravet på tydlighet och information som ökar i och med snedvridna förhållanden. Detta och mycket mer behandlas i arbetet..