Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna Tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner..

Sammanfattning:Det har skett förändringar i svenska köpcentrum sedan ett antal år tillbaka. Nya har tillkommit och gamla har rustats upp. Trots denna förändring har en kritik mot likriktning vuxit fram; många köpcentrum uppvisar stora likheter i utbudet. Vad denna uppsats pekar på är att likriktningen av butiksutbudet inte är ett problem, snarare finns det ett behov av att utforma unika köpcentrum som har en tydlig profilering.Denna uppsats fokuserar på den yngre generationen, även kallad Generation Y. Denna växande och köpstarka grupp består av sena 70-talister och 80-talister som skiljer sig i beteende från tidigare generationer.

Detta examensarbete tar upp frågan om vilka tidigare erfarenheter gymnasieelever i årskurs 1 har av studie- och yrkesvägledning på grundskolan i årskurs 9, deras syn på studie- och yrkesvägledarens yrkesroll i grundskolan, studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter samt elevers förväntningar gällande studie- och yrkesvägledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod där vi har använt oss utav intervjuer med åtta gymnasieelever för att vi skall kunna få en överblick om vad för erfarenheter de har av en studie- och yrkesvägledare. För att vi skall kunna Tolka resultatet har vi använt oss utav Hägg & Kuoppas samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka erfarenheter gymnasieelever har haft med sina studie-och yrkesvägledare och även vad som har påverkat dem i deras beslut gällande gymnasievalet.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lärandet ville jag fördjupa förståelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers läsförmåga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestämda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolår 1. Eleverna valdes ut på grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal.

Antalet ansvarsärenden till Socialstyrelsen från patienter ökar och flertalet anmälningar påtalar upplevd brist av kommunikation, rutiner och kompetens inom svensk hälso- och sjukvård. Samband mellan patienttillfredsställelse och vårdgivarens lyhördhet för den enskildes behov är betydelsefullt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsen av sjuksköterskans lyhördhet i patientmötet utifrån både patientens och sjuksköterskans perspektiv. Det som framkommer är att patienten vill bli hörd och sedd som den individ han/hon är samt mötas av förtroende i en trivsam miljö. Att bli bemött av en lyhörd sjuksköterska är avgörande för en god vårdrelation.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att Tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.

Syftet med min studie är att belysa elevers uppfattningar om användningen av musik som metod i matematikundervisningen. Ett annat syfte är att beskriva utvecklingen av området matematik och musik i ett lärandesammanhang samt att bidra till utvecklingen inom området.För att få en bild av elevers uppfattningar har jag att använt mig av en kvalitativ metod, där det viktiga är att Tolka och förstå elevernas uppfattningar. För att eleverna skall kunna få en uppfattning har jag utformat två lektioner med bråkräkning och musik. Mot en teoretisk bakgrund har jag Tolkat elevernas uppfattningar. För att allra bäst kunna fånga elevernas tankar har jag valt semi-strukturerade intervjuer.

Utvecklingen av ett alltmer konsumtionistisktförhållningssätt till livet har lett till en resultatdriven inställning hosmänniskan. Att samhället befinner sig i ständig förändring och där förhållandettill tiden är flytande märks mest i storstäderna. Tempot är högt ochfokuseringen ligger på det yttre snarare än det inre. Syftet med denna studieär därmed att förstå och Tolka de upplevelser och reflektioner som storstadsmänniskanhar i relation till den inre tillfredställelsen. Studien belyser de faktorersom spelar in när människan i dagens samhälle talar om inre tillfredställelse.Den tidigare forskningen är övervägande kvantitativ och belyser samhälletspåverkan på individen och hennes välbefinnande, däribland har Zygmunt Baumansteori om konsumtionssamhället behandlats som tidigare forskning.

SyfteStudiens syfte är att få ta del av sex unga dyslektikers livsberättelser om hur skoltiden har påverkat dem.Frågeställningar ? Vilka erfarenheter från skoltiden påverkar självbild och självförtroende hos personer med läs- och skrivsvårigheter?? Vilka konsekvenser har erfarenheterna från skolan fått för dem när det gäller självförtroende och självkänsla?? Vilka likheter respektive skillnader finns det i de sex unga människornas upplevelser av sina svårigheter?? Vilka faktorer finns som påverkar valet att publicera sig eller inte på sociala medier?Forskningsansats och metodFenomenologiska livsvärldsberättelser har i studien Tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Med hjälp av livsvärldsintervjuer har sex unga dyslektiker i åldrarna 17-27 intervjuats för att få tillträde till deras personliga erfarenheter av att leva med dyslexi. Stukát (2005) menar, att det är vanligast att kategorisera studier i kvantitativ eller kvalitativ forskning. Eftersom vi i vår studie önskade att tillvarata undersökningsgruppens kunskap, tankar och erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter valde vi att bygga studien på undersökningsgruppens livsvärldsberättelser.

Denna studie handlar om att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet arbetar med och Tolkar kunskapskraven i idrott och hälsa samt se utifrån kunskapskraven vilka betygsmoment lärarna anser viktiga och hur betygsättningen ska ske. Studien har också undersökt hur lärare uppfattar stödet från skolan och Skolverket i sitt arbete med att Tolka kunskapskraven. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod. Empirin består av intervjuer med sex lärare i idrott och hälsa från tre olika skolor i tre län i södra Sverige. Resultatet från intervjuerna visade sig att lärarnas arbete har varit svårt då de bland annat inte fått mycket stöd från skolan och Skolverkets material har inte varit till stor hjälp med tolkningen av kunskapskraven och begreppen. De har arbetat kollegialt där de gemensamt har diskuterat kunskapskraven och vilka betygsmoment de vill bedöma eleverna i.

Läroböcker har blivit en stor del av undervisning och det är viktigt att läroböckerna är rättvisa. Syftet och frågeställningen med uppsatsen är att få fram hur drottning Kristina framställs i läroböcker inom ämnet historia. Jag har använt mig av hermeneutiken eftersom den handlar om att granska och Tolka olika texter som handlar om drottning Kristina.Det speciella med läroböckerna från 1920- och 1960-talet är att de innehåller sammanfattad text om drottning Kristina utan någon djupgående diskussioner. De belyser inte Kristina ur ett genusperspektiv utan fokuserar på att hon var manlig, inte ville gifta sig och att hon abdikerade för katolicismen. 1980-talets lärobok finns även i en nyare version från 2005 där man kan hitta en skillnad mellan de båda böckerna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna Tolka det skriva på en objektiv grund.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgångspunkt. Med inspiration från fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nämnda fenomen. De frågeställningar som vi i studien söker besvara är: Hur planerar, genomför och utvärderar förskollärare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollärarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgångspunkt, gör förändringar utifrån barnens uttryckta intressen samt utvärderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kännetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar.

Förenklade utredningar enligt 23 kap. 22 § Rättegångsbalken är komplexa så till vida att det inte räcker med att läsa lagtexten för att förstå hur förfarandet fungerar. För att en polisman skall kunna ta initiativ till en förenklad utredning så krävs det att han förstår, hanterar och tar i beaktning juridiska tolkningar. Man måste alltså läsa förarbeten, kommentarer till paragrafen och olika instansers tolkningar av paragrafen för att kunna få en förståelse för hur man skall handskas med det förenklade utredningsförfarandet på ett effektivt sätt utan att tumma på rättssäkerheten för den misstänkte. Nedan har vi valt ut tre juridiska områden (tillräckliga skäl, brott som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter och rättssäkerhetsaspekter för den misstänkte) att problematisera och på så sätt bidra till en förståelse till hur de kan användas vid utredningar enligt 23 kap.

Hur gör jag när jag ska interpretera barockmusik? För att undersöka hur jag kan komma fram till en stilistiskt korrekt men personlig tolkning har jag valt att arbeta med en för mig okänd kantat av Georg Friedrich Händel, ?Nice, che fa? che pensa?? (HWV 138). För att kunna göra en stilistisk interpretation har jag läst litteratur om barockinterpretation. Jag har även tagit hjälp av tre olika lärare: sångpedagogen och barocksångerskan Emma Rönnlund, cembalisten Lars Sjöstedt och regissören Kjell-Peder Johanson. Syftet med arbetet är att lära mig hur jag ska Tolka en barockkantat och överföra den till en klingande interpretation med personlig undertext.