Genom denna studie ville vi få inblick i och öka förståelsen kring elevers upplevelser av motivation i skolan. Detta för att öka medvetenhet hos lärare som ska stimulera elever till kunskapsinhämtning. Denna intervjustudie hade som avsikt att studera elevers upplevelser om motivation i skolan. Studien jämförde elever i årskurs fem och årskurs nio. Information samlades in med fokusintervjuer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka, varför ett företag som verkar på en monopolmarknad under starkt reglerade former, väljer att genomföra förändringar som leder till att de närmar sig en marknadsorientering på ett sätt som om de hade verkat på en konkurrensutsatt marknad. Vi använder oss av den kvalitativa metoden, den abduktiva ansatsen med ett teorigenerande syfte. Vå empiri består av intervjuer med respondenter från fallföretaget Apoteket, årsredovisning och andra tryckta källor. Genom att Tolka empirin genom de teoretiska perspektiven som består av marknadsstrategiska teorier, konkurrensfördelar, resourced based view, förändringar som leder till paradigmskifte, förändringar som processer, interna och externa drivkrafter, förändring som nyckel till framgång har vi kunnat uppnå vårt syfte. Slutsatsen är att av de olika förändringarna Apoteket infört har vi kunna utläsa att de starkaste anledningarna till Apotekets förändringar är tidens anda och hot om avreglering.

En bra smärtbedömning är en förutsättning för att ge adekvat smärtbehandling till barn. Många studier visar att barns smärta ofta är underskattad och därmed blir den underbehandlad. Eftersom barnen befinner sig i olika utvecklingsstadier är det särskilt svårt att Tolka deras smärtupplevelser. Syftet med studien var att belysa svårigheter och möjligheter för sjuksköterskan att avläsa smärta hos förskolebarn. Litteraturstudien bygger på åtta stycken vetenskapliga artiklar.

Vi vill med vår studie beskriva, Tolka och ge en förståelse för fritidshemmens verksamhet i friluftsliv. För att göra denna studie möjlig har vi utgått från tre frågeställningar, vad är fritidspedagogernas uppfattning kring friluftsliv? Hur utformas verksamheten, med dessa uppfattningar som grund? Vilka yttre förutsättningar finns det som styr fritidshemmens verksamhet? Dessa frågeställningar har undersökts genom en kvalitativ intervju av åtta verksamma fritidspedagoger, i Piteå kommun. Vår undersökning resulterade i att vi såg en tämligen gemensam uppfattning om friluftsliv hos fritidspedagogerna men att verksamhetens utformning gällande friluftsliv inte är så omfattande. Vidare framkommer det i vår studie att en planerad och målstyrd friluftsverksamhet sällan är förekommande ute i verksamheterna.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika skolor? och ?En skola för alla? kan Tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika skolor?.

Syftet med studien är att ur väntrumsbesökarens perspektiv få en uppfattning om hur miljön i väntrummet på en akutmottagning upplevs, samt att skönja om det går att tillämpa digitala tjänster för att tillgodose deras eventuella behov. Avgränsningen består i ett väntrum på en akutmottagning i en mellanstor svensk stad. Litteratur har tillsammans med väntrumsmiljön och patienter/anhöriga utgjort studiens huvudsakliga källor. Datainsamlingen har gjorts genom observation av miljön i väntrummet samt genom strukturerade intervjuer med patienter och anhöriga. Resultatet analyserades därefter kvantitativt.

I studien om insatsen personlig assistans framkommer det att yrkestiteln personlig assistent är bred. Den personliga assistansen måste anpassas efter varje enskild individ och dennes behov. Assistansen ska göra det möjligt för personer med en eller flera funktionsnedsättningar att leva sitt liv på ett bra och meningsfull sätt. I yrkets utövning är det viktigt att det framgår vad som är brukarens och dennes personliga assistents skyldigheter och rättigheter. Informanterna som vi intervjuade beskriver sitt yrke som intressant, spännande, meningsfullt,givande och stimulerande och att det har frihet i sin yrkesutövning.

Under den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen har vi träffat ett flertal lärare. Gemensamt för dem har varit att de måste förhålla sig till de krav och förväntningar som ställs på dem i deras yrkesroll. Vårt syfte är att ta reda på hur lärare konkret gör för att få verksamheten att fungera i relation till dessa yttre faktorer. Vi har intervjuat verksamma, utbildade lärare med yrkeserfarenhet. Forskning pekar på att lärare genom decentralisering fått ett ökat antal arbetsuppgifter.

Syftet med studien är att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Den har genomförts med hjälp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehållet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus på använda ord och omnämnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförråd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.

Syftet med vårt arbete var att undesöka pojkars upplevelser av skolan och dess betydelse inför fortsatta studier. Vi har valt att Tolka pojkarnas upplevelser i termer av trivsel, relationer/kontakter med lärare, intresse av skolämnen och om lärandet utgått ifrån deras kontext. Vi har använt oss av en enkätundersökning som besvarats av 34 pojkar. Därefter genomförde vi en gruppintervju bestående av fyra pojkar. Detta gjorde vi i Luleå kommun bland pojkar som gick tredje året på en praktisk yrkesutbildning.

Den här studien handlar om specialpedagogens roll som handledare i skolan. Syftet med studien är att undersöka om specialpedagoger handleder andra pedagoger och i så fall i vilken omfattning. Jag vill också ta reda på specialpedagogers, rektorers och andra pedagogers inställning till specialpedagoger som handledare. Studien genomförs med hjälp av intervjuer och enkäter till specialpedagoger, rektorer och andra pedagoger i en mellanstor svensk kommun. Jag har valt att använda diskursanalys för att analysera och Tolka mina resultat.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på förskolebarns tankar om vad de uppfattar att natur är och vilka upplevelser de har av naturen. Med upplevelser menar vi såväl deras erfarenheter av som deras känslor för naturen.I vår undersökning har vi utgått från kvalitativa intervjuer, där 18 förskolebarnen intervjuats parvis av två intervjuare. För att kunna nå förskolebarnens tankar var intervju en lämplig metod eftersom man får en djupare bild av barns tänkande kring naturen. Vi lät också förskolebarnen måla en teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sätt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi Tolka innehållet utifrån barnens perspektiv, samt se variationer i barns beskrivningar.

Syftet med studien var att undersöka de professionellas perspektiv på hedersrelaterat våld.Fokus i studien var: att undersöka hur yrkesutövare i socialt arbete bedömer att ett ärendehandlar om hedersvåld, och vilka eventuella svårigheter som finns vid omhändertagande avoffren för våldet Studien hade en kvalitativ ansats och baserades på fem intervjuer medverksamma professionella inom socialtjänsten och kvinnojourer som arbetar medvåldsutsatta kvinnor. I studien används de teoretiska begreppen intersektionalitet ochdramatriangeln för att Tolka och analysera datamaterial och studiens resultat. Av resultatetframgår det att hedersrelaterat våld anses vara en kollektiv handling som kan utövas av fleraförövare. För att gå tillväga för att bedöma att ett ärende var hedersrelaterat använde deprofessionella verktyg som ingående intervjuer, nätverkskartor och livslinje. Våldet ansesvara förknippat till kvinnans sexualitet och används som ett sätt att utöva makt och kontrollöver hennes fria livsval.

Syftet med studien är att undersöka vad barn i åldern 1-4 år kan uppleva som roligt och glädjefullt under den fria leken på förskolan. Intressant för studien är också på vilka sätt barn ger uttryck för glädje.Frågeställning:- Vad upplever barnen som roligt?Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen där kropp och själ hänger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck får vi möjlighet att Tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgänge vilar på en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap och en diskussion om hur några pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal på förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehåll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgångspunkt från ett konstruktionistiskt perspektiv med hjälp av en mindre enkätundersökning samt en fördjupad intervjustudie där svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att Tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhållits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna använder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia såsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens när de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser också att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal är barnets utveckling och lärande, information från föräldrar, föräldrarnas tankar och önskemål samt barnets trivsel och trygghet på förskolan. En viktig aspekt är relationen mellan föräldrarna och pedagogerna där både denna studies respondenter och tidigare forskning är samstämmiga, en god relation är grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .