Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Den senast utvecklade tekniken för riktade förändringar av genom in-vivo är baserad på CRISPR/Cas-systemet för vilket förutsättningarna i Nicotiana benthamiana och potatis, Solanum tuberosum, här undersöktes. För att föra in genkonstruktioner i växterna användes Agrobacterium tumefaciens som via vakuum kommer i kontakt med de inre delarna av bladen varefter de gener som finns på en binär vektor uttrycks transient. Först undersöktes de optimala parametrarna för erhållandet av ett högt transient uttryck med hjälp av ett grönt fluorescerande protein, GFP. Dessa parametrar användes sedan för att infiltrera en CRISPR/Cas-konstruktion som designats för att introducera mutationer genom att klyva ett exon i genen för granulbundet stärkelsesyntas, GBSS. Det visade sig under första delen av arbetet att det ej gick att erhålla transient uttryck i potatis med denna metod.

Att förmedla information till spelare som skall hjälpa dem att förstå syftet med en spelscen är vad detta arbete handlar om. Detta är ett arbete som gått ut på att undersöka hur tidigare beprövade metoder ifrån filmbranschen och Mise-en-scène kan användas för att fånga åskådares uppmärksamhet. I undersökningen så har tre 3d-miljöer skapats som är uppbyggda utifrån dessa teorier och som gestaltar varsin scen ur ett fiktivt äventyr eller pusselspel. Slutligen har en studie utförts där respondenter betraktat scenerna för att sedan besvara frågor på vad de har fått ut för information av de tre scenerna..

Värdet av ett konstverk på auktionsmarknaden kan bestämmas av ett antal faktorer såsom marknad, trender, smak mm. Även begreppen aura och konstnärens kanonisering kan spela en stor roll för värdet. Syftet med uppsatsen är att ge en inblick i hur aura och kanonisering kan påverka värdet av konst. Det är troligt att det inte finns någon tidigare forskning i större utsträckning som har inriktat sig på detta specifika problem.Tillvägagångssättet är att uppsatsen inleds med en genomgång av begreppen aura och kanonisering samt en kort analys av hur konstvärdering går till i praktiken. Därefter analyseras tre verk, som har sålts till ett lågt pris på kvalitetsauktion i Stockholm, med avseende på konstnärens kanonisering och verkets aura för att försöka utröna hur detta har påverkat värderingen.De tre verken är Carl Johansson, Strandlandskap i aftonljus, Dirck van Baburen (hans efterföljare) Dryckesbroder samt Edv.

I den här uppsatsen undersöker jag musikelever på gymnasiets estetiska program i Västerås, och vilken effekt undervisningen har på deras musikpreferenser. Resultaten baseras på två enkäter, en till elever och en till lärare. Undersökningen visar att eleverna till största delen är positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar på den musiken privat..

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning det grafiska uttrycket hos den tvådimensionella bilden Bergaporten av John Bauer kan överföras till en fiktiv tredimensionell miljö. För att placera projektet i en teoretisk kontext används begrepp som parafras och remediering för att beskriva arbetet. Som projektarbete skapas en tredimensionell spelmiljö med Bergaporten som förlaga. Vidare sammanställs en enkät som undersöker hur väl Bauers grafiska uttryck överförts till spelscenen. Detta genom att respondenterna får jämföra renderade bilder från scenen med originalet.

Anodisering är en ytbehandlingsteknik på frammarsch som ständigt bryter nya banor såväl inom industrin som hos den småskaliga utövaren. I den här uppsatsen ges en bild av hur en smyckesmed och en industri förhåller sig till ytbehandlingstekniken idag. Det är en jämförelse utifrån en historisk kontext om industrialiseringens framfart och samarbete branscherna emellan. Anodisering är en ytbehandlingsteknik som förstärker aluminiumet funktionellt och/eller estetiskt. Uppsatsen är av kvalitativ natur där material hämtats in för tolkning.

Bakgrund: Individualiseringen är något det talas om alltmer i dagens samhälle, men som samtidigt är vetenskapligt omtvistad, vilket visar på någon typ av paradox. Denna studie tar utgångspunkt i individualiseringen som diskurs, och vill undersöka om och hur den påverkat framställningar i samhällskunskapsböcker. Därmed prövas också teorin om läroboken som ett snabbföränderligt medium när det gäller politiskt laddade frågor.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning läroboksframställningar påverkas av samhälleliga diskurser, och att se huruvida individualiseringsdiskursen är en sådan typ av fråga som kan påverka framställningarna.Metod: Med en kvalitativ textanalys undersöks framställningar av arbetsliv och näringsliv i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Som analysinstrument används dimensionerna individfokus/kollektivfokus samt uttryck för individualism/uttryck för kollektivism. Sammanlagt sex böcker analyseras, två utgivna ca 1990, två utgivna ca 2000 och två utgivna ca 2010.Resultat: Individualiseringsdiskursen har påverkat framställningar i läroböcker.

Depression är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och av män i västvärlden riskerar 20 % någon gång att drabbas av en depression som kräver professionell hjälp. Män med depression har ofta dolda symtom därför är det svårt att upptäcka manlig depression ute i samhället.  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur depression kan ta sig uttryck hos män och hur vårdpersonal kan vara till stöd. Litteratursökningen har gjorts i Cinahl, PubMed och Psykinfo och resultatet grundas på åtta vetenskapliga artiklar, varv av fem är kvantitativa och tre är kvalitativa. Resultatet presenterades i två huvudkategorier, ?uttryck för depression hos män? och ?hjälp och stöd?.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Den här uppsatsen undersöker förhållandet mellan Kants estetiska omdöme, såsom det formuleras i Kritik av omdömeskraften, och Jacques Rancières estetiska projekt, framförallt i förhållande till begreppet dissensus. Dels försöker uppsatsen spåra arvet från Kant hos Rancière och visa hur detta tar sig uttryck, dels ställer den frågan om hur Kants omdöme politiseras med Rancières dissensus. Detta sker i två kapitel, varav det första är en läsning av Kants kritik av den estetiska omdömeskraften, mot bakgrund av idén om dissensus, och det andra en genomgång av Rancières formulering av dissensus, samt relaterade begrepp såsom konstens identifikationsregimer och ?fras-bilden?. Vidare jämför det andra kapitlet Rancières dissensus med Kants idé om det ?intresselösa? i det estetiska omdömet, samt visar vilka politiska eller metapolitiska implikationer Rancière tillskriver det senare.

 Syftet med studien var att genom intervjuer och observationer undersöka pedagogers delaktighet i den fria leken i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som låg till grund var, Vad innebär vuxnas delaktighet i barnens fria lek? På vilket sätt kommer den vuxnes delaktighet till uttryck i den fria leken? Detta för att vi ville veta om vuxna deltar och på vilket sätt de deltar i barnens lek. Vår studie är kvalitativ och i metoden är vi inspirerade av fenomenografi och sociokulturellt perspektiv. Studien grundar sig på sju intervjuer med pedagoger i förskola och förskoleklass och på observationer, en i förskola och en i förskoleklass.I resultatet kom vi fram till att vuxnas uttryck av delaktighet har visat sig på flera olika sätt.

En vårdfilosofi kan fungera som en grund för hur man ska handla och en förklaring till varför man har handlat som man har. Studien syftar till att beskriva en personcentrerad vårdfilosofi och hur den kommer till uttryck i demensvård. I denna studie har kvalitativa studier av demensvård med ett personcentrerat perspektiv analyserats för att öka förståelsen för hur denna vård upplevs av patienterna och hur den uttrycks i vården.På grund av att patienter med demenssjukdom är extremt sårbara och beroende av andra för sitt välbefinnande är det speciellt viktigt att formulera en vårdfilosofi inom demensvård.Det som är återkommande i resultatet av studien är synen på patienten som en person. Att bli sedd som en person och inte som en sak eller diagnos ger mening åt livet och möjlighet till att uppleva välbefinnande.Personcentrerad vård inom demensvård innebär att bekräfta patienten, vara närvarande i mötet, lyssna till och försöka tolka patientens berättelse, ge patienten frihet och möjlighet att välja och bestämma över sin situation, hjälpa patienten att bevara sina relationer och underlätta eller kompensera för personens förlorade förmågor..

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning genomförd under perioden 17 november ? 19 december 2009. Enkäten, som var helt internetbaserad, förutsatte att respondenterna hade tillgång till internet. Frågorna behandlar kundens nuvarande och framtida önskemål på svenska begravningsplatser och bedömdes av respondenterna som intressanta och viktiga. Resultatet av undersökningen är efterfrågat.Gensvaret på enkäten har varit över förväntan och gav uttryck för ett oerhört engagemang från respondenterna.