Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär ständiga möten med människor av olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagar och etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhålla sig till i möten med patienter som inte talar språket och har en annan kulturell bakgrund. För att kunna ge god omvårdnad och främja hälsa visar tidigare studier på att sjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesätt och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att motivera till hälsofrämjande åtgärder hos icke svensktalande patienter. Metod: Empirisk intervjustudie med stöd från en strukturerad intervjuguide med öppna frågor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hälsofrämjande åtgärder innefattade livsstilsförändringar och egenvårdsråd.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Sjukvårdsrådgivning via telefon har blivit allt vanligare i västvärlden. Tekniska lösningar har utarbetas som underlättar för de döva att själva kontakta sjukvården via telefon. Sjuksköterskor inom primärvården kommunicerar då med de döva via text- eller bildtelefoni. Studiens syfte var att beskriva döva och sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av sjukvårdsrådgivning via telefon. Sex sjuksköterskor och fem döva intervjuades med öppna frågor.

Introduktion: Behovet av transkulturell omvårdnad ökar för varje år i Sverige. Den pluralistiska hälso- och sjukvårdslagen som tar hänsyn till befolkningens olikheter skall även prägla hälso- och sjukvårdspersonalen. Lika vård skall ges till alla människor oavsett om man tillhör en majoritets eller minoritetsgrupp. Tillräckliga kunskaper behövs för att som blivande eller färdigutbildad sjuksköterska kunna vårda denna grupp av befolkningen på ett tillfredsställande och effektivt sätt. Syfte: Att undersöka vad sjuksköterskestudenter och färdigutbildade sjuksköterskor upplevde i mötet med patienter från andra kulturer samt hur de trodde att de skulle kunna bli mer kompetenta och sakkunniga yrkesutövare i ett mångkulturellt samhälle.

Sedan 2006 har barn och ungdomar som flyttat till Sverige utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare ökat kraftigt. Till skillnad från vuxna är ensamkommande flyktingbarns livssituation mer komplex eftersom det saknas en ansvarig vuxen som kan tillgodose deras behov. Enligt svensk lag har dessa barn och ungdomar samma rättigheter som alla andra svenska barn vilket är anledningen till att det finns väl samordnat stöd från olika myndigheter. Socialtjänsten är en av dessa myndigheter som har en central roll i mottagandet av ensamkommande barn. Hela socialtjänsten står inför nya utmaningar som är en påföljd av förändringar i klienters demografi.

Bakgrund: Flyktingar lider ofta i hög utsträckning av ohälsa. Arbetet med denna patientgrupp ställer krav på sjukvårdspersonal, vilka bör besitta en djupare förståelse för de individuella behov som kan förekomma hos flyktingar. Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva personalens erfarenheter av arbetet och mötet med patienterna på en vårdmottagning för flyktingar. Metod: Studien är av deskriptiv kvalitativ design med intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen var samtlig verksam sjukvårdspersonal vid utvald vårdmottagning.

SAMMANFATTNINGBakgrundMed ökad migration följer en befolkning med språkliga variationer. I det vardagliga livet kan en individs kunskaper i svenska vara tillräckliga men när en individ blir patient och hamnar i en sjukvårdssituation kan språkliga eller kommunikativa hinder uppstå. Det beror på att förmågan att behärska ett språk är situationsberoende. Kommunikation sker i många olika former, i centrum står överföring av information mellan avsändare och mottagare. När informationsöverföringen sker i båda riktningarna och informationen som förmedlas bekräftas av de som är inblandade sker kommunikationen på ett säkert sätt.

Bakgrund:Sverige förändras och blir ett mer mångkulturelltsamhälle. Sjuksköterskan behöver arbeta utifrån ett helhetsperspektiv för attkunna ge en patientcentrerad vård. Utmaningar kan uppstå när det finnskommunikationssvårigheter på grund av språkbarriären och olika kulturellatraditioner, vilket kan medföra olika värderingar om vad hälsa -och sjukvårdinnebär. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kulturmötenmed patienter. Metod: En litteraturstudie med grund i kvalitativ ansats.Resultat: Kulturskillnader var något som väckte en reaktion hossjuksköterskorna i mötet med patienten.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har mer än fördubblats sedan år 2000 och studier visar att utlandsfödda personer har sämre hälsa än personer födda i Sverige. För att kunna ge god vård är det av vikt att hänsyn tas till patientens kulturella bakgrund. Det är dock viktigt att inte generalisera utifrån kulturell tillhörighet då detta utgör en risk för att utveckla stereotyper och att dela in människor i ?vi? och ?dem?. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och attityder till att vårda personer med annan kulturell bakgrund.

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen blir allt större i många länder så även i Sverige. Ensamhet är ett aktuellt folkhälsoproblem för denna åldersgrupp. Det finns flera mer eller mindre omfattande definitioner av ensamhet inom forskningen vilket är ett bevis på hur komplext begreppet är. Det finns flera olika orsaker till varför en människa blir ensam och vad detta kan leda till. En viktig aspekt av ensamheten är att den även har en självvald positiv sida som kan leda till hälsa, något som är lätt att förbise då man oftast tänker på ensamhet som lidande inom vården.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ensamheten hos äldre kan lindras och vad som gör den uthärdlig samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att lindra och förebygga ensamhet.Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som syftar till att ge en övergripande bild av hur forskningen på området ser ut.

Sverige tar idag emot flyktingar från länder där analfabetism råder och i den svenska skolan får vi allt fler tonåringar som aldrig har gått i skolan förut. Syftet med denna uppsats är att låta en av dessa tonåringar, Tamara, beskriva hur hennes språkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes språkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet är att få kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas språkutveckling. För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjälp av Tolk.

Detta arbete har bedrivits i syfte att kartlägga funktionalitet, teknik och användningsområde gällande Web Services. Innehållet utgör således en teoretisk utvärdering av Web Services, samt tester av grundläggande programmeringslösningar. De frågor arbetet ämnar besvara är hur en Web Services på lämpligt sätt kan baseras på en befintlig tjänst, samt på vilket sätt denna Web Services kan göra aktuell tjänst lättare att använda. Dessutom belyses eventuella problem som kan uppstå i samband med denna Web Services-anpassning. I syfte att presentera ett lösningsförslag på ovan nämnda frågor granskades, via en litteraturstudie, ett antal informatikrelaterade begrepp liksom faktorer förknippade med kommersiell verksamhet på Internet.

Bakgrund: Den växande kulturella mångfalden i Sverige har lett till nya utmaningar för samhället och inte minst för sjukvården. Kultur är universellt för alla människor och speglas bland annat av faktorer som religion, värderingar, språk, miljö och kön. Den kulturella bakgrunden influerar våra uppfattningar av hälsa och sjukdom och hur vi ger uttryck för smärta och obehag. Det finns likheter och olikheter som leder till att vårdande kan förstås på olika sätt och kräver därför kulturellt kompetenta vårdgivare. Syfte: Syftet är att belysa hur vårdtagare med olika kulturella bakgrunder och vårdpersonal upplever transkulturella möten inom den svenska sjukvården.Metod: Litteraturöversikt där tolv kvalitativa studiers resultat har syntetiserats och sammanställts.

Bakgrund: Under senaste årtionden har Sverige blivit ett mångkulturellt land. Det finns idag cirka 168 nationaliteter i det svenska samhället. Det ställs därför krav på att vårdpersonalen ska veta hur de ska bemöta och kommunicera med patienter från en annan kultur. Forskning har visat att vårdpersonal som har en kulturkompetens kan ge bättre transkulturell omvårdnad.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever vården av en patient med en annan kulturell bakgrund än han/hon själv.Metod: En litteraturstudie som baseras på nio vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes flera gånger för att förstå dess sammanhang samt för att identifiera övergripande teman.

Vi har genomfört en kvalitativ studie i ämnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjälp av fem lärare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och där är det lärarens uppgift att hantera dem. Därför tycker vi att det är viktigt att belysa och förstå kunskapen om konflikthantering.Förr hanterades inte konflikter och bråk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillåtet att bestraffa elever med aga.