En undersökning rörande Tjejtidningars betydelse för unga tjejer gällande skönhetsideal, sex, mode, kändisfixering och identitet. Som metod använde vi oss av gruppintervjuer med unga tjejer i åldrarna 14 och 17 år..

Den här studien handlar om hur textreklam kommer till uttryck i svenska Tjejtidningar och hur textreklam har förändrats under ett decennium. Vi har analyserat 25 nummer av Tjejtidningarna Veckorevyn och Solo från år 2002 och 2012. Totalt har 953 texter analyserats.Genom en kvantitativ innehållsanalys har vi undersökt hur mycket textreklam som finns i Tjejtidningarna och genom en kvalitativ textanalys har vi analyserat på vilket sätt textreklamen kommer till uttryck och hur den har förändrats med utgångspunkt från Spelreglerna för press, radio och tv. För att få en djupare förståelse om textreklam har vi intervjuat textreklamexperten Håkan Lindhoff och Ulrica Widsell som är ordförande för Yrkesetiska nämnden och vice ordförande för Journalistförbundet.Resultatet visar att textreklam i dag inte går att mäta med hjälp av de riktlinjer som finns mot textreklam. Textreklamkommittén är avvecklad sedan 2005 och i dag är det upp till den ansvarige utgivaren att granska sin egen tidning.

Syftet med uppsatsen är att studera hur maskulinitet, femininitet och sexualitet framställs i tjej- och killtidningar. Materialet har begränsats till artiklar på temat sex och samlevnad. Uppsatsen innehåller en kort inledning där materialet beskrivs och ungas förhållande till tidningarna diskuteras. Därefter följer teorier och tidigare forskning som är av intresse för uppsatsen. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen.

Tidskrifter som vänder sig till unga tjejer och kvinnor är många och diskussioner om deras påverkan tycks ständigt vara aktuell. Skönhetsideal och vilken betydelse medierna spelar i sammanhanget väcker både intresse och känslor.Denna uppsats har utifrån gestaltningsteorin studerat hur de tre största Tjejtidningarna i Sverige FRIDA, SOLO och Veckorevyn använt sig av sina omslag och textpuffar för att locka till sig sina läsare. Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av tidningarnas textpuffar och omslag, där fem årtal mellan 2000 och 2010 har undersökts. Detta för att försöka se en utveckling hos tidningarna.Undersökningen har visat att den typiska omslagspersonen är en känd tjej/ kvinna som är blond eller icke-blond. Hon är oftast påklädd, poserar, ler och tittar in i kameran.

Denna uppsats är en undersökning av konstruktionen kring skönhet och kvinnlighet. Metoden för att genomföra detta är en diskursanalys av 26 nummer av Vecko Revyn och intervjuer med sex unga kvinnor. Syftet är att undersöka och jämföra hur skönhet är konstruerat i Vecko Revyn och av de unga kvinnorna, samt att undersöka hur de unga kvinnorna ser på sina egen kroppar och vilken betydelse kropp och skönhet kan ha i deras konstruerande av en kvinnlig identitet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teorier om social inlärningsteori, senmodern teori om förhållandet mellan kroppen och jaget och feministiska teorier om kropp, makt och disciplinering.Resultatet visar att kvinnlig skönhet innebär en smal, ung och sexualiserad kropp. Att vara vacker ses som medfött men däremot kan alla göra sig snygga, d v s förändra sin kropp genom praktiker som bantning, träning, sminkning, klädsel och vissa rörelser.

I den här uppsatsen undersöks sex olika texter från tidskrifterna Kamratposten och Julia för att komma fram till vilka modelläsare som konstrueras. Modelläsaren är den identitet som erbjuds i en text och den läsare som avsändaren föreställer sig. Syftet med undersökningen är att hitta och sedan jämföra modelläsarna från de olika texterna och därigenom se vilka förväntningar de två tidskrifterna har på sina riktiga läsare. Analysen är kvalitativ och har sin grund i den systemisk-funktionella grammatiken. Jag har valt att analysera texternas interpersonella betydelse och deras presuppositioner.

Syftet med denna studie var att se vilka budskap angående hälsa och träning som de tryckta medierna, i detta fall SOLO Magazine och Women?s Health, sänder ut. Dessutom undersöktes hur dessa budskap tolkades av läsarna, hur dessa förhåller sig till tryckta respektive sociala medier samt hur de uppfattar att kvinnor porträtteras i media. Studien grundar sig i Stuart Halls kommunikationsmodell encoding/decoding och omfattar en receptionsstudie som är baserad på en retorisk textanalys och därefter en analys av deltagarnas avkodning. Läsarna representerades i denna studie av två fokusgrupper där samtliga deltagare föll inom de valda mediernas målgrupp; kvinnor i åldrarna 18-35.