En undersökning rörande tjejtidningars betydelse för unga tjejer gällande skönhetsideal, sex, mode, kändisfixering och identitet. Som metod använde vi oss av gruppintervjuer med unga tjejer i åldrarna 14 och 17 år..

Undersökningar visar att tjejer generellt sett har högre betyg än killar i samtliga ämnen utom i ämnet Idrott och hälsa. När det gäller elevers betyg i idrottsämnet har det visat sig att genus har en avgörande betydelse. Då skolan, enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), aktivt och medvetet ska arbeta för att kvinnor och män ska ha lika rätt och möjligheter är det intressant att ta reda på vad snedfördelningen av betygen kan bero på. I denna studie undersöker vi om det finns en möjlighet att bedömningen och betygsättningen i ämnet Idrott och hälsa reproducerar ojämlikhet, och i så fall hur.För att, om möjligt, kunna se ett mönster och eventuellt samband mellan olika faktorer, såsom betyg i förhållande till elevers idrottsintresse utanför skolan samt elevers intressen i förhållande till undervisningens innehåll, har vi gjort en enkätundersökning med elever i år 9. Vi har även gjort intervjuer med idrottslärare för att få en djupare förståelse för hur bedömningen och betygsättningen sker i ämnet Idrott och hälsa.Vår studie visar att bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa är starkt fokuserad på elevers färdigheter.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad som motiverar tjejer i yngre tonåren att både börja och att fortsätta att spela i band, hur musikpedagoger arbetar med deras motivation samt på vilka sätt könsnormerna påverkar spelmomentet. Undersökningen har genomförts med kvalitativa forskningsintervjuer som metod. Informanterna bestod av tre lärare samt två grupper med tjejer i åldern 12-13. Lärarna bestod av en man som arbetar på grundskola och kulturskola, en kvinna som arbetar som projektledare på en fritidsgård samt en kvinna som arbetar på ett studieförbund. De både kvinnorna arbetar dessutom tillsammans med ett musikläger riktade till tonårstjejer som vill spela i band.

Tjejer å Tjejer är en dokumentär med ungdomar i åldern 14-17 år som målgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, Växjö. Med filmen vill vi visa unga homosexuella tjejer, eller som de medverkande benämner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man måste leva annorlunda. För att finna våra karaktärer sökte vi i hela södra Sverige.

Studiens syfte har varit att undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter hos en grupp tonåringar som går på gymnasiet. Vidare har studien undersökt om det finns någon skillnad mellan hur killar och tjejer samt morgon- och kvällsmänniskor påverkas av dessa variabler. Studiens empiri är hämtad genom en enkätundersökning där en grupp gymnasieungdomar medverkade. All data analyserades genom Spearman´s rangkorrelation. Resultat från den undersökningen visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter.

Studien handlar om fyra killar, födda 1995, som beskriver sin vardag i förhållande till att gå från att vara unga killar till att bli vuxna män. Arbetet kommer innefatta hur killarna förhåller sig i sitt vardagsliv för att uppfattas så vuxna och manliga som möjligt. Det handlar om hur de agerar i relation till sin omgivning i sitt framträdande, såväl i förhållande till tjejer som med sina kompisgäng. Den fysiska kroppens betydelse uppvisas ha betydelse, såväl som specifika egenskaper som förknippas med manlighet. Att vara en ung man handlar om att positionera sig rätt i sin omgivning, vilket har betydelse för hur omgivningen uppfattar de som person.

Syftet med denna uppsats var att undesöka varför så få tjejer väljer Energiprogrammets inriktning drift och underhåll. Som metod för insamling av data valde jag intervjuer, dessa har genomförts med fem tjejer som varit elever på programmets inriktning..

Detta är en undersökning om hur tolv elever i årskurs 9 ser på bildämnet. Uppsatsen tar upp deras tankar och åsikter kring ämnet, vilka tekniker och metoder de är vana vid att arbeta med samt eventuella skillnader mellan killar och tjejer när det kommer till deras syn på ämnet. Genom intervjuer kommer undersökningen fram till att eleverna ser bild som ett roligt och avslappnande ämne som inte är särskilt svårt. De får arbeta med varierande tekniker vilket de tycker är roligt och det finns inte tydliga skillnader mellan killar och tjejers syn på ämnet..

SammanfattningUtav alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningar idag, utgörs cirka 15 % av besöken av killar. De killar som besökt ungdomsmottagningen har en mer negativ bild av den än de som inte varit där, vilket visar på att deras behov inte har tillgodosetts. Syftet med studien var därför att undersöka hur killar resonerar kring deras behov av ungdomsmottagningen. Studien inriktades på 18-åriga killar, och de behövde inte ha någon personlig erfarenhet av ungdomsmottagningen. Kvalitativ metod med fokusgrupper användes med 16 killar, indelade i fyra grupper.

I och med min kontakt med invandrarungdomar i skolan har jag ställt mig frågan om relationen mellan muslimska tjejer och idrottsutövande. Den kontakt som jag har fått inom skolan med muslimska tjejer och idrott är positiv över lag och detta gör att den bild som media ofta visar med stereotypa bilder av islam inte stämmer. De frågeställningar som belyses i denna undersökning är hur muslimska tjejer ser på idrott och idrottsutövande och om idrottsföreningar gör någonting för att integrera dessa tjejer i sin verksamhet.För att besvara frågeställningarna utgår jag ifrån en intervjustudie med fyra muslimska tjejer. Resultatet av denna undersökning visar att tre av de muslimska tjejerna som blir intervjuade är positiva till ett aktivt idrottsutövande. Samtidigt är det en av tjejerna som säger att hon inte får hålla på med idrott på grund av religionen.

Denna undersökning gjordes under en veckors tid på två gymnasieskolor. Syftet var att genom intervjuer med lärare och elever se hur de upplever ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv, samt att jämföra deras upplevelser med varandra. Vi har i vår bakgrund lutat oss mycket mot Yvonne Hirdman och hennes teorier om genus.Resultatet visar att lärare tror sig behandla Tjejer och killar på olika sätt, medan elever inte upplever det så. Däremot upplever eleverna att undervisningen är upplagd för killar genom de aktiviteter som används. Detta anser inte lärarna som istället tycker sig variera undervisningen och nivåanpassa den - något som eleverna inte tycker att lärarna lyckas med..

Syftet med denna studie är att undersöka anledningar till att det är så få killar som söker samtalsstöd på ungdomsmottagningen. Syftet är även att få en uppfattning om vad killar har för behov av samtalsstöd och vilka svårigheter de upplever med att söka hjälp. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med samtalsstöd på ungdomsmottagningen och killar som har en samtalskontakt på mottagningen.Frågeställningarna som använts i studien är:- Hur kommer det sig att så få killar söker samtalsstöd på ungdomsmottagningen?- Av vilka anledningar söker killar samtalsstöd på ungdomsmottagningen?- Hur formas killarnas beslut till att söka samtalsstöd på ungdomsmottagningen?- Vilka har kännedom om killarnas behov av samtalskontakt? - Vad har killar för förväntningar med, erfarenheter av och känslor inför samtalskontakten på ungdomsmottagningen?Vi har analyserat vårt empiriska material utifrån socialkonstruktivism, genus, hegemonisk maskulinitetsteori och skam. De resultat vi fått i vår studie är bland annat att killar inte söker samtalsstöd på ungdomsmottagningen för att man väljer att hantera sina svårigheter på andra sätt, till exempel att man förtränger sina känslor.

Intentionen med föreliggande arbete är att undersöka gymnasieelevers upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa A i ett genusperspektiv. I uppsatsen har två kompletterande metoder använts bestående av en enkätstudie av kvantitativ karaktär och en intervjustudie av kvalitativ karaktär. I enkätstudien deltog sammanlagt 182 respondenter, av vilka 102 är tjejer och 80 är killar, från fyra skolor i fyra olika kommuner. Intervjustudien omfattas av fem intervjuer genomförda med elever i samma klass på en av de skolor som ingår i enkätstudien. Tre av dem var flickor och två av dem var pojkar.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader och likheter i Tjejer och killars etiska tänkande, kopplat till kön och genus. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av gruppintervjuer som gav oss möjlighet att få djupare förståelse för elevernas tankar och reflektioner.  Undersökningen resulterade i att vi såg en viss skillnad i killarna och tjejernas sätt att resonera kring det etiska dilemmat, exempelvis att killarna var mer strategiska och tjejerna mer empatiska. Vi märkte även att killar och tjejer, till en viss del, föll inom ramarna för de stereotypa könsrollerna. Vår slutsats blev att killarna och tjejerna ansåg att vissa människor inte var värda att räddas, trots detta var de ändå noga med att påpeka alla människors lika värde..

Syftet med studien är att undersöka om det nya personlighetsformuläret Pers Q fungerar på ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna årskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt självuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien är ett led i utprövningen av Pers Q som mäter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna består av 138 killar och 233 tjejer från gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmåga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), Stresstålighet (,76) samt Självförtroende (,72).