Uppsatsen undersöker hur genus produceras i utvalda artiklar ur 14 nummer av tidningen Veckorevyn från 1999. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen studeras hur genus produceras och upprätthålls i Veckorevyn. De diskurser som analyseras inbegriper hur Veckorevyn betraktar, beskriver och tilltalar kvinnan. Diskurserna som analyseras samt resultaten av analysen presenteras i sex kapitel: Ta kontroll över ditt liv som handlar om hur Veckorevyn uppmanar sina läsare att ta kontroll över sina liv. Förändra dig! som behandlar förändringsdiskursen som är en av de tydligast framträdande i Veckorevyn.

Studien syftar till att undersöka varför elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa, samt att jämföra det med vad lärare i idrott och hälsa tror är orsaken till att elever inte medverkar på lektionerna. Syftet med studien är också att se hur elever och lärare kan arbeta för att öka elevernas närvaro på lektionerna i idrott och hälsa.Teorin som studien utgår från är: Känsla av sammanhang ? KASAM ? och den använda metoden är enkäter. Studien inriktar sig på gymnasieskolan och därför har enkätstudier gjorts med 162 gymnasieelever på tre olika skolor, samt 11 lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor.I resultatet kan man se att de vanligaste orsakerna till att elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa är bland tjejer sjukdom/skada och därefter att det är för lite bollspel. Hos killar är den främsta anledningen att det är för lite bollspel och därefter sjukdom/skada.

Sociala nätverk har länge varit ett viktigt forum för Internetanvändare över hela världen, och det nätverk som växer fortast heter Facebook och hade i mars 2009 över 200 miljoner aktiva användare. På Facebook publiceras dagligen mängder av information i form av bilder, filmer och konversationer som visar upp för omvärlden vilka vi är och vilka relationer vi har till andra människor. Jag har i min uppsats talat med sex unga vuxna, tre killar och tre tjejer om hur de upplever och brukar Facebook. Uppsatsen behandlar hur identitet skapas och upprätthålls samt lyfter fram de problem som kan uppstå när bilder och information publiceras offentligt. Jag tittar även på om det framkommer några skillnader i hur de medverkande ser på Facebook och dess funktioner beroende av kön.

Syftet med min undersökning är att studera ungdomars identitetsskapande med fokus på skolidrotten, med hjälp av teorier om gymnastikens uppkomst, utvecklingen och synen på kroppen samt sex intervjuer med ungdomar i tredje året på gymnasiet. I början av 1900- talet var den stela och mekaniska Linggymnastiken som gällde i Sverige och som dessutom var utformad för män. Med kvinnornas inträde förändrades rörelserna till att anpassas efter kroppen med mjukhet och estetik. I och med namnbytet till idrott och hälsa skrevs det in i läroplanen att fokuset för att främja hälsa skulle lyftas fram och inte bara handla om fysisk aktivitet. Inom skolans värld är idrotten något som berör alla, antingen på ett bra eller dåligt sätt.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur det förhåller sig med alkoholdebuten och alkoholvanorna inom ungdomsfotbollen i Skåne. För att ta reda på detta har jag använt mig av en enkätundersökning. Min undersökningsgrupp är killar som spelar fotboll i Skåne. Jag har valt att göra en uppdelning för att se om det finns några skillnader mellan ett "bättre" lag och ett "sämre" lag, jag har valt att kalla dem grupp 1 och grupp 2. Till Grupp 1 hör de undersökta vars representationslag (herrlag) spelar på förbundsnivå (allsvenskan, superettan, division två och tre), Grupp 2 år de lag vars representationslag spelar på distriktsnivå (division fyra och neråt).

This paper focuses on the relationship between actual victimization and perceived fear of crime among young women aged 18-20 years. Previous studies shows that women are more afraid of becoming a victim of crime than men, even though studies shows that men are victims of crime to a greater extent than women. The purpose of this paper was to examine women?s fear of becoming a victim of crime from a class perspective. To investigate this, we interviewed 16 young women aged 18-20 years with both working class and middle class backgrounds.

Syftet med studien är att undersöka elevers attityder till lärares roll i att hantera interpersonella elevkonflikter. Uppsatsens forskningsfrågor är: Vilken roll anser elever att lärare har i att hantera konflikter mellan elever? Vilket ansvar anser elever medföljer den roll de tillskriver lärare? Studien är utförd mot bakgrund av att forskning inom området främst fokuserar på konflikthanteringsmetoder eller lärarperspektiv. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fokusgrupper användes. Fokusgrupperna utfördes på en och samma skola där två elevgrupper i år nio intervjuades och grupperna bestod av fyra elever varav två var killar och två var tjejer.

Detta är en studie som behandlar gymnasieungdomars syn på den sex- och samlevnadsundervisning de upplevt under grundskolans årskurs 7-9. Syftet med undersökningen har varit att få en förståelse för hur ungdomarna upplever att sex- och samlevnadsundervisningen lades upp rent praktiskt, i vilken mån de själva hade inflytande över undervisningen samt vilket innehåll de anser fanns representerat alternativt inte fanns representerat. Vi har också undersökt huruvida undervisningens upplevelser skiljer sig åt mellan Tjejer och killar. Vi har använt oss av kvalitativa gruppintervjuer som utgjordes av fyra stycken könshomogena ungdomsgrupper om fem personer, varav två tjej- och två killgrupper. Ungdomarna är alla 18 år och går i gymnasiets tredje årskurs. Resultatet utgörs dels av deras reflektioner om hur de upplevt undervisningen, samt också på deras egna förslag kring hur de själva vill att undervisningen ska läggas upp.

AbstractTitle: ?My social extension? ? Twelve girls on the relationship with the mobile phone (?Min socialaanknytning? ? Tolv tjejer om relationen till mobiltelefonen)Number of pages: 42 (43 including enclosure)Author: Mattias KöhlmarkTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies DPeriod: Spring semester 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science,Uppsala University.Purpose/Aim: To investigate the emotional aspect of mobile phones and the source of thoseemotions.Material/Method: The data presented stems from three unstructured focus groups with participantsat the age of 16-19 years.Main results: The key findings largely supports Vincents theories that the emotional languageguided towards mobile phones comes from the friends it allows us connect with. Also emancipationcan be seen as a driving force behind these emotions.Keywords: mobile phone, mobility, absent present others, emancipation, cell phone, emotion,emotional language,.

?När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

Studiens syfte var att försöka förstå och exemplifiera ungdomars attityder kring våld iungdomsrelationer, samt deras attityder till sin omgivning relaterat till detta våld. Resultat ochanalys byggde på fyra fokusgruppsintervjuer med tio killar och nio tjejer från nionde klass,grupperna delades in efter kön. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och presenterades iform av citat som analyserades med hjälp av feministisk poststrukturalistisk teori ochintersektionalitet, och relaterades till tidigare forskning inom problemområdet. Resultatenvisar att ungdomar har kunskaper om våld och hur det påverkar. Ungdomarna själva efterlysermer information för att kunna identifiera olika former av våld samt information om hur detkan förebyggas.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt föreställningar och fördomar kopplade till våldtäkt. Syftet var att synliggöra våldtäktsmyter som finns i samhället och undersöka hur dessa kan komma att påverka tjejer som själva varit utsatta för våldtäkt. Studiens frågeställningar är: ?Hur påverkar våldtäktsmyter hur den utsatte ser på sig själv och händelsen efteråt?? samt ?Hur påverkar våldtäktsmyter det bemötande den utsatte får efteråt, både från professionella och från närstående/anhöriga??. För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer med våldtäktsutsatta tjejer.

Syfte: Undersökningens utgångspunkt är ett intresse för dataspelet Counter Strike sett utifrån ett genusperspektiv. Det övergripande syftet med uppsatsen är att granska varför inga tjejer nått toppen inom Counter Strike. Metod: Utgångspunkten för uppsatsen ligger i det hermeneutiska perspektivet. Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie bestående av flertalet intervjuer med mestadels kvinnliga dataspelare av spelet Counter Strike. Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att den sociala biten är den främsta orsaken till att kvinnor spelar Counter Strike.

Klamydia är en av flera sexuellt överförbara sjukdomar som ingår i Smittskyddslagen och kan behandlas om man upptäcker den, annars finns risk för infertilitet. Klamydiainfektionen ökar i dagens samhälle och ungdomar mellan 15-24 år är en speciellt utsatt riskgrupp. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken kunskap ungdomar uttrycker att de har om klamydiainfektion och hur de hanterar denna för att undvika smitta. Författarna har valt en kvalitativ ansats som grund och gjorde enskilda intervjuer med 12 ungdomar, varav sju killar och fem tjejer i åldern 15-19 år. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån innehållsanalys.

Studiens syfte är att ta reda på hur elever skattar sin förmåga i matematik, i vilken utsträckning självskattning beror av kön och hur självskattningen kan förstås och förklaras. Studien innehåller en litteraturstudie och en empirisk del. Den empiriska delen består av en undersökning. I undersökningen deltog 19 elever i år 6, som besvarade en enkät. Åtta av dessa elever intervjuades sedan.De resultat som framkommit genom undersökningen visar bland annat att flickor och pojkar är samstämmiga om att flickor har dåligt självförtroende och att pojkar har eller säger sig ha bra självförtroende.