Konsumtion kan vara allt från ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal päls från 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere på hörnet. Samtidigt innebär detta att du betalar för smaker, utseende, åsikter, upplevelser, känslor och kulturer. Detta är att leva i ett konsumtionssamhälle. Det du konsumerar speglar vem du är och hur du vill att andra ska uppfatta dig ? alltså din identitet.

 Den ökade psykiska ohälsan bland tonårstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter på den psykiska hälsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer väckte intresset för hur tjejernas uppfattningar påverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar påverkar handlandet formades och tre teman som tros påverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-åriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrån deras grad av fysisk aktivitet.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa problematiken kring dataspelsberoende och ta reda på hur unga män (killar) förhåller sig till detta. Vi ville ta reda på hur de ser på risken för att bli beroende på ett negativt sätt av att spela dataspel. Ser killarna det som ett allvarligt problem och har de några strategier för att inte påverkas negativt. Studien genomfördes i form av intervjuer i två fokusgrupper som bestod av fyra killar i varje grupp. Som grundläggande material för arbetet valde vi att använda oss av teorier om modernisering, stämpling, hyperverklighet och neutralisation.

Detta examensarbete belyser tjejer inom handbollens syn på sitt eget idrottande. Vad de anser är viktigt för att de ska trivas med sitt handbollsspelande och för att de ska fortsätta med det. Det framkommer i svensk forskning att mer än hälften av de tjejer som i 13-16 års ålder spelar handboll slutar med den när de når 17-20 års ålder. Detta är något som vi finner intressant och vill med detta examensarbete undersöka vad som enligt de som fortsatt tycker är viktigt för att fortsätta spela handboll. För att undersöka detta genomfördes nio stycken kvalitativa fokusgruppsintervjuer med totalt 39 tjejer i 15-25 års ålder.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs nio har för uppfattning om begreppet hälsa. Ambitionen är att nå en djupare förståelse för hur elever tänker och resonerar kring begreppet hälsa.Frågeställning:Vad har elever i årskurs nio för uppfattning kring begreppet hälsa?MetodDenna studie bygger på ostrukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, två killar och två tjejer i årskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfällen med samma deltagare alla gånger.ResultatFrån resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstämmiga i uppfattningen om vad begreppet hälsa innebär.

I denna studie beskriver vi hur det som tjej kan vara att leva i en hederskultur utifrån organisationers och kommunala tjänstemäns erfarenheter. Studien lyfter även fram de enskilda organisationernas och de kommunala tjänstemännens arbetssätt kring förändrings-arbetet av hedersproblematiken. Hedersproblematiken är ett komplext socialt problem som kan vara svårt att hantera för de involverade i sitt arbete. Vid vår urvalsprocess hade vi i förväg kriteriet att respondenterna skulle ha kommit i kontakt med tjejer som levt eller lever i en hederskultur och på något sätt jobbat med dessa. Studien har sin grund i en kvalitativ metod där intervjuer har utgjort studiens insamling av empiri.

En kvantitativ studie baserad på en enkätundersökning som genomfördes i Stockholms län och besvarades av 68 idrottande ungdomar, både killar och tjejer, verksamma inom idrotterna fotboll, handboll och innebandy. Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen av ungdomars egna attityder till sitt idrottande, deras uppfattning om föräldraengagemanget inom idrotten samt deras metakognitiva antaganden om föräldrarnas attityder till deras idrottande. Resultaten visade att majoriteten av ungdomarna började idrotta av eget intresse och att föräldrarnas inflytande i deras val var relativt litet. Däremot hade föräldrarna några viktiga stödjande uppgifter, bland annat att skjutsa till och från aktiviteten. Majoriteten av ungdomarna uppskattade föräldraengagemanget även om det fanns några som tyckte tvärtom.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka tjejer i högstadieåldern med avseende på hur deras liv ser ut idag och hur de vill att det ska se ut i framtiden, detta med fokus på familj och jämställdhet. Vi har också haft som avsikt att se om det finns några skillnader, utifrån ovanstående fokus, mellan tjejer på en skola där majoriteten av eleverna har etniskt svensk bakgrund och två skolor där över 90 % av eleverna har annan etnisk bakgrund än svensk. För att göra vår undersökning har vi använt oss av en kvantitativ metod. Vi har delat ut en enkät som tjejerna har fått fylla i, detta har skett i vår närvaro under skoltid. Sammanlagt har vi fått in 105 ifyllda enkäter.

Syftet med denna undersökning har varit att belysa och ta del av respondenternas tankar kring arrangerade äktenskap. Metoden inkluderar en kvalitativ studie, där det valts att utgå ifrån en hermeneutisk ansats. Undersökningen innefattas i form av intervjuer med fyra unga tjejer med muslimsk bakgrund, som inte är ?svenskfödda?. Respondenterna fick svara på ett antal frågor kring deras tankar om arrangerade äktenskap, där intervjumanualen har delats in i olika kategorier.

Author: Madeleine Ahlström and Hanna PuontiTitle: To meet the invisible population - A qualitative study of men with deliberate self-injury [Att möta de osynliga - En kvalitativ studie om killar med självskadebeteende]Supervisor: Anders ÖstnäsAssessor: Jan Petersson This study aims to provide a picture of the underlying causes why men deliberately hurt themselves. It also aims to provide a picture revolving how men self-harm and what the direct effects are from their self-harm. The study describes their behaviour and how the behaviour has evolved over time. There is also a focus in the study to illustrate how society´s operative approach towards men makes their self-harm invisible, and make them an invisible population that neither the scientists nor the general population chooses to see. Self-injury is strongly associated with girls and their way of harming themselves.

Reklamfilmen ?Africa? är en socialmarketing kampanj från svenska Försvarsmakten. Kampanjen går ut på att locka personer till att genomföra utlandstjänstgöring. Syftet med den här studien är finna mottagarnas tolkning av reklamfilmen. Vad tror respondenterna att Försvarsmakten vill uppnå med ?Africa? och hur skulle den se ut för att locka just dem? Respondenterna valdes ut genom snöbollsurval, och den empiriska studien består av nio personer, killar och tjejer, som har deltagit i personliga intervjuer.Socialmarketing handlar om att påverka en målgrupp för att på så sätt kunna förändra ett visst beteende.

Titel Alla är välkomna! ? en kvalitativ studie om hur tonårstjejer i Angered uppfattar ungdomsmottagningens kommunikationFörfattare Sofia StoorHandledare Jan StridUppdragsgivare Angereds Närsjukhus (ANS) och dess ungdomsmottagningKurs Examensarbete i Medie- och KommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medie- och kommunikation, JMG, Göteborgs UniversitetSidantal 50, inklusive bilagorAntal ord 13 289Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ungdomsmottagningen vid ANS kan förbättra sin kommunikation med tjejer, 13-24 år, i Angeredgenom att undersöka hur ungdomsmottagningens kommunikation tas emot av målgruppen idag.Metod En kvalitativ metod har använts.Material Informantintervju med kommunikationschefen för ANS samt med enhetschefen för ungdomsmottagningen vid ANS. Två fokusgruppermed totalt 10 tjejer, i åldrarna 15-18 år, från Angered.Huvudresultat Ungdomsmottagningen når ut till målgruppen genom olika kanaler.Vissa av dessa är ineffektiva då målgruppen varken har behov eller intresse utav dessa medan andra har visat sig fungera.Ungdomsmottagningen förlitar sig på mun-till-mun kommunikation för att sprida att de finns vilket har visat sig vara en lyckad metod då de flesta tjejer i studien fått reda på ungdomsmottagningens existensoch vad deras verksamhet kan erbjuda genom just denna metod. För att ytterligare förbättra kommunikationen bör ungdomsmottagningenäven använda sig mer av t.ex. appar och andra digitala medier vilka målgruppen efterfrågar..

När man som TV-tittare ser på sportprogram, kan man lätt förledas att tro att ?alla människor? tycker sport är viktigt, men så är det naturligtvis inte. Man kan dock anta att framställningar av medierad TV-sporten som fenomen, finns i de flesta människors föreställningsvärld. Utgångspunkten för den här uppsatsen är att placera in TV-sport i ett större sammanhang, där TV-sport kan ingå som en del av det som människor tar del av och som i viss mån inverkar på hur individer formar och skapar sin identitet. Den här uppsatsen handlar om hur kön (re-) presenteras genom TV-sport och hur detta kan ingå i vad som konstruerar en könsidentitet för en yngre generation av den kvinnliga TV-publiken.

Abstract Syftet har varit att studera attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. De metoder som används har varit en enkätundersökning, som besvarats av bi- och homosexuella ungdomar i åldern 15-20 år och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna tror att det finns yrken som det är enklare respektive svårare att vara öppen med sin läggning inom. Det är olika yrken som upplevs vara svårare respektive enklare beroende på om man är kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som snickare och inom industri.

Syftet med detta arbete är att försöka förbättra klassrumsklimatet och ge tjejerna i en klass större utrymme samt bättre möjlighet att visa vad de kan genom könsuppdelad undervisning. För att kunna genomföra detta har en klass delats i en tjej-respektive killgrupp. Jag har genomfört detta arbete i en gymnasieklass, tredje året på ett yrkesförberedande program. Vidare har jag genomfört intervjuer med dels elever och dels med elevernas ordinarie lärare. Därtill har jag efter observation besvarat några frågor.