Syftet med undersökningen var att se på vad som kan vara skillnaden i förutsättningar mellan pojkar och flickor vid betygsättning i Idrott och hälsa. Vi utförde våren 2005 en undersökning på två skolor i Norrbotten. Eleverna gick i år. 9. För att nå det resultat vi gjorde använde vi oss av enkäter för att nå ut till många elever.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur likvärdigheten ser ut i idrott och hälsa och huruvida det finns moment eller arbetssätt som är mer eller mindre likvärdiga mellan könen. Studien strävar också efter att undersöka hur både elever och lärare ser på likvärdigheten och hur den skapas i ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är:Hur ser elever på likvärdighet i ämnet idrott och hälsa?Hur ser lärare på likvärdighet?Hur arbetar lärare med likvärdighet i idrott och hälsa och vad påverkar den?MetodMetoden som har använts är dels enskilda intervjuer med tre idrottslärare som alla är utbildade och undervisar i ämnet. Jag genomförde även två stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i årskurs nio.

I ämnet idrott och hälsa förekommer teoriundervisning i en alltför begränsad mängd och samtidigt i stor variation mellan olika idrottslärare, visar forskning. Syftet med min studie är att utifrån didaktikens grundfrågor vad? hur? och varför? ta reda på teorins innebörd och plats i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet utifrån ett lärar- respektive elevperspektiv. Fem yrkesverksamma idrottslärare samt totalt tolv elever fördelade i två fokusgrupper har intervjuats. Resultaten visar att det finns fler likheter än skillnader mellan lärarna, mellan eleverna och även mellan lärarna och eleverna i vad-, hur- och varför- frågorna kring teoriundervisningen.

Denna uppsats behandlar ungdomars syn på manliga och kvinnliga egenskaper ur ett jämställdhetsperspektiv. För att få klarhet i detta har vi genomfört tre gruppintervjuer, där ungdomar i åldern 15-17 år deltog. Vi har i huvudsak använt oss av Yvonne Hirdmans teori om genus och Simone de Beauvoirs tankar om kvinnors underordnade ställning i samhället. Vårt resultat visar att ungdomar inte är så jämställda som de själva anser. Deras svar tyder på att de är polariserade och har tydliga uppfattningar om hur män/kvinnor, killar/tjejer ska bete sig för att bli accepterade av de övriga.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om skolor genom att ha en inriktning mot idrott och hälsa främjar elevernas fysiska aktivitet under deras fritid. Är tioåringar som går på skolor med inriktning mot idrott och hälsa mer fysiskt aktiva på sin fritid än barn som går på skolor utan sådan inriktning? Studien har genomförts genom enkätundersökning på två skolor med inriktning mot idrott och hälsa och två skolor utan sådan inriktning. 63 elever deltog i studien. Resultatet av undersökningen visar att något sådant samband inte förekommer.

Jag har i uppsatsen härlett barnets efterfrågan av idrott där kostnaderna för idrotten utgjort priset för den och summan av priserna för två idrotter utgjort den andel av inkomsten som avsatts speciellt för barnets idrottande. Vidare har jag antagit att barnets preferenser kunnat formuleras i en nyttofunktion av typen CES som anpassats för att de två idrotterna inte ska vara perfekta vare sig substitut eller komplement. Substitutionselasticiteten i funktionen har uppgått till 2/3. Detta har resulterat i en efterfrågefunktion vilken reagerar svagt negativt vid en prisökning. Jag har belyst resultaten med ett empiriskt exempel och där konstaterat att funktionen uppfyller de antaganden jag gjort om dess reaktioner vid prisförändringar..

Studien syfte var att undersöka hur elever i årskurs sju upplever undervisningsmiljön i ämnet idrott och hälsa. Studien omfattade två klasser i årskurs sju på en innerstadsskola i en mindre kommun. Frågeställningarna i studien var vilken inställning eleverna hade till ämnet idrott och hälsa? Vilka aktiviteter bör enligt eleverna ingå i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa? Hur skall undervisningen genomföras för att eleverna skall erhålla en stimulerande undervisningsmiljö? Denna studie är en kvantitativ studie med inriktning av kvalitativa semistrukturerarde intervjuer. Den skola som valdes ut för denna studie är en kommunal F-9 skola där eleverna kommer från medel och övre medelklass.

Friluftsliv kan utgöra allt ifrån att sitta intill solväggen en dag i maj till att åka vattenskidor. Lärare har ett samhällsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hälsa lärare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lärarnas attityder till området friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning är utformad. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att friluftsliv är en självklar del av ämnet idrott och hälsa enligt samtliga intervjuade lärare.

Detta är en kandidatuppsats skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. I denna uppsats undersöks marknadsföringen av två civilingenjörsprogram vid Linköpings universitet, nämligen medicinsk teknik samt teknisk fysik och elektroteknik. Ämnesfördelningen av de obligatoriska kurserna under utbildningarnas tre första år är liknande medan könsfördelningen på dessa två program skiljer sig mycket åt. Det ena programmet har en mycket låg andel kvinnliga studenter medan det andra programmet har en jämn könsfördelning. För att undersöka om potentiella studenter, såväl tjejer som killar, tilltalas av dessa utbildningars marknadsföring genomförs fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever som läser naturvetenskaplig linje.

A significant amount of a teacher?s work consists of evaluation and marking of the students, which involves a great responsibility. This essay put the teacher?s evaluation of the students in focus. Today?s course Idrott och hälsa A, at the upper secondary school level, consists of 100 points and all students take this course apart from students attending apprentice programs.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad som motiverar tjejer i yngre tonåren att både börja och att fortsätta att spela i band, hur musikpedagoger arbetar med deras motivation samt på vilka sätt könsnormerna påverkar spelmomentet. Undersökningen har genomförts med kvalitativa forskningsintervjuer som metod. Informanterna bestod av tre lärare samt två grupper med tjejer i åldern 12-13. Lärarna bestod av en man som arbetar på grundskola och kulturskola, en kvinna som arbetar som projektledare på en fritidsgård samt en kvinna som arbetar på ett studieförbund. De både kvinnorna arbetar dessutom tillsammans med ett musikläger riktade till tonårstjejer som vill spela i band.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår uppsats har varit att undersöka vilka uppfattningar om genus elever i gymnasiet årskurs 3 har på dansen i skolan. De frågeställningar vi utgått ifrån är:1. Vad har tjejer för tankar om killar och tjejer som dansar?2. Vad har killar för tankar om killar och tjejer som dansar?3.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssättande lärare bedömer de praktiska momenten i skolämnet idrott och hälsa hos elever i åttonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda på detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsättande lärare i idrott och hälsa. I denna studie har jag inte gjort anspråk på att hitta fynd som är representativa för en population. Resultaten är således endast representativa för mitt urval.

Studien avhandlar hur lärare tänker kring hälsa inom ramen för idrott och hälsa. I och med den senaste läroplansreformen Gy 11 har betoningen på den fysiska hälsan blivit mer framträdande i styrdokumenten. Av den anledningen har studien undersökt lärares uppfattningar om hälsa och om den senaste läroplansreformen Gy 11 har kommit att påverka undervisningen i ämnet idrott och hälsa i någon riktning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 6 stycken gymnasielärare. Resultatet visar att det finns en tudelning hur lärarna tänker kring hälsa där patogena och salutogena uppfattningar skiljer lärarna åt hur hälsa tolkas och används i undervisningen.

Dagens skola ska arbeta för att bli ?en skola för alla?. Det ligger ständig fokus på att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ämnet idrott och hälsa är ett känsligt ämne där det inte är lika lätt att vara en anonym elev med svårigheter. Idrott och hälsa är utpekande och det blir väldigt synligt för resten av en klass om en elev är lite ?svagare?.