Syftet med uppsatsen är att synliggöra vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har av Tjat samt vilka arbetssätt de använder sig av för att förebygga det. För att få svar på detta har vi gjort en kvalitativ studie där vi samlat in empiri genom att intervjua pedagoger i förskolan. Vi har valt att fokusera på pedagogernas variation i uppfattningar av Tjat. Det resultat vi fått fram är att de pedagoger vi intervjuat uppfattar att de Tjatar i olika situationer, men att de även har många och varierade arbetssätt att ta till för att förebygga och minska ner på det. ?.

Syftet med denna studie var att undersöka och problematisera några pedagogers syn på hur de anser att den uppmärksamhet de dagligen ger barn ser ut, och om den leder till någon givande kommunikation mellan pedagog och barn. Ytterligare ett syfte var att undersöka på vilket sätt pedagogerna talar till eller med barn, hur de lyssnar på vad barn har att säga samt hur de bäst anser att de ger barn goda förutsättningar för att kunna uttrycka sina åsikter och känslor.Kvalitativa ostrukturerade intervjuer genomfördes med 12 pedagoger bosatta i en medelstor stad, ett mindre samhälle och på landsbygden.Pedagogerna beskrev att tidsbrist och stressiga situationer ofta bidrog till att de kände sig Tjatiga gentemot barnen trots att de var medvetna om att detta beteende inte gynnade barnen och deras förståelse.Studien visar även att pedagogernas uppfattning var att det var av största vikt att föra en dialog med barn istället för att tala över huvudet på dem med hjälp av exempelvis uppmaningar och Tjat. Att stärka varje barns självkänsla genom samtal och beröring och att arbeta med språklig medvetenhet var fakoter som lyftes fram som positiva att använda sig av för att ge barn de bästa förutsättningarna till att kunna bli väl kommunicerande individer..

I stort behandlar uppsatsen plagiat på gymnasiet. Tidigare forskning visar att plagiat ökat och att internet gjort det enklare för elever att fuska och plagiera. Även nya studenter tycks sakna tillräcklig kunskap om referat- och citatteknik. Syftet är att är att få en inblick i hur lärare reflekterar kring och arbetar med plagiat på ett studieförberedande program på gymnasiet samt se om det råder några skiljaktigheter mellan lärarna. Jag har gjort en kvalitativ metod och använt mig av semistrukturerade intervjuer.

Det som undersöks i denna uppsats är om det förekommer gnäll på mansdominerade samt kvinnodominerade arbetsplatser. Gnället som mäts på arbetsplatserna är uppdelat i två olika typer av gnäll som involverar allt förekommande gnäll på arbetsplatserna. Det är uppdelat i typ-1 gnäll och typ-2 gnäll. Uppdelningen av gnället är viktigt för att förstå vad gnäll handlar om och även få en bättre förståelse för varför det förekommer överallt.Myten om att gnäll tillhör det kvinnliga könet ger kvinnodominerade yrken dåligt rykte och kan påverka rekryteringsprocessen. Myten kommer från min position som enhetchef på en kvinnodominerad arbetsplats och även från vardagliga samtal med män som arbetar på mansdominerade arbetsplatser.

Syftet med detta arbete är att bidra till en ökad kunskap om den ökande frånvaron hos eleverna i dagens gymnasieskola. Målet med detta arbete är att försöka förstå varför en grupp elever med dålig närvaro inte får sin skolgång att fungera. Eleven ska från sin synpunkt få berätta hur denne ser på sin situation i skolan och i hemmet. Resultatet tyder på att elever kan ha varit studiemotiverade och haft lätt för sig i grundskolan, men redan här har understimulans märkts av och i gymnasiets år 1 har sedan kärnämnena kommit som ytterligare repetition. Gymnasieskolan är inte lika snabb att ringa hem vid frånvaro som grundskolan och den dåliga vanan att skolka har blivit slentrian.

I vårt dagliga arbete som pedagoger har vi mött barn som av olika anledningar inte äter så mycket. Vi upplevde också att det inte alltid lades så stor vikt vid ett gemensamt förhållningssätt vid måltiderna i förskolan. Pedagoger gjorde olika i sitt bemötande mot barnen. Några av dem trugade, lade upp mat samt tvingade barnet att äta, vilket gjorde måltiden mindre trevlig. Andra pedagoger ville hellre uppmuntra och måltiden blev trevligare och mera avspänd.

Utnyttjande av barn för sexuell posering är ett brott som begås både på ochutanför internet. Enligt stagemodellen för onlinegroomers antas förövare inledasin internetbrottslighet på en låg, mindre allvarlig nivå för att sedan eskalera ochförflytta brottsligheten från online till offline. Syftet med studien var att utifråntingsrättsdomar redogöra för likheter och skillnader mellan förövare som gjort sigskyldiga till utnyttjande av barn för sexuell posering beroende på om de ageratonline eller offline. Syftet var också att med stöd av stagemodellen föronlinegroomers få en uppfattning om huruvida onlineförövare som har lagförts äri starten på ett kontinuum eller om de är offlineförövare som kompletterar sinasexualbrott med hjälp av internet. Metod Studien är en kvantitativ studie avretrospektiv design baserad på tingsrättsdomar (N = 67) från 2009-2013.Resultatet påvisade att förövargrupperna använde samma tillvägagångsätt; Tjat,hot, betalning eller kärlek för att få barnen att exponera sig.

Inledning: Personer med Aspergers syndrom har svårigheter med tidshantering och tidsuppfattning vilket påverkar vardagsstrukturen negativt. De är i behov av en förutsägbar och strukturerad vardag och behöver hjälp att konkretisera tiden vilket kan ske med hjälp av tidshjälpmedel.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka problem i vardagen, relaterat till tidsuppfattning, som finns hos personer med AS, i vilken omfattning tidshjälpmedel används samt vilken nytta det gör.Metod: En empirisk studie gjordes då tre arbetsterapeuter i semi-strukturerade intervjuer berättade deras uppfattning av tidshjälpmedel för barn och ungdomar med AS, både generellt och med specifika exempel. Kvalitativ innehållsanalys användes. Kategorierna delades upp i teman inre faktorer; då egenskaper hos personen själv påverkar tidsuppfattningen och hur problemen hanteras, och yttre faktorer; då faktorer utanför personen påverkar.Resultat: P.g.a. den bristande tidskänslan kan de inte förutse hur lång tid något kommer att ta och får därför svårt att planera.