Rosersbergs slottsanlÀggning, vackert belÀget mellan Stockholm och Uppsala intill MÀlarens strand Àr ett slott med kunglig dispositionsrÀtt. OmrÄdet Àr byggnadsminnesmÀrkt och förvaltas av Statens fastighetsverk.RÀddningsskolans verksamhet finns idag i omrÄdet, men har en oviss framtid dÀr. Egendomen tillkom 1620 och har ett stort historiskt intresse, ur sÄvÀl byggnads-, trÀdgÄrds- som personhistoriskt perspektiv vilket det omfattande material som finns om platsen understryker. Det omgivande landskapets lÀtt kuperade skogsmark och slÀtter med Äker- och betesmark bidrar till platsens höga naturvÀrden, men det expansiva industriomrÄdet i öster Àr dÀremot ett hot. Parken och trÀdgÄrden ger ett förvuxet intryck,strukturen med gÄngsystem och alléer finns kvar men i övrigt Àr det svÄrt att tyda spÄr av tidigare byggnadsverk eller kanalen. Den unika kombinationen av natur och kultur tillsammans med en variation av arkitektur, tidsskikt och anvÀndningsgrad samt bÄde kontrasten och samspelet i anlÀggningen och till omgivningen gör platsen till ett viktigt rekreationsomrÄde. LusttrÀdgÄrden har förutom den ursprungliga anlÀggningen genomgÄtt tvÄ stora förÀndringar som prÀglats av sina Àgare och de arkitekter/ trÀdgÄrdskunniga de tagit hjÀlp av.

Idag Àr cirka 90 procent av alla smÄhus byggda eller under produktion med trÀregelstomme i Sverige. Att bygga smÄhus i trÀ har varit tradition under lÄng tid och anses Àven vara positivt för miljön. Med dagens moderna arkitektur och efterfrÄgan pÄ öppna planlösningar och flexibilitet i huset stÀlls högre krav pÄ hÄllfastheten, vilket bidrar till att stÄl skulle kunna vara ett bÀttre alternativ. StÄl anvÀnds idag i störst utstrÀckning vid hallbyggnad dÀr stora spÀnnvidder och hög bÀrighet krÀvs. Att testa nya lösningar anses dock bidra till en ökad kostnad, vilket oftast Àr en avgörande faktor i byggbranschen dÀr lÀgsta pris efterstrÀvas.

I denna rapport behandlas verktyget FMEA (Failure Mode Effect Analysis), dess anvÀndning och genomförande pÄ identifierade komponenter som ingÄr i elmotorer tillverkade hos ABB LV Motors i VÀsterÄs. MÄlet med detta arbete har varit att ge lÀrdom om metoden FMEA pÄ företaget för att möjliggöra anvÀndandet av verktyget bland medlemmarna pÄ företaget och att vi implementerar verktyget pÄ befintlig motor för att analysera de felsÀtt som kan uppstÄ. Eftersom ABB just nu har ett pÄgÄende projekt med en ny motor kan vÄra slutgiltiga felanalyser Àven ge dem information om vilka Àndringar och ÄtgÀrder som kan vara till nytta vid utformningen av den nya motorn.Efter tvÄ veckors praktik i verkstan och en grundlig genomgÄng av företagets reklamationer kunde vi avgrÀnsa arbetet genom att identifiera de komponenter som analyserna skulle genomföras pÄ. Efter en genomgÄng tillsammans med vÄra handledare pÄ företaget kom vi fram till att utföra vÄra analyser pÄ fem komponenter, tvÄ av dem framstod som mycket kritiska som upptÀcktes redan vid genomgÄng av reklamationerna.Komponenterna som vi har analyserat Àr:1. Lager2.

Landskrona Àr en liten stad i södra Sverige. Den Àr en av landets Àldsta och historiskt sett mest betydelsefulla stÀder med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, dÄ ett skeppsvarv vÀxte sig stort. De flesta mÀnniskor som kom till Landskrona under den hÀr tiden kom för att arbeta pÄ varvet. PÄ grund av det ökade antalet invÄnare fanns det bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostÀder ledde till stora byggnadsprojekt. PÄ 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invÄnare.

Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskÀrna och dÀrigenom skapa en stad med bÀttre orienterbarhet, tillgÀnglighet, trygghet och med förstÀrkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och Àr en samling riktlinjer som anvÀnds inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhÄllen stadsmiljö (Tornberg 2008). Flen Àr en stad belÀgen i hjÀrtat av Sörmland och har drygt 6000 invÄnare i staden och 16 000 invÄnare i kommunen. Staden vÀxte fram som ett stationssamhÀlle lÀngs med vÀstra stambanan dÄ denna öppnades för allmÀn trafik Är 1862. SamhÀllet blev en viktig knutpunkt nÀr jÀrnvÀgen mellan GrÀngesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhÀlle Är 1902 och 1949 en stad.

Under stor del av 1900-talet var det enligt nordiska byggnormer förbjudet att anvÀnda trÀstommar i byggnader med fler Àn tvÄ vÄningar. 1994 upphörde förbudet och istÀllet infördes brandtekniska funktionskrav, vilket innebÀr att konstruktionen enbart mÄste uppfylla vissa krav och att material dÀrefter kan vÀljas fritt. I detta examensarbete har jag undersökt hur flerfamiljshus skall utformas med hÀnseende till brand och yttre pÄverkan, samt hur trÀ som byggnadsmaterial kan begrÀnsa den arkitektoniska utformningen. I GÀvle finns för tillfÀllet inga större flervÄningshus utformade helt och hÄllet i trÀ, dÀrför har studierna utförts i samarbete med GÀvle kommun. Examensarbetet bestÄr av en teoretisk del och en tillÀmpningsfas i vilken förslag pÄ byggnadsutformning arbetats fram, tÀnkt lokalisering för byggnaderna Àr GÀvle Strand.Dokumentationer frÄn liknande projekt visar att det varit relativt enkelt att fÄ byggnader i trÀ att uppfylla de brandtekniska krav som stÀlls.

Designingenjörsstudenten Matilda KÀlström har pÄ Tibroköks uppdrag utvecklat ett sortiment för walk-in-closets dÀr mÄlgruppen för projektet Àr företagets befintliga kundkrets. Under projektets gÄng har en grundlÀggande förstudie gjorts för att bland annat ta reda pÄ projektets förutsÀttningar, kartlÀgga konkurrenter och ta reda pÄ vad kunder har för krav och önskemÄl. Exempel pÄ krav och önskemÄl frÄn kundernas sida var att produkten skall ge en överblick över innehÄllet och samla all klÀdvÄrd pÄ ett gemensamt stÀlle.  En litteraturstudie gjordes dÀr det lÀstes om förvaring, mÀnniskans relation till hemmet och om arkitektur. Information som framkom var bland annat att det Àr vÀldigt viktigt för mÀnniskan att kunna utforma sitt hem efter egna behov och en bra riktlinje att strukturera förvaring pÄ Àr efter var pÄ kroppen klÀderna anvÀnds.En central del i projektet Àr Kansei Engineering, vilket Àr ett koncept för att koppla mÀnniskor uppfattningar till produkters utformning.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden Ă€r aktuellt och rör sig ofta i grĂ€nslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhĂ„lla sig till dessa icke-definierade platser pĂ„ olika sĂ€tt men gemensamt Ă€r att de i grund och botten berör frĂ„gan Vem har rĂ€tt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte nĂ„gon egen funktion utan finns enbart som grĂ€nser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsomrĂ„den frĂ„n varandra.

För att finna lÄngsiktigt hÄllbara lösningar pÄ hur mÀnniskan kan leva och utvecklas utan att belasta miljön har forskare utvecklat en gestaltningsmetod som möjliggör efterlikning av naturens lösningar. Metoden kallas biomimik, ett ord som hÀrstammar frÄn grekiskans bios som betyder levande och mimesis som betyder imitera. Förutom att beskriva en konkret metod sÄ anvÀnds Àven begreppet biomimik för att beskriva ett generellt förhÄllningssÀtt till naturen som förebild i gestaltningsprocessen. Trots biomimikens potentiella anvÀndbarhet kvarstÄr frÄgan hur implementerbar metoden Àr inom arkitekturkÄren. Syftet med detta examensarbete Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till biomimik samt undersöka pÄ vilket, eller vilka sÀtt biomimik kan bidra till att stÀrka den gestaltande landskapsarkitektens arbetsmetodik. Arbetets huvudfrÄga har varit: PÄ vilket sÀtt, och i vilka delar av landskapsarkitektens arbetsmetodik, kan biomimik implementeras i en gestaltningsprocess? Det analysen pÄvisar Àr att biomimik som gestaltningsmetod inte Àr ett komplett redskap som kan ersÀtta vÄrt traditionella arbetssÀtt. Till det finns tvÄ huvudsakliga anledningar: processen Àr tidskrÀvande och metoden Àr ett designverktyg för produkter snarare Àn miljöer som inte hanterar samtliga, för landskapsarkitekten relevanta hÄllbarhetsaspekter.

Utvecklingen i vÀrlden och Àven i vÄra svenska stÀder gÄr mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping Àr inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 vÄningar kommer den att strÀcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i vÀrldsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det pÄ en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset Àr placerat i nÀrheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell Ät ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus Àr dock begrÀnsad, dÀrför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men Àven möjligheterna Àr att bygga pÄ höjden.

En stad Àr i konstant rörelse och förÀndring. Staden kan handla om kÀnslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan Àven innebÀra ett mentalt slag i magen pÄ grund av dess historia som kan vara sÄ oerhört tragiskt och otÀck att den rör dig till tÄrar. Eventuellt kan en stads historia Àven fÄ mÀnniskor att se vÀrlden med nya och mer öppna ögon. I det hÀr fallet handlar det om en av vÀrldens metropolstÀder, Berlin.Varför Àr Berlin sÄ speciellt? Staden Àr varken kÀnd för sin skönhet eller bevarandet av staden.

Det existerar i dagslĂ€get mĂ„nga fĂ€rdigutvecklade mjukvaror för att underlĂ€tta olika organisationers processer.  Dessa mjukvaror tĂ€cker ofta stor del av den funktionalitet som organisationen behöver ? till ett förhĂ„llandevis lĂ„gt pris.Priset för att skrĂ€ddarsy mjukvara, i motsats till fĂ€rdigutvecklad mjukvara, efter sin egen organisation kan, speciellt nĂ€r företaget Ă€r litet, vara vĂ€ldigt högt i förhĂ„llande till lönsamheten. DĂ„ alla organisationer Ă€r olika, och sĂ„ledes har olika funktionalitetskrav kan flera system behövas för att tĂ€cka dem. Överlappningen som sker mellan systemen ger plats för redundant data, som utan noggrann kontroll kan bli felaktig data.En lösning Ă€r att integrera mjukvaror med varandra för att skapa bryggor emellan och sĂ„ledes ta bort risken för felaktig data. Detta Ă€r ursprungspunkten för denna undersökning.

Inspirerade av en förelÀsning pÄ Arkitektur-dagen 2006 om en arkitekturskola i USA, Rural Studio, ville vi försöka göra nÄgotliknande. DÀr arbetar studenterna hela vÀgenmed projekten, frÄn förslag via finansieringtill byggande och vi bestÀmde att ett liknandeprojekt skulle passa bra som kandidatarbete. Olika platser besöktes och slutligen valde viBarnsjukhusets utegÄrd. Tanken var att visa attdet Àr möjligt att genomföra en relativt storförÀndring pÄ kort tid och till liten kostnad. Vi ville förbÀttra gÄrden redan till sommarensÄ att fler skulle kunna ta del av de godasidorna av utevistelse.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden Ă€r aktuellt och rör sig ofta i grĂ€nslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhĂ„lla sig till dessa icke-definierade platser pĂ„ olika sĂ€tt men gemensamt Ă€r att de i grund och botten berör frĂ„gan Vem har rĂ€tt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte nĂ„gon egen funktion utan finns enbart som grĂ€nser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsomrĂ„den frĂ„n varandra.

StÀder förÀndras nÀr solen gÄr ner. Nya rum och vyer framtrÀder och kÀnslan blir annorlunda; spÀnnande, romantisk, skrÀmmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del pÄ de som gestaltar dem. LjussÀttning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan fÄ mÀnniskor att vilja och kunna vistas mer utomhus, Àven efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll sÄvÀl för stadens attraktivitet som för stadsmÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande, dÄ vi Äret runt behöver vÄr utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.