Sökresultat:
1261 Uppsatser om Titta pć - Sida 60 av 85
Betydelsen av förtroende i ett strategiskt samarbete
Sammanfattning Uppsatsens titel: Betydelsen av förtroende i ett strategiskt samarbete Seminariedatum: 2005-01-12 Kurs: FEK 582, Kandidatseminarium, 10 poÀng Författare: Sofia Forsgren Malin Levén Christopher Norman Handledare: Nadja SörgÀrde Fem nyckelord: Strategiska samarbeten, Förtroende, FörÀndring, SAS, Relationer Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur det kommer sig att samarbetet mellan tvÄ parter i en strategisk allians kan fortsÀtta trots minskat förtroende. Metod: Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr vÄrt fallföretag Àr SAS. VÄr empiri bestÄr av bÄde primÀr- och sekundÀrdata och ansatsen Àr av abduktiv natur. Teoretiska perspektiv: Det finns mycket forskning om strategiska allianser inom flygindustrin och teorin betonar vikten av ett gott förtroende mellan de samarbetande parterna. Uppenbart Àr dock att förtroendet mellan företagen sjunker nÀr yttre faktorer tvingat en eller flera medlemmar i en allians att Àndra sin strategi sÄ att den i viss mÄn strider mot alliansens uttalade, sÄsom exempelvis i en lÄgkonjunktur.
Individuella utvecklingsplanen : Diskursanalytiska perspektiv pÄ förutsÀttningar för delaktighet och inflytande.
Vi fÄr höra allt oftare i media om alla de elever som slutar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Det görs dÀrför olika typer av insatser i skolan för att förhindra utvecklingen som vi nu ser. En av satsningarna Àr den individuella utvecklingsplanen och syftet med den har skrivits fram som en tidig och kontinuerlig informationsbÀrare till vÄrdnadshavare gÀllande elevens kunskapsutveckling i skolan. VÄrdnadshavare och skola ska pÄ sÄ sÀtt dela pÄ ansvaret sÄ att man tidigt upptÀcker och ÄtgÀrdar uppkomna problem i skolutvecklingen. Utvecklingsplanen Àr ett dokument med framÄtsyftande fokus pÄ elevens hela skolutveckling.
?Trivs man inte med sina arbetskamrater sÄ trivs man inte pÄ sitt arbete heller? : En socialpsykologisk studie om sociala bands beskaffenhet och dess betydelse för emotionell energi & motivation pÄ en arbetsplats.
I föreliggande C-uppsats behandlar vi Àmnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker Àven huruvida dessa band Àr en pÄverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur pÄverkar motivationen i arbetet. Intresset har ocksÄ varit att titta pÄ om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende pÄ om respondenterna i verksamheten befinner sig i nÀra anslutning till varandra eller ej. Dessa frÄgor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebÀr att vi inte Àr ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till Àr en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrÄn fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.
LÀkare frÄn RumÀnien i den svenska primÀrvÄrden: En kvalitativ analys med fokus pÄ hur integrationsprocessen fungerar pÄ individnivÄ
Syftet med denna undersökning har varit att skapa en bild av hur integrationsprocessen fungerar pÄ individnivÄ i de fall dÀr lÀkare frÄn RumÀnien rekryteras till Sverige. Dessa lÀkare har flyttat till norra Norrland tillsammans med sina familjer för cirka tvÄ Är sedan, och dÀrför uppstod intresset för att Àven titta nÀrmare pÄ hur integrationen fungerar utifrÄn ett familjeperspektiv. Aspekten som var mest betydelsefull att diskutera hÀr har givetvis varit arbetet. För att kunna fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar samt skapa en djupare förstÄelse för detta fenomen ansÄgs kvalitativ metod vara lÀmplig. Sammanlagt har tio vuxna mellan 30 och 45 Är intervjuats, fem lÀkare tillsammans med sina makar.
FörÀndrad syn pÄ arbetsprocesser genom tillÀmpning av Lean.
De tankar om förbÀttringsprocesser som tillslut har blivit konceptet Lean hÀrstammar ifrÄn ?The Toyota Production System? dÀr Kiiro Toyodas vision att alla delar av en bil skall levereras precis ?i rÀtt tid? stÄr i fokus. Delarna som arbetarna behöver skall alltsÄ vara tillgÀngliga precis nÀr de behöver dem varken förr eller senare. Det tog tid innan hans vision blev realitet men ett decennium efter hans död anvÀnder hela Toyota koncernen sig utav hans idéer över hela vÀrlden. Man kan se systemutveckling som en form av produktutveckling.
Pedagogiskt ledarskap: en studie om vilka kompetenser en
pedagog behöver för att skapa goda förutsÀttningar för dagens
elever
Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka kompetenser en pedagog ska besitta för att skapa goda förutsÀttningar för dagens elever. Vi valde att titta pÄ hur lÀrarens ledarstil pÄverkar gruppen, om lÀrarna ger goda förutsÀttningar för eleverna samt hur lÀrare och elever beskriver en god pedagog med fokus pÄ lÀrarens kompetenser och de kompetenser som efterfrÄgas bland eleverna. I studien valde vi att intervjua sex lÀrare och dela ut 146 enkÀter till elever frÄn sex olika klasser i grundskolans senare Är till gymnasiet. Vi har Àven tittat pÄ dessa elevenkÀter ur ett genusperspektiv. Av studien framgÄr att de lÀrare vi intervjuat stÀrker det kollektiva beteendet hos eleverna genom grupparbeten, tydliga mÄl, fasta ramar, disciplin och ordning.
LagernivÄoptimering av halvfabrikatslager
Detta Examensarbete Àr utfört pÄ pappersbruket Wargön, Holmen Paper AB. Wargön sÀljer sitt papper genom sina tre varumÀrken och varje varumÀrke har tre gramvikter. De mesta av papperet sÀljs i rullform men en del sÀljs i fÀrdigklippta ark. Wargön vill kunna erbjuda sina kunder specifika pappersformat pÄ arken vilket medför att pappersformaten kan variera. Den verkliga ledtiden Àr lÀngre Àn vad kunden accepterar och dÀrför behövs en buffert.
Bakom den stÀngda dörren : tankar kring hur intuition och reflektion samverkar i kreativa processer med utgÄngspunkt i förestÀllningen Kom ta min hand
Det hÀr Àr ett arbete som rör frÄgor om lek och lÀrande samt hur vi genom det visuella sprÄket kan skapa berÀttelser om oss sjÀlva och vÄr omvÀrld. Allt visuellt som omger oss formar vÄra handlingar och vÄrt sÀtt att tÀnka. Vi upplever dÀrför inte vÀrlden sÄ som den Àr, utan som den vÀxer fram genom anvÀndandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen Àr att, utifrÄn barns och ungas perspektiv, titta nÀrmare pÄ hur olika leksaker kan anvÀndas som verktyg för meningsskapande.
Utformning och drift av ventilationen i en förskola. En jÀmförelse mellan CAV och VAV-system.
Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.
Barns lek i förskolans "familjerum" ur ett genusperspektiv
Nyckelord: Förskola, MÄltiden, Regler, Socialisation
MÄltiden pÄ förskolan Àr en social situation, likasÄ mÄltider i samhÀllet. MÄnga individer deltar i en samling som prÀglas av interaktion. Men denna situation innehÄller ocksÄ specifika regler och normer, vad som Àr accepterat vid ett matbord finns det begrÀnsningar för. Till skillnad frÄn mÄnga andra sociala situationer i samhÀllet och pÄ förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. MÄnga av samhÀllsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.
LĂ€rarens roll i klassrummet
Inom skolans vÀrld innefattar lÀrarprofessionen en lÄng rad av olika uppgifter. Att leda och organisera skolklasser, att hantera frÄgor om disciplin och att ha omsorg om eleverna. Dessa uppgifter krÀver planering, kontroll och motivering (Stensmo, 2000:9). Dock menar Bergem (2000:83) att respekten för lÀraren som offentlig person har minskat. Detta pekar pÄ att bemötandet mot lÀraren som profession har förÀndrats.
Dansens plats i dagens skola
VÄr nyfikenhet och vÄrt intresse har styrt vÄrt val av Àmne. Vi upplever att skolor i allmÀnhet har valt att prioritera bort dans. Vi ser pÄ dans som en bra/viktig metod sÄvÀl för inlÀrning som ocksÄ trÀning av det fysiska, sociala och kulturella samt vill ta reda pÄ hur man ser pÄ dans ute i verksamheterna. Enligt lÀroplaner och kursplaner ska dans finnas med som ett naturligt inslag. NÄr skolan upp till mÄlen? Vi vill ur tvÄ perspektiv, elever respektive lÀrare, ta reda pÄ deras uppfattning om dansens förekomst i skolan, deras instÀllning till dans och hur de ser pÄ dansens roll och funktion.
Bidrar Case Management enligtAktivt Uppsökande SamhÀllsbaseradBehandling och Rehabilitering tillminskad psykiatrisk slutenvÄrd?
Idag riktas allt mer fokus i samhÀllsdebatten och i politiken pÄ personer medallvarlig psykisk sjukdom. Man debatterar dels hur samhÀllet skall kunna tillhandahÄlla enhögkvalitativ vÄrd och ett bra omhÀndertagande, men ocksÄ ur ett samhÀllsekonomisktperspektiv. Den psykiatriska slutenvÄrdens kostnader Àr höga och debatten handlar ofta omhur dessa kostnader skall kunna reduceras.Denna studie vill titta nÀrmare pÄ om metoden Case management enligtAssertive Community Treatment (ACT) kan bidra till att den psykiatriskaslutenvÄrdskonsumtionen minskar för personer med allvarlig psykisk sjukdom. För attgranska detta har intervjuer med fyra brukare anvÀnts dÀr frÄgestÀllningen var fokuserad pÄderas subjektiva upplevelser av att erhÄlla Case management enligt ACT under en period avtre Är. Vidare granskades skattningar enligt KvalitetsstjÀrnan som utförts under en tre Ärsperiod.
Bilden av Islamiska staten : en analys av hur jihadiströrelsen anvÀnder sig av rörligt bildmaterial
Syftet med denna studie À?r att analysera hur jihadiströ?relsen Islamiska Staten (IS) anvÀ?nder sig av sitt rö?rliga bildmaterial. Fö?rutom det vill den redogö?ra fö?r vilka uttryck och teman som gÄr att uppfatta i dessa filmer. Min ambition Àr inte att göra nÄgra detaljstudier av filmerna, utan att analysera, lyssna pÄ retoriken och titta pÄ bildsprÄket i delar av det material som publicerats av Islamiska staten.
Kan jag hjÀlpa dig med lÀxan? : Hur elever pÄ högstadienivÄ och deras vÄrdnadshavare ser pÄ lÀxor i kemi.
Tanken med undersökningen var att ta reda pÄ hur lÀxlÀsningssituationen, för Àmnet kemi, i hemmen upplevs av vÄrdnadshavare och elever i Ärskurs 7-9 och vilken instÀllning vÄrdnadshavare och elever har till lÀxor i kemi. Eftersom den forskning som Àr gjord frÀmst Àr inriktad pÄ de lÀgre Ärskurserna Àr det intressant att titta lite nÀrmre pÄ lÀxlÀsningssituationen för de högre Ärskurserna, dÄ nivÄn pÄ kemiundervisningen höjts och vÄrdnadshavare kanske inte har samma möjligheter att hjÀlpa sina barn med lÀxan. Studien gjordes med hjÀlp av enkÀter som delades ut till alla vÄrdnadshavare och elever pÄ en skola. Alla elever som deltog i studien hade samma undervisande lÀrare och totalt deltog 60 st. hushÄll i enkÀtstudien.