Syftet med den här litteraturstudien är att titta på livsfrågors roll i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning, samt hur samtal kring en berättelse som Småtrollen och den stora översvämningen kan användas för att tematisera dem. Studien orienterar sig lika väl mot religionsdidaktisk och litteraturvetenskaplig teori som undervisningspraktik ? men vilar på en hermeneutisk grund där olika tolkningsprocesser står i fokus.Småtrollen och den stora översvämningen är en del av ett ständigt pågående kontextuellt och intertextuellt samtal kring de grundläggande villkoren för livet. I texten förhåller sig Jansson till sitt sammanhang, liksom varje läsare i sin läsning förhåller sig till sitt. I tolkningsprocessen är läsaren en aktiv del i formandet av textens mening.

Med vår undersökning ville vi ta reda på om storyline som arbetsmetod befrämjar elevernas lärande om livet den norra Polcirkeln. Utvecklingsarbetet genomfördes i tre olika klasser i årskurs fyra och fem i Crystal Lake, Illinois, USA. Ur dessa klasser valde vi att titta närmare på tre elevgrupper. Förberedelserna bestod i att samla material i Sverige, t.ex. fågelvingar, pälsbitar från djur och dylikt, då vi anade att de amerikanska eleverna inte hade några större förkunskaper, vilket är en av grundtankarna med storyline.

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tänkas generera. Genom en fallstudie på ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan påverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det även kan framkomma negativa effekter vid användning av KM vilka vi anser att man bör beakta. Vår undersökning visade även att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

Redovisning av det intellektuella kapitalet varierar stort från företag till företag. På grund av lagregleringen i bland annat IAS 38 är det inte tillåtet att ta upp diverse delar av det intellektuella kapitalet i resultat- och balansräkningar. Trots detta väljer många företag att dela med sig av information om exempelvis sina anställda och relationer till kunder. De organisationer som det intellektuella kapitalet är viktigast för är kunskapsföretagen eftersom de trots allt lever på sin personals kunskap och erfarenheter.Vi har valt att studera fyra kunskapsföretag; Skandia, KnowIT, Swedbank och SWECO. Vi har analyserat fyra årsredovisningar från varje företag mellan åren 1996 och 2008 samt med fyra års mellanrum.

Syfte: Syftet med arbetet är att ge en bild av begreppen kompetens och kompetensutveckling. Vi vill även förmedla medarbetarna på Swedbank i Gävles uppfattning av begreppen för att kunna förstå hur de speglas i verkligheten. Synsätt och metod: Vi har val att arbeta med vår studie utifrån det synsätt som benämns aktörssynsättet. Synsättet menar att det är aktörernas olika uppfattningar om verkligheten som skapar en helhet. Vi alla lever i en social verklighet som konstrueras av hur vi verkar tillsammans, vilket innebär att det blir svårt att med olika uppfattningar finna en sanning. Istället har vi i och med vår studie försökt bilda oss en uppfattning av ämnet vi studerat och låtit vår slutsats formats av hur verkligheten uppfattas vara ur medarbetarnas perspektiv. Vårt arbete grundar sig i empirin och den fallstudie som utförts på Swedbank i Gävle.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars väldigt oupmärksammad genre, den amerikanska Andra Världskrigs-stridsfilmen. Utifrån den mall som Basinger beskriver i boken har jag här diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan håller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen består i korthet av en mängd element som används genomgående i genren; såsom gruppen, hjälten, målet och fienden. Dessa element förekommer från den första andra världskrigs-stridsfilmen Bataan från 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att även om SPR blivit känd som en nydanande och orginell film så är håller den sig nästan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite från andra filmer i genren är det ursprungliga målet, det är inte vanligt att ha ett såpass politiskt inkorrekt mål som att rädda en enda man..

Syftet med den här uppsatsen är att titta på yoga som terapi. Finns det en förening mellan kropp och själ? Alltså, att kartlägga sambandet och dess betydelse i yogan.Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod då jag intervjuat fem personer, fyra kvinnor och en man. Utifrån det perspektiv jag valt så ligger intervjuerna till grund för studien. En kvalitativ metod har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld, den arbetar med ord och inte siffror.

I denna C-uppsats i historisk arkeologi har jag valt att behandla ämnet reformationen och dess påverkan på kyrkans interiör. Jag har begränsat mig till två kyrkor i Helsingborgstrakten, Mariakyrkan som ligger mitt i Helsingborg och Raus kyrka som ligger strax utanför. Genom att titta på allmänna förändringar har jag sedan jämfört dessa med förändringarna i Mariakyrkan och Raus kyrka. De första och största förändringarna var predikstolens installation, de medeltida katolska kalkmålningarnas överkalkning och de fasta bänkarna. Dessa förändringar har också skett i mina två valda kyrkor men har dröjt en aning i Raus.

Denna uppsats syfte är att se hur dagens historiesyn kommer till uttryck i läromedel för gymnasiets kurs Historia A. Min utgångspunkt är att historiebegreppet idag har breddats till att innefatta fler perspektiv, som till exempel social-, miljö- och genushistoria. Jag undersökte fyra läroböcker som alla används i undervisning på gymnasiet och tillsammans representerar tre olika förlag. Utöver att titta övergripande på innehållet så fokuserade jag på tre perspektiv. Dessa var genus, etnicitet och historiemedvetande.

AbstraktUppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjänstsföretag som etablerat sig på marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen är konsumtion, individualisering och allmän välfärd. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där informanterna har gett oss en berättelse hur de som anställda eller som chefer för hemtjänst upplever sitt arbete och kundvalet.Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse kring hur den privata hemtjänsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig på marknaden. Genom att till viss del också undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förståelse över hur denna påverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta närmare på hur man konkurerar med varandra i människovårdande organisationer.Litteratur som används är Baumans teorier kring välfärdsstaten och konsumtion.

Syftet med detta arbete har varit att titta närmare på vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har läst svenska motsvarande nivå A1 på universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjälp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen användes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjälpa lärare att förutspå och förstå eventuella svårigheter vid inlärningen av ett främmande språk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översättning av strukturen till tyska respektive engelska.

Jag vill undersöka och ge några exempel på hur människor genom sin egen personliga symbolvärld kan komma i kontakt med den omedvetna kunskapen om sig själva och världen. Jag vill även belysa några sätt på vilket människan kan göra detta och hur hon i så fall kan praktiskt gå till väga.Hur kan den personliga symbolvärlden bidra till att människor förstår sig själva, sin miljö och omgivning bättre?Hur kan man komma i kontakt med denna värld?Jag kommer att titta närmare på några aspekter av dessa frågor, några olika perspektiv på hur symbolvärlden kan vara till nytta för människor. Jag kommer sedan att ha delfrågor som ytterligare tar upp några exempel på detta tema, alla leder de fram till de övergripande svaren.Vad är symboler?Hur kan symboler vara ett verktyg för utveckling?Vad är drömmar?Hur kan vi använda oss av drömmar?Vilka andra metoder finns det för att utforska symbolvärlden?.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur pronomenet hen har etablerat sig i myndighetstext och hur medvetenheten ser ut samt vilka attityder det finns till pronomenet. Min metod är korpusundersökning där de teoretiska utgångspunkterna grundar sig i lexikal etablering, språkvård, språkpolitik, attityder samt vilka funktioner hen har i text. De korpusdatabaser som använts är myndigheternas egna hemsidor. För att få fram hur orden har etablerat sig har jag valt att titta på frekvens, metautpekning, sammanhang samt funktion. För att kunna undersöka myndigheternas medvetenhet samt attityder har det skickats ut ett mejl till myndigheterna där de har fått svara på hur myndigheten ställer sig till pronomenet.

Är ett kuddrum att föredra på en förskola? Det finns många föreställningar om vad ett kuddrum ger barnen och personalen på en förskola. Kaos eller subjektskapande? Måste det vara antingen eller? Genom att lyfta blicken och titta igen kan man se något annat. Intervjuer och observationer i en barngrupp med barn i åldrarna 1-5 gjorde oss uppmärksamma på hur deras verklighet kan te sig på deras förskola.

Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka om en samarbetspartner med speciella ämneskunskaper ger bättre förutsättningar för förskolan att kunna erbjuda förskolebarnen olika ämneskunskaper, än förskolor med förskolepedagoger. Jag valde att titta på ämnet biologi genom att göra observationer i tre olika förskolor samt intervjua två pedagoger på varje förskola. Resultatet är att förskolorna skiljer sig åt i vad de erbjuder barnen inom ämnet biologi, men om det beror på om de har samarbetspartners eller inte gå inte att fastställa av enbart den här undersökningen. Flera faktorer som förskolans miljö, vilka som jobbar på förskolan samt barnens intresse påverkar också. Men undersökningen visar att verksamheten påverkas av att ha samarbetspartners.