Nya tekniker och bättre hårdvara ger spelutvecklare möjlighet att skapa Titlar med högre realism än någonsin förut. Detaljrikedomen och den generella kvaliteten förväntas öka varje år samtidigt som utvecklingstiden ligger still eller ibland till och med blir kortare. Detta ställer så klart oerhörda krav inte bara på de individuella utvecklarna, utan även på verktygen och arbetsflödet i en produktion. Den här rapporten tar upp ett ämnesområde som i princip alla stora spelutvecklare rör sig i och där det finns många förbättringar kvar att göra för att förenkla och öka produktionshastigheten. Texturbakning är olika tekniker för att spara undan information som är för tung för att behandla i realtid i bilder som sedan laddas in i spelet.

Svensk dramadialog under tre sekel a?r ett projekt framtaget vid Uppsala universitet och inneha?ller en dramakorpus av 45 pja?ser fra?n 1725?2000. Syftet med den ha?r underso?kningen a?r att underso?ka utvecklingen av tilltal i fyra pja?ser med utga?ngspunkt i fyra dramer ur Svensk dramadialog under tre sekel. Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i tilltalen du och Ni men andra tilltal som exempelvis Titlar, fo?rekommer.

Hur anpassar man en text till en helt ny målgrupp? Går det att överföra allt till ettnytt språk och en ny kultur? Och hur gör man när boken delvis utspelar sig i en fantasivärld? Översättning handlar till stor del om val och tolkningar, och syftet medden här uppsatsen är att ta reda på varför översättningen av Harry Potter and theHalf-Blood Prince ibland känns ?platt? och mindre nyansrik än originalet. I det utvalda textavsnittet om 12 sidor finns fyra ?problemområden?, dvs. olika typer avsvårigheter som översättaren möter i sitt arbete.

Denna uppsats undersöker den svenska populärhistoriska utgivningen åren 2003-2007. Totalt 830 Titlar - utgivna vid förlagen Historiska Media, Signum, Atlantis, Albert Bonniers Förlag, Natur & Kultur, Nordstedts Förlag, Prisma, samt Wahlström & Widstrand - bearbetas statistiskt och analyseras utifrån variablerna tema, rum, epok, förlag och format.Undersökningen visar på en påtaglig konformism i utgivningen där de olika förlagen i stor utsträckning efterliknar varandra i sina respektive val att främst behandla kulturhistoria, militärhistoria och biografier. Ett annat tydligt mönster är att utgivningen främst uppehåller sig vid svenska eller europeiska skeenden, huvudsakligen under 1900-talet. Genom att göra en historiografisk utblick blir det vidare tydligt att det finns betydande beröringspunkter mellan den populärhistoriska utgivningens etnocentriska och epokcentriska perspektiv och dess historievetenskapliga motsvarighet..

Studiens syfte var att undersöka vad verksamma förskollärare har för inställning till bilderboken samt dess kopplingar till förskolan, läroplan och mångfald. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som berör bilderboken, dess roll i förskolan samt kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektiv.Studien var av kvalitativ karaktär bestående av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska resultatet består av intervjuer med sju verksamma förskollärare. I resultatet redogörs för vad de har berättat om gällande bilderbokens roll på respektive förskola samt vad för tankar de har kring urval av bilderböcker. Vidare berörs även deras tankar kring kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektivet, utifrån bilderboken.Resultatet visade att samtliga förskollärare anser att bilderboken har en viktig roll i förskolan.

Denna uppsats avser att analysera bokomslagens retoriska argumentation. Genom att studera vilka argument som förekommer på omslagen, är arbetets syfte att undersöka hur en potentiell läsare lockas till att köpa just den boken. Totalt tolv Titlar, sex från Albert Bonniers förlag och sex från Norstedts, utgör analysmaterialet. Detta analyseras med hjälp av en hermeneutisk retorisk metod, tillsammans med teorier från den klassiska såväl som den visuella retoriken. Även litteraturvetenskaplig teori rörande bokomslagets uppbyggnad används.

Projektet har utförts ur ett bokförlags perspektiv och förklarar Natur & Kulturs byte av teknisk plattform för deras digitala läromedel. Detta projekt var ett delprojekt och delades in i tre faser: FAS 1: Förstudie, FAS 2: Genomförande och FAS 3: Analys och utvärdering. Syftet med projektet är dels att ge en helhetssyn över hur bytet skett i praktiken inom bokförlaget, och dels undersöka målgruppens förväntning på den nya tekniska plattformen. Projektets mål är att producera två Titlar i produktions- och publiceringsverktyget 3D Issue, med utgivning höstterminen 2015. Metoderna som har använts i det här projektet är: intervju och en sammanställning av Natur & Kulturs enkätstudie, och en variation av deltagande observation.

Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift.

Syftet med uppsatsen är att ställa tre bildtolknikngssätt, det presskritiska, det essäistiska och det semiotiska enligt Peirce, vid sidan av varandra för att förtydliga och därmed också öka bildförståelsen. De sex porträtten, som presenteras kronologiskt, har följande Titlar: Självporträtt, Wilhelm Claus, Målaren; Anders Österling, Carl Sam Åsberg och Jägaren.De huvudsakliga källorna för uppsatsen är, förutom recensioner i dagspressen, Ragnar Hoppes bok Johan Johansson och brevsamlingen "Johansson, Johan, Albin 1879-1951, konstnär, målare, handskriftsavdelningen LUB. Andra väsentliga källor är: Från Pilo till X-et av Ragnar Hoppe, Från Skovgaard till Martin Emond av Hakon Hedemann-Gade, Nutida skånskt måleri, band II och slutligen artikeln "Johan Johansson" i Svenskt konsnärslexikon författad av Greta Åkerlund. För den semiotiska tolkningen av har jag använt mig av Göran Sonessions bok Bildbetydelser. Inledning till bildsemiotiken som vetenskap, och Att tolka bilder, Jan-Gunnar Sjölin, red..

The aim of this study is to investigate librarians? opinions about books supported by the government and delivered for free to the main public libraries in every community. The study is also investigating how the governmentally supported books affect the process of buying books for the public libraries and how the librarians think about quality and mediation in the acquisition. The analysis is based upon interviews with six librarians that are responsible for the purchasing at five main libraries in small communities in the South of Sweden. The results from the interviews are discussed and analyzed from the perspective of mediation.

Serier, film och adaption. Detta är tre ord som den senaste tiden har blivit allt mer förknippade med varandra. Med Titlar som Spider-man (Sam Raimi, 2002), The Dark Knight (Christpher Nolan,2008) och The Avengers (Josh Whedon, 2012) har serier satt sitt avtryck i filmhistorien. Men hur ser dessa båda medium ut och vad är det som gör adaptioner av serier så attraktiva? Detta kommer undersökas närmare i denna uppsats.

The purpose of this paper is to explore branch librarians? ideals for mediating fiction and their view on the literature that are distributed by the Swedish Arts council. The study is based on the following questions: How do branch librarians reflect about mediating fiction? How do they express their view and their work with literature that are distributed by the Swedish Arts council? And which ideals of mediating can be distinguished from these expressions? To answer these questions a qualitative examination based on interviews with four branch librarians where used. The empiric material where then analysed by Jofrid Karner Smidt?s theory about different ideals for mediating fiction.

Tidigare forskning visar att läsförmåga genomgår vissa stadier i sin utveckling. Individer med en mindre utvecklad läsförmåga som först läser bokstav för bokstav utvecklas till att läsa ord för ord. Kognitiva processer ändras mycket under denna utvecklingsperiod; det är inte endast sättet att läsa som ändras utan också själva bearbetningsförmågan och dessutom sättet som informationen bearbetas på. Samtidigt som antalet e-böcker med akademiska Titlar ökar så ökar också användningen av datorer i skolan. En fontförbättringsteknik som kallas för ClearType används i e-böcker för att öka läsbarhet.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

The purpose of this master?s thesis is to study attitudes and standpoints among a few librarians towards literature with state supported distribution provided by the Swedish Arts Council. By qualitative interviews with librarians at five different public libraries, the thesis examines which attitudes that flourish concerning the titles, how the circular of books is treated, where the titles belong on the literature map and if the system is producing a standardisation of this literature and if the conception of quality is relevant. We also study how the librarians relate to intentions of the Swedish Art Council with the distributed titles and how they regard their availability. Our theoretical framework is based on Hans Hertel?s model of five literary circulations and Theodor W.