Bakgrund: Utvecklingen inom redovisningssystem går mot att använda alltfler kompletterande icke finansiella styrmått. Genom att koppla ihop det tankar som finns inom Balanced Scorecard konceptet med ett värdekedjetänkande som finns inom Supply Chain Management kan en horisontell styrning skapas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur företag kan utveckla lönsamhetsrelaterade mått för kompetens och prestationer samt att ge förslag på en process- och värdekedjeanpassning av Balanced Scorecard modellen.Avgränsningar: Uppsatsen behandlas utifrån Balanced Scorecard och Supply Chain Management teorin där fokusering framför allt sker på måttframtagningen. De personer som intervjuats är verksamma inom Svedala Industri i Sverige, Tyskland och Frankrike. Genomförande: Uppsatsen bedrevs som en fallstudie där intervjuerna skedde på med personer på divisionsnivå, marknadsnivå samt försäljarnivå med återkommande intervjuer vid behov. Intervjuresultaten användes för att testa den egna modellen i verkligheten.Resultat: Uppsatsen visar att incitament föreligger för användning av kompletterande styrnyckeltal för att förbättra företaget.

Detta arbete behandlar ämnet elektronisk affärskommunikation och i vilken omfattning detta används i stål- och plåtbranschen. Elektronisk affärskommunikation är ett sätt att sköta ett företags affärer via något sorts datamedia.Rapportens syfte är att undersöka hur långt stål- och plåtbranschen har kommit med att införa elektronisk affärskommunikation och även ta fram för- och nackdelar med detta. Det kanske viktigaste mediet för sådan affärskommunikation är antagligen Internet, även om EDI fortfarande är mycket stort. Till grund för arbetet ligger intervjuer med personliga besök hos åtta företag inom stål- och plåtbranschen. Dessa sträcker sig från plåtslagare med ett fåtal anställda till multinationella järnverk med tusentals anställda.Elektronisk affärskommunikation sträcker sig från att vara e-post och/eller hemsida till att vara hela affärssystem som införs för att hjälpa till i företagets dagliga skötsel.

Dagens samhälle är ett informations- och kunskapssamhälle där kunskap och kompetens är nyckeln till företags framgång. En förändring har skett i näringslivet då de tillverkande företagen har blivit allt färre och de kunskapsbaserade företagen har ökat. För att kunna överleva i det nya samhället måste ledning och anställda i ett kunskapsbaserat företag ständigt utveckla sina kunskaper, sitt humankapital. Humankapitalet är den mest värdefulla tillgången i ett kunskapsbaserat företag då företaget är beroende av de anställdas kompetens och kreativitet. Därför är det viktigt att dessa företag tar tillvara på och förädlar sitt humankapital.

Målet med denna uppsats har varit att klarlägga orsakerna till spelföretags användande av komponentbaserad spelutveckling. Vi har även försökt ge en allmängiltig bild av spelindustrins inställning till denna utvecklingsmetodologi. Intervjuer har gjorts med projektledare, programmerare och designers i spelföretag av olika storlek. Dessutom har den globala industrin täckts in genom en webbaserad enkät för att bekräfta att intervjuerna inte visat på en regional inställning. Undersökningen visar att komponentbaserad utveckling används i spelindustrin, men att det ofta handlar mer om objektorienterad utveckling.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

AbstractLarge states are not as interdependent as small countries are. Due to the extent of the home market, producers in large countries can sell the greater part of their products at home. Accordingly large countries become less dependent of other states. Large states are consequently in a better position to promote their self- interests internationally than smaller states are. Applying this reasoning on a large state such as France I come to conclude that she probably exerts this policy of self- interest in an area like free trade.

På grund av dagens hårdare företagsklimat är det viktigt för företag att styra sina affärsprocesser så effektivt som möjligt. För att detta ska vara möjligt krävs det att företaget har ett effektivt ekonomiarbete. En viktig del av detta ekonomiarbete är hantering av likvida medel, det vill säga cash management (CM). I internationella företag är det viktigt att styrningen av CM-arbetet sker effektivt mellan företagets enheter för att de ska kunna arbeta med CM på det mest effektiva sättet för företaget. Uppsatsens syfte är därför att beskriva de skillnader och likheter som kan finnas mellan säljenheter i en internationell koncerns sätt att styra CM samt att förklara hur dessa skillnader och likheter kan ha uppstått.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Tillverkande företag har under de senaste åren ställts inför en förändrad marknadssituation, vilket innebär att de fått förändra sitt arbetssätt från en produktionsorienterad syn till en kundorienterad syn. Den kundorienterade synen innebär att företag snabbt måste kunna ställa om sin produktion för att tillfredsställa kundens behov.MPS-system (Material- och ProduktionsStyrningssystem) är mycket effektiva hjälpmedel vid snabba beslut och omplaneringar, de ger dessutom möjlighet att ge kunder direkt besked om orderstatus. MPS-system tenderar att bli stora och komplexa, de har kontaktytor mot nästan alla delar i företagen.Många företag idag köper MPS-system. Stora företag byter gamla föråldrade system och allt fler små och medelstora företag inför MPS-system. Kommande milleniumskiftet är också en orsak till att flera företag byter sina MPS-system idag.Med detta väcktes intresset för att undersöka om företag som investerar i dyra MPS-system verkligen får ut det de förväntar sig av dem.

Denna uppsats tar upp och jämför hur dagens olika natur- och kulturskydd skyddar landskapsbilden. Landskapsbildsskydd är en äldre typ av skydd för landskapsbilden, det vill säga landskapets visuella upplevelsevärden, som användes innan möjligheten att skydda områden med riksintresse fanns. Landskapsbildsskydd användes för att det var lättare att använda än naturreservat för att skydda större områden. De områden som har landskapsbildsskydd, behåller skyddet tills det upphävs. Landskapsbildsskydd skyddar stora områden från att bli förstörda av industri och annan exploatering.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Man beräknar att cirka 100 000 människor är sysselsatta inom skogsindustrin och skogsbruket. Av dessa är endast 16 procent kvinnor. Regeringen har satt upp ett jämställdhetsmål för skogssektorn som ej inkluderar industrierna kopplade till skogsbranschen. Vi har därför valt att analysera hur ett aktivt jämställdhetsarbete påverkar en traditionellt sett mansdominerad industri kopplad till skogssektorn. Vi har speciellt inriktat oss på att undersöka hur ett aktivt jämställdhetsarbete påverkar arbetstillfredsställelsen hos personalen på två skogsindustriella företag. Jämställdhet kan beskrivas utifrån olika perspektiv.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitetEkonomistyrning EKC 362, VT 2006Författare: Mariann Aracsi, Emma Brentel, Åse OtteyHandledare: Erik RosellTitel: Kvalitetsbristkostnader i tjänsteföretagBakgrund: De förluster som uppstår på grund av att ett företags produkter och processer inte är fullkomliga kallas för kvalitetsbristkostnader. Teorin behandlar kvalitetsbristkostnader främst ur ett tillverkande företags perspektiv och menar på att ytterst få kvalitetsbristkostnader är kända i tjänsteföretag då de flesta av dessa är dolda.Syfte: Syftet med studien är att beskriva arbetet med kvalitetsbristkostnader i tjänsteföretag samt att undersöka skillnader mellan praktik och teori gällande problem med kvalitetsbristkostnader i tjänsteföretag.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till transportbranschen.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som gjorts med hjälp av två fallföretag. Det empiriska materialet har samlats in främst genom samtalsintervjuer. Materialet har sedan utifrån en djupare teoretisk förståelse analyserats.Slutsatser: Det är fullt möjligt för tjänsteföretag att särskilja många av sina kvalitetsbrister och därmed är inte tjänsteföretagens kvalitetsbrister dolda i lika stor utsträckning som teorin hävdar. Att hindret med identifiering och mätning har överkommits gör att det fortsatta kvalitetsbristarbetet kan fortlöpa i enlighet med teorin.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att ideella idrottsfo?reningar och ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.