Urininkontinens efter vaginal förlossning är ett kvinnohälsoproblem som i många fall kan utgöra ett hinder för den drabbade kvinnan och påverka hennes livskvalitet negativt. Oro, skam, rädsla, ensamhet och nedstämdhet är några begrepp som kan förknippas med urinin-kontinens. Trots att det är ett relativt vanligt problem är det endast få kvinnor som söker hjälp. Anledningen till detta är att många kvinnor skäms över och/eller tror sig vara ensamma om problemet. Syftet med vår studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urinläckage 3 ? 7 år efter vaginal förlossning.

Sveriges lagstiftning rörande det generella biotopskyddet har uppmärksammats under det senaste året i och med Jordbruksverkets undersökning om biotopskyddet och dess effekter på det svenska landskapet. Stenmurar är rikligt förekommande i Falbygden, och har anklagats för att vara orsaken till nedläggning av lantbruksverksamheter. Landskapet i bygden är kuperat, med små och svårbrukade skiften vilket försvårar lantbrukarnas arbete på åkrarna, det diskuteras ge sämre förutsättningar för ekosystemen och den biologiska mångfalden att överleva i de svenska landskapen. Samtidigt som jordbrukspolitikens mål om att skydda höga natur- och kulturvärden och traditionella landskap har fått ett ökat intresse under de senare åren, strävar lantbrukare trots allt fortfarande i en produktionsbaserad marknadsekonomi. Stenmuren verkar som är ett av de sju landskapselement som omfattas av biotopskyddet och är genom restriktioner skyddade i odlingslandskapen. Murarna är beroende av en kontinuerlig skötsel, vilken försvinner i och med nedläggning av jordbruk.

Begreppet ortorexia nervosa har uppmärksammats inom både forskning och mediaoch framstår vara ett svårdefinierat begrepp under utveckling. Den kunskap ochinformation som förmedlas gällande fenomenet kan komma ha stor betydelse förmånga inom framförallt hälso- och träningsbranschen och idrottsrörelsen. Syftet medstudien är därför att beskriva och belysa hur ortorexia nervosa framställs i de tvåbefintliga böckerna utgivna av Broadway Books och SISU idrottsutbildarna. Analysav materialet utfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och för att avgränsaböckernas omfattande innehåll gjordes ett aktivt val att fokusera på symtom,orsak/påverkan samt beteenden och tankar. Utifrån analysen skapades sex kategoriersom visar på hur böckerna beskriver ortorexia nervosa.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 300 barn i Sverige av cancer. Tidigare forskning visade att familjer ofta går igenom en krissituation där föräldrarna upplevde en ökad stress kombinerat med förnekelse, förtvivlan och ilska. Upp till 50 % av föräldrarna visade depressiva symtom i samband med cancerbeskedet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser, när deras barn drabbas av cancer.Metod: En systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Tio artiklar analyserades med en variant av innehållsanalys där kategorisering och tematisering ingår. Samtliga artiklar var etiskt granskade och har genomgått en kvalitetsgranskning med en modifierad granskningsmall.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt Tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt Tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

 BakgrundSuicid är idag en av de vanligaste dödsorsakerna för både män och kvinnor i Sverige. Efter ett suicidförsök där patienten söker sjukvård blir det initiala mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen en viktig del i processen att återgå till en meningsfull Tillvaro. Patient och närstående står inför att tackla det stigma som ett suicidförsök innebär. Många känner skam, rädsla och känsla av misslyckande och behöver ofta professionellt stöd. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande är i dessa fall betydande för hur de drabbade hanterar situationen och kan gå vidare. SyfteAtt beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens attityd vid arbete med suicidnära patienter. MetodFör att besvara syftet utfördes en litteraturstudie.

Den här studien belyser killar inom ridsporten och deras förhållningssätt till hästar och ridsport. Den utreder också hur deras introduktion i ridsporten såg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten är den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som något feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som går mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien är en kvalitativ intervjuforskning och baseras på åtta intervjuer med enbart killar.

I denna uppsats har innehållet i den första läroplanen för träningsskolan från 1973 och den senaste läroplanen för träningsskolan från 2011 analyserats och jämförts. Analysen har genomförts med hjälp av diskursanalys utifrån syftet att undersöka hur syftet/målet med träningsskolan har förändrats från 1970-tal till 2010-tal.   Utifrån analysen av de båda läroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/målet med utbildningen är att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhället. Eleverna ska bli så självständig och trygga som möjligt för att känna en frihet i sin Tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/målet med utbildningen som har identifieras i min undersökning är möjligen inte så förvånande då en relativt oförändrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan läroplanerna.

Det finns många aspekter som påverkar människors matval. Smak och preferenser är endast några av flera aspekter som styr vad vi äter. Kultur, samhälle, familj, vänner och ekonomi är några av de saker som spelar in när vi väljer mat. Därmed medför själva matvalet en identi- tetsaspekt, vi är helt enkelt vad vi äter. Idag har vi via sociala medier stora möjligheter att dela med oss av våra åsikter och visa glimtar av vår Tillvaro för vår omgivning och mat är ett van- ligt återkommande ämne i blogginlägg och ett motiv för bilder.

Bakgrund:Varje år drabbas fler och fler människor av cancer och de flesta har många funderingar, tankar och känslor kopplade till både sjukdomen i sig och till   den behandling som ges. Strålbehandling är en av de vanligaste behandlingsformerna mot cancer idag. Strålning   medför nästan alltid att patienten tvingas genomgå ett antal mer eller mindre   obehagliga biverkningar för att bli fri sin cancer. Därmed finns en risk att patientens hälsa och välmående försämras. För att vi som sjuksköterskor ska kunna ge god vård är det viktigt att få en djupare förståelse för patienternas situation under och efter strålbehandling.Syfte:Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen i samband med strålbehandling hos personer med cancer.Metod:Litteraturöversikt enligt Fribergs metod (2012) där 11 artiklar med kvalitativ design analyserades till resultatet. Resultat:Tre huvudteman framkom; Upplevelse av vårdmiljön, Hela Tillvaron påverkas samt Social isolering och mellanmänskliga relationer.

Bakgrund: En cancerdiagnos påverkar inte bara patienten, även familjens Tillvaro förändras och påverkas på olika sätt. Kortare vårdtider på sjukhusen innebär bland annat ett ökat ansvar för familjen att vårda patienten i hemmet. Att en familjemedlem insjuknar i en allvarlig sjukdom som cancer kan leda till psykiska, fysiska, sociala och ekonomiska konsekvenser för de närstående. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att ge familjer den omvårdnad de behöver utifrån de behov som uppstår i den nya situationen. Ett grundläggande antagande i detta arbete är att vården av familjen ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.Syfte: Syftet med studien är att belysa olika evidensbaserade former som sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden av familjer till patienter med cancer.Metod: Arbetet är en litteraturöversikt över ämnesområdet baserat på elva artiklar, sju kvantitativa och fyra kvalitativa, från databaserna Cinahl och PubMed.

Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De ensamkommande barnen har rätt till skydd, skolgång, sjukvård och en meningsfull vardag där de kan knyta sociala kontakter. De här barnen behöver få trygghet och normalitet i sin Tillvaro för att kunna utvecklas, känna sig säkra och få en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvårdnad ligger på kommunnivå och kräver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella gränser.

Det är viktigt med insikt och ökad kunskap om den äldre individens behov och individuella upplevelser för att kunna bemöta individen och utforma vården efter dennes egna villkor. Denna kunskap är viktig att ha med sig som socionom, då ens yrkesroll kan komma att beröra äldre individer som målgrupp. Denna studie har genomförts i USA (Florida) med syfte att undersöka vad livskvalitet innebär för äldre människor på över 65 år, och vilka vardagliga situationer de kopplar livskvalitet till. I denna studie är livskvalitet beskrivet utifrån respondenternas egna personliga upplevelser av begreppet och dess innebörd. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer mellan åldrarna 71-94.