Chefsrollen förknippas främst med egenskaper som traditionellt sett anses vara av manlig karaktär, vilket medför att kvinnor uppfattas mindre lämpade som chefer. Kvinnor kan därmed ha svårare att se sig själva i en ledande position. Konsekvensen blir ett felaktigt fokus på kvinnors svårigheter att bli chefer snarare än att titta på deras möjligheter. Syftet med föreliggande studie var att definiera gemensamma faktorer hos framgångsrika kvinnliga chefer. Urvalet bestod av tio unga chefer som intervjuades med hjälp av fokuserade intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka om anställdas arbetsmotivation och arbetsrelaterad identitet påverkades av kön och utbildningsnivå. Studien genomfördes genom att anställda på ett industriföretag i Gävleborg fick besvara en enkät. De mätinstrument som användes var Basic Need Satisfaction at Work Scale som mäter arbetsmotivation (autonomi, kompetens, samhörighet) och tre delmått för att mäta organisations-, professions- och arbetsgruppsidentitet. Totalt deltog 88 personer i undersökningen. Resultatet visade att det förelåg signifikanta skillnader i autonomi och kompetens relaterat till utbildningsnivå samt i professionsidentitet relaterat till utbildningsnivå.

In my essay the dilemmas originate from what I have experienced. I have observed myself and some of my colleagues, how we meet children who are lacking the qualifications which school and most pedagogues expect them to have. Focus, in my written experiences, is on children who live in poverty, but how we meet and act toward them is often quite the same independent of what qualifications they are lacking. With the support from literature and theories I reflect and analyse the dilemmas. Through essaywriting I investigate my practical knowledge and I examine how we as pedagogues handle the complex situations encounter when in school and how it is possible to understand why we act the way we do.I think that the knowledge which essaywriting gives me will strengthen me as a person and in my work as a teacher for after-school-center.

Det är få individer som väljer att inte studera vidare på gymnasiet efter grundskolan. Det `val´ elever har som inte är behöriga men vill gå på ett nationellprogram på gymnasiet är det Individuella programmet (IV). Syftet med denna uppsats är att synliggöra elevers upplevelser av att studera på IV. En kvalitativintervjustudie har använts och resultatet visar att elevers självbild påverkas av att gå på IV. Respondenterna som gick på IV hade ofta en negativ självbild, som påverkats av flera olika faktorer.

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ?Yttrandefrihet på riktigt!? etablerat sig som det forum på Internet där kontroversiella åsikter och provocerande material får fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext när det gäller föreställningar om något så allmängiltigt som välfärdsverksamhet. Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare som finns på Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jämföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjänsten och socialarbetare, Socialtjänsten och socialarbetares verksamhet, Socialtjänsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjänsten och socialarbetare.

Våra styrdokument som ska länka i varandra från förskola till skola gör att det blir nödvändigt att reflektera över vilken roll förskolan har när det gäller att utveckla ett intresse för matematik. Vi har valt att kalla vårt arbete ?Den röda tråden? för att tydliggöra sammanlänkning. Vi ville ta reda på hur pedagoger arbetar med grundläggande matematik i förskolan och i förskoleklass. Vi ville också titta på undervisningen sett ur ett genusperspektiv.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den höga arbetslöshet och ökade Tilltro till utbildning som råder i dagens samhälle och har som syfte att ta reda på vad vuxenelever har för motiv och mål med sin utbildning och om dessa påverkas av deras kön, nationalitet eller bildningsbakgrund.  Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomförts bland Komvuxelever som studerar på både grundskole- och gymnasienivå och visar på motiv och mål med vuxenutbildningen såsom utbildning, arbete, språk och kommunikation, samhällsdeltagande och personlig utveckling.Dessa motiv och mål representeras som kvantitativa data och analyseras sedan utifrån respondenternas kön, nationalitet och bildningsbakgrund samt diskuteras i förhållande till tidigare forskning på området, där bland annat män och kvinnors olika studieval, nyanlända svenskars situation inom det svenska skolväsendet och arbetslivet och skolans roll i reproduktionen av klassamhället behandlas. Vidare presenteras i uppsatsen resultat som tyder på att kön och social bakgrund påverkar de motiv och mål som presenterats, men att också dagens samhällsstruktur, arbetsmarknadssituation och utbildningsTilltro måste ses som viktiga påverkansfaktorer..

Prokrastinering innebär att frivilligt skjuta upp en viktig aktivitet, trots vetskapen om att det leder till stress, ångest och ytterligare negativa konsekvenser. Enligt forskning anses 80-95 % av alla högskolestudenter prokrastinera,  50 % av studenterna uppger att detta leder till problem. Self-efficacy är individens Tilltro till den egna förmågan att klara av saker. Syftet med studien var att undersöka prokrastinering i relation till self-efficacy och studieresultat. Metoden som användes var en webbenkät där två mätinstrument kombinerades, varav dessa är välkända inom forskning på området, Procrastination Assessment Scale for Students samt College Academic Self-efficacy Scale.

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ?Yttrandefrihet på riktigt!? etablerat sig som det forum på Internet där kontroversiella åsikter och provocerande material får fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext när det gäller föreställningar om något så allmängiltigt som välfärdsverksamhet. Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare som finns på Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jämföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjänsten och socialarbetare, Socialtjänsten och socialarbetares verksamhet, Socialtjänsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjänsten och socialarbetare.

Bakgrund: Kronisk smärta är idag vanligt förekommande hos befolkningen. Det innebär att det ställs höga krav på vårdpersonalens förmåga att hantera dessa möten så att individen känner Tilltro till vården. Kommunikation är en förutsättning för en relation och att få personen att känna sig delaktig i sin vård. Syfte: Studien gjordes för att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ litteraturstudie.

Vi fattar dagligen beslut. Ungdomar har mindre möjlighet än vuxna att fatta självständiga beslut. Ungdomar påverkas av sina föräldrar och vänner när de står inför olika val. När ungdomar väl fattar självständiga beslut så utvecklas de psykologiskt. Syftet med studien var att se hur ungdomars Tilltro till den egna förmågan, öppenhet, autonomi och föräldrars stöd påverkar deras nöjdhet med beslut som de tidigare har fattat inom ett av tre områden: utbildning, träning eller konsumtion.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om storylinemetoden ger måluppfyllelse mot grundskolans styrdokument och om storylinemetoden kan främja skolutveckling. Un-dersökningen gjordes inom ramen för aktionslärande. Med skolutveckling som mål kan man i ett aktionslärande knyta samman yrkespraktik och teori. Avdelningen som undersök-tes har under de senaste fyra åren genomfört fyra olika storyline. Barnen på avdelningen har gått i årskurs F-4 under dessa år.

Mitt examensarbete handlar om samundervisning och särundervisning. Jag avsåg att undersöka om elevernas Tilltro till den egna förmågan i ämnet idrott och hälsa kunde förbättras genom särundervisning. Jag ville också undersöka om eleverna är positivt eller negativt inställda till särundervisning.Undersökningen ägde rum på en skola i Dalsland. Jag intervjuade tolv elever, tre lärare och en rektor. 112 elever fick också svara på en enkät.Pojkarna ansåg att de utvecklade sina fysiska förmågor mest vid särundervisning, medan de utvecklade sina sociala förmågor mest vid samundervisning.

Bakgrunden till uppsatsen är att de barn som börjar i skolan idag har betydligt mer förkunskaper än de som började på 40-talet. Ändå är trenden att eleverna uppvisar sjunkande resultat i matematik i grundskolan (Johansson och Wirth, 2007).Undersökningens syfte är att kartlägga resonemang bakom lärares val av arbetssätt inom matematik i årskurs 1.Vi gör följande definitioner: Med undervisningstradition inom matematik avses lärar-och läroboksstyrd undervisning, med fokus på abstrakta symboler, rätt svar och korrekta procedurer. Med metod för matematikinlärning menar vi strukturerade inlärningsmetoder baserade på forskning.Vår metod är en kvalitativ undersökning som bygger på tio intervjuer med lärare på fyra skolor i två olika kommuner.Vi drar slutsatsen att lärarna behöver mer kunskap om den senaste forskningen och om de strukturerade metoder för matematikinlärning som finns, för att på ett bättre sätt kunna fatta välgrundade beslut om vilka arbetssätt de ska använda i olika situationer. En annan slutsats vi har kommit fram till är att om fler lärare ser matematikens egenvärde kan fler barn få uppleva glädjen i att förstå matematik och utveckla Tilltro till sin förmåga..

Vår avsikt med denna rapport är att belysa problematiken med Polisens resurser och den låga uppklarningsprocenten av de så kallade mängdbrotten. Det vill säga brott av enklare beskaffenhet med polisiär förundersökningsledning. Förenklat kan man säga att dessa brott utgörs av tillgreppsbrott, lindrigare våldsbrott, skadegörelsebrott och fridsbrott som drabbar allmänheten i relativt stor omfattning jämfört med grov brottslighet. Grunden till denna rapport är att mängdbrotten utgör den absolut största delen av den totala brottsligheten samtidigt som de har den lägsta uppklaringsprocenten. Detta faktum innebär sannolikt att otryggheten hos befolkningen ökar samtidigt som allmänhetens Tilltro till rättsväsendet sjunker kraftigt.