Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för pedagogers syn gällande hur deras förhållningssätt och bemötande kan stötta och hjälpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass såg på begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrågades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansåg viktiga i arbetet samt vilken betydelse föräldrasamverkan hade gällande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd såsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har även belysts. För att få en kvalitativ förståelse gällande människors subjektiva upplevelser utgick jag ifrån en hermeneutisk ansats och således genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

En allt mer ökande företagsform är det kooperativa företagandet, det bygger på öppenhet, och ett aktivt deltagande, alla medlemmar har lika rösträtt. Det sociala företaget är en relativt ny inriktning inom det kooperativa företagandet. Socialt företagande innebär en arbetsmöjlighet för människor som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, att integreras i samhälle och arbetsliv, på detta sätt skapas delaktighet och mening. Kooperativa sociala företag skiljer sig inte avsevärt från övriga företag, de har en affärsidé, säljer produkter och tjänster och är etablerade såväl inom den privata som den offentliga sektorn. De flesta sociala företag har handledare för att stödja dem som arbetar och äger sitt företag, vilket medför att handledaren inte bara är arbetstagare utan även handledare till sin arbetsgivare.

Följande undersökning behandlar förskolans uppdrag och samverkan kring barn som upplevt trauma. Syftet är att undersöka hur olika professionsföreträdare för yrken närliggande förskolepersonalens (BVC-sjuksköterskor, socionomer, förskolepsykologer & förskolechefer) upplever förskolans roll i arbetet med barn som drabbats av trauma. Studien fokuserar hur olika professionsföreträdare nära förskolan upplever förskolans uppdrag och vilken relevans deras förväntan har gentemot de styrdokument som förskolan lyder under. Därtill undersöks hur samverkan för att öppna möjligheter för barn som drabbats av trauma, att utvecklas, lära och bidra, ser ut i praktiken. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta personer.

SOM-mätningar som Göteborgs universitet genomfört visar att polisen har ett högt förtroende från allmänheten. Men i Norrbotten är avstånden väldigt stora och den allmänna uppfattningen är att det inte finns tillräckligt med poliser. För att skydda sin egendom när polisen inte räcker till startar allmänheten medborgargarden. Det kan ses som ett tecken på missnöje. Dessa faktorer borde kunna påverka förtroendet för polisen i Norrbotten negativt.

Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är ett relativt nytt koncept i vården som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger på att tidigt identifiera den svårt sjuka patienten genom enkla mätmetoder för att snabbt kunna behandla och på så sätt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. På Södra Älvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har därefter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet är kopplat till ett utbildningsprogram.

Utgångspunkten i vår undersökning var att grundskolans matematikundervisning sedan länge är präglad av enskild räkning i läroboken och graden av modernisering är låg. Detta grundar vi dels på egen erfarenhet och dels på forskning vi läst tidigare. När elever får problem med matematiken i skolan läggs skulden på eleverna istället för på skolan och lärarens undervisning. Syftet med vårt arbete var att få en bild av vad skolan och den enskilde läraren kan göra för att förändra/förbättra förutsättningarna i matematik för grundskolans elever. Undersökningens frågeställningar var: Vilka faktorer kan ligga bakom elevers utveckling efter ett icke godkänt nationellt prov i matematik i skolår 5? Vad kan skolan och den enskilde läraren göra för att förändra/förbättra förutsättningarna i matematik för grundskolans elever?Vi valde att söka svar på våra frågor dels genom att göra en litteraturstudie och dels genom attintervjua fyra elever som inte blivit godkända på nationella ämnesprovet i matematik i skolår 5.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade.

Det här arbetet är en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen används kreationism och biologism som exempel på förhållandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism är, samt vad skolans styrdokument säger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkätundersökning om hur biologilärare från sju olika skolor i Östergötlands län ser på evolution, kreationism och biologism samt på kreationismens och biologismens roll i undervisningen. Kreationism är en antievolutionsteori som grundar sig på att en ?kapare? har skapat jorden och allt liv på den.

En arbetssökande förväntas idag formulera ett CV i syfte att marknadsföra sig själv och sin kompetens. Enligt experter finns det konkreta råd att följa; man ska ha ett lättläst och kort CV som lyfter fram relevant information på ett personligt och intressant sätt. Detta CV ökar den arbetssökandes chanser att få sitt drömjobb. Tidigare forskning visar att korta CV har större chanser att leda vidare, att det går att uttyda personlighet och kompetenser från ett CV. Utseendet på ett CV har sålunda reell betydelse på arbetsmarknaden.Den här uppsatsen utgår dock ifrån att fenomenet CV också kan ses som ett resultat av social konstruktion.

Internet och tjänstesektorns framfart har ökat pressen på organisationer att kunna leverera tillfredsställelse hos sina kunder. En organisations ekonomiska välmående är mycket beroende av kundernas välmående. En förutsättning för att få en kund att återkomma samt sprida ett positivt budskap om en organisation är att kundens behov tillgodosetts. En metod som tillämpas för att reducera missnöje och uppnå tillfredsställelsen hos kunderna är en effektiv klagomålshantering. Olyckligtvis visar teorin på att en effektiv klagomålshantering inte är en självklarhet hos många organisationer.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur asylhandläggare på Migrationsverket uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme. Därtill hör även att utifrån den teoretiska ansatsen problematisera uppfattningarna för att undersöka om handläggarna kan förstås som neutrala verkställare enligt ett Weberianskt idealbyråkratiskt perspektiv eller snarare som närbyråkrater med stort handlingsutrymme enligt Michael Lipskys teori. Därutöver utgör en viktig del av syftet att problematisera utfallet av handläggarnas roll och handlingsutrymme för att belysa detta utifrån demokrati-, legitimitets- och rättssäkerhetsaspekter.Uppsatsen kan förstås som en fallstudie där metoden för undersökningen utgjorts av samtalsintervjuer. Det empiriska materialet utgörs således av intervjuer med sex asylhandläggare från två olika asylenheter i landet. Samtliga respondenter har erfarenhet av att handlägga ärenden med humanitära grunder.I uppsatsen har jag kommit fram till att sättet på vilket asylhandläggarna själva uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme främst kan relateras till en neutral verkställarroll enligt en Weberiansk modell.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.