När tonåringar utvecklar sin syn på sexualitet och samlevnad behöver de vuxenvärldens stöd och vägledning. Denna period av en människas liv präglas av upptäckande och utforskande vilket gör det betydelsefullt att ungdomar tillskansar sig kunskaper och utvecklar förståelse som bidrar till att de fattar hälsosamma beslut. Skolan fyller en viktig funktion i arbetet med att försöka ge alla ungdomar samma möjligheter till en god sexuell hälsa och är således en självklar arena för hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie är att ta del av pedagogers upplevelser av att undervisa inom sex- och samlevnad. Datainsamlingen genomfördes i form av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom olika undervisningsämnen på olika högstadieskolor i två kommuner.

BakgrundSamordningsförbundet i Trelleborg är ett nybildat förbund som samordnar och finansierar projekt som genomförs av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne och Trelleborgs kommun. Samordningen ska förhindra att personer, som på grund av sjukdom är utan förvärvsarbete, hamnar i en gråzon mellan myndigheterna och inte får tillräckligt stöd. Samordningsförbundet önskar kommunicera mer effektivt och aktivt inom och utanför förbundet men har inget planerat kommunikationsarbete.Syfte Studien ger kunskap om förbundets identitet och image med avsikt att skapa en övergripande plan för profilering. Utifrån resultaten tas strategier fram för kommunikationsinsatser med olika målgrupper. Genomförande En fallstudie har genomförts av Samordningsförbundet.

Syftet var att beskriva en grupp värmländska ungdomars tobaks- och munhälsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmåga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 år, n=631) som genomgått ett tobakspreventivt program med information och värderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor än bland pojkar (13% resp 8%), med omvänt förhållande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gånger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) än bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lägre self-efficacy.

Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i högstadiet för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inför gymnasievalet. Tidigare forskning visar på att individer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever svårigheter med övergångar från exempelvis skola till arbete. Men även att ett samarbete mellan specialpedagog och studie- och yrkesvägledare skulle kunna underlätta övergångsprocessen för dessa elever. Vi har i vår undersökning utgått ifrån sex kvalitativa intervjuer. Följande frågeställningar besvaras: Hur samarbetar studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inför gymnasievalet? Hur kommer de sig att studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i gymnasievalet? Vilken betydelse beskriver studie- och yrkesvägledare och specialpedagog att samarbetet har för elevernas gymnasieval och den egna yrkesrollen? Resultatet pekar på att samarbetet och relationen mellan specialpedagogerna och studie- och yrkesvägledarna är grundad på förtroende, tilltro för varandras kompetenser samt att eleven står i centrum och att dennes behov ska tillgodoses.

Syfte: Livsstilsproblemen ökar i dagens samhälle. Människor är i olika grad redo för förändring och livsstils-/beteendeförändring bör ses som en process som ofta tar lång tid. Syftet med studien är att beskriva vilka erfarenheter sjukgymnaster inom primärvården har av att arbeta med patienter som är i behov av livsstilsförändringar. Metod: Sex sjukgymnaster inom primärvården valdes ut och intervjuades. Intervjuerna skrevs ut och kategoriserades.

Bakgrund: Arbetsgivare kan stödja de anställdas hälsa genom att erbjuda friskvårdsbidrag. Flera faktorer påverkar individer till att välja hälsorelaterade beteenden. Self-efficacy är en sådan faktor vilket innebär individens tilltro sin egen förmåga att klara en uppgift. Syfte: Studiens syfte var att undersöka relationen mellan self-efficacy och nyttjande av friskvårdsbidrag. Vidare undersöktes fysisk aktivitetsnivå och upplevt hälsotillstånd relaterat till dessa två faktorer.

Studiens syfte är att undersöka vad livskvalitet innebär för döva unga vuxna i dagens samhälle samt förstå hur deras dövhet påverkar livskvaliteten. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna personer som är döva. Intervjuerna har syftat till att undersöka deras uppfattning om sin livskvalitet. Utgångspunkt har tagits i teorier kring det moderna och individualistiska samhället samt ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv på begreppet livskvalitet. Slutsatser som framkommit är att diskriminering på arbetsmarknaden är en faktor som bidrar till negativ livskvalitet, både utifrån ekonomiska och känslomässiga aspekter på livskvalitet.

Vårt samhälle präglas idag av ständiga förändringar. Allt pekar på att dessa processer kommer att tillta i framtiden. Detta leder i sin tur till ökade krav på de enskilda individerna. Motivation, tilltro till sig själv och en vilja till förändring är några egenskaper som är bra att ha i detta sammanhang.Inom förskolans verksamhet sker en rad förändringar. Det kan innebära att anpassa arbetssättet efter barnens behov och intresse.

E-business innebär att företag använder Internetteknologier eller nätverksteknologier för att skapa större affärsnytta i deras affärsprocesser. För att kunna genomföra automatiserade affärsprocesser krävs att de olika system som används är interoperabla, d v s kan kommunicera och fungera ihop på ett effektivt sätt. Målet med Web Services är att skapa hög interoperabilitet, vilket gör denna teknik lämplig för e-business. Företag kan specialicera sig på att skapa specifika Web Services. Dessa Web Services kan sedan vara byggstenar åt andra företags tjänster.

På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen eftersom det har blivit ett samhällsproblem med fetma och ökad vikt bland barn och vuxna. Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva hur pedagoger ser på barn och mat. Finns det olika tankar och synsätt? Hur viktigt är det med regler när det gäller mat? Hur mycket ansvar ska pedagogerna ha när det gäller vad barnen ska äta på förskolan. Hur mycket inflytande ska föräldrarna ha när det gäller vad det serveras för mat till deras barn? Jag tog kontakt med en förskola i Malmös stadsdel centrum och intervjuade åtta pedagoger om deras syn på barn och mat.

Sjustegsmodellen är väl känd inom beteendemedicinsk sjukgymnastik och kännetecknas av ett samarbete mellan sjukgymnast och patient för att uppnå högt prioriterade mål. Att dosera efter patientens förutsättningar är av stor vikt för att uppnå god behandlingsföljsamhet. Tilltro till den egna förmågan, Self-Efficacy (SE), är då en betydelsefull faktor att ta hänsyn till. Bedömningen av en annan individs hälsa antas vara komplex, då studier har visat att sjukgymnastens uppfattning om problematiken ofta skiljer sig från patientens. En studie visade att sjukgymnasten tenderade att överskatta patientens smärta, medan en annan visade att hon underskattade de interpersonella problemen.

Förskolan ingår i det svenska skolväsendet och är första steget i det livslånga lärandet. Detta lärande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt läroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur leken beskrivs på lokal nivå i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrån barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades.

 Background: Earlier studies show that 30-92 % of ACL reconstructed return to their pre-injury physical activity. It is not clear why some people do not return.Purpose: The purpose of this study was to investigate the return rate to pre-injury sport among ACL reconstructed men. Another purpose was to characterize those patients who return and those who do not.Metod: A Web-based questionnaire with questions about returning to physical activity was sent out during the spring of 2012 to 93 men who had undergone an ACL reconstruction 6-40 months earlier and who, after 6-40 months after surgery, were evaluated with validated strength tests and self-assessment outcome measures.Results: At 12 months after surgery 56 % of the subjects had returned to their pre-injury sport. If the criteria were set higher ?back to the same- or a higher level? 14 % had returned.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur gymnasieelever menar sig uppleva och förhålla sig till sin diagnos. Uppsatsen utgår från Michel Foucaults teorier kring avvikelse, normalitet och den pastorala makten. Teorierna gör det möjligt att komma bakom etablerade normer och bidra till den pedagogiska yrkesrollens utveckling. Litteraturgenomgången fokuserar på forskning som behandlar specialpedagogik, diagnosens påverkan på självuppfattning och självkänsla och diagnosens roll i stigmatisering och stämpling av individer.Uppsatsen har en kritisk forskningsansats för att försöka synliggöra bakomliggande orsaker till elevernas förhållningssätt. Den empiriska delen består av en kvalitativ studie där vi använder oss av semistrukturerade, personliga, intervjuer för att söka svar på hur sex gymnasieelever menar sig uppleva och förhåller sig till sina diagnoser.

Det är sjuksköterskors ansvar att bemöta patienter med respekt, bevara deras autonomi samt att skapa förutsättningar för interaktioner mellan sjuksköterskorna och patienter. Det är också de krav patienterna har på sjuksköterskor. Statliga utredningar visar att dåligt bemötande av patienter är ett problem. Patienter med psykisk ohälsa är en utsatt grupp och det är därför viktigt att sjuksköterskor bemöter dessa patienter på ett bra sätt. Brister i bemötandet kan leda till ett vårdlidande hos patienterna.