In this essay I have tried to come close to a probable answer to the following question: Is there a risk that the trust between the Swedish public and the Swedish medical services staff, including the doctors, will be severely damaged if euthanasia is legalized in Sweden.In order to try to answer that question, and some other relevant questions that has corresponding interest in the context that euthanasia marks, I have done like this: I have investigated experiences from the Netherlands and from Oregon. Since euthanasia is legalized - though partly in different forms - in both these sites. I have then tried to relate the most relevant parts of these experiences to a theoretical frame. This frame had been set up by three concepts: the sanctity of life, autonomy and trust.I have also tried to come close to understanding the impact that demands for autonomy has in this context. And I have tried to understand if the trust that the public has for a countryÂŽs medical services staff and the actual doctors is a form of trust that ought to be understood as a form of trust incorporated in social capital.I have come to the conclusion that there is no great risk that the trust between the Swedish public and the Swedish medical services staff, including the doctors, will be severely damaged if euthanasia is legalized in Sweden.

BakgrundDagens samhÀlle med ökad utbildnings- och kompetensnivÄ stÀller andra krav pÄ organisationerna Àn tidigare. Det har medfört ett ökat intresse för organisationernas mÀnskliga resurser, det vill sÀga individens behov och roll i organisationen. Det lÀggs en större vikt vid faktorer som medinflytande, rÀttvisa, respekt, integritet och arbetsinnehÄll. Att mÀnniskan Àr en viktig resurs innebÀr att organisationen mÄste ta hand om henne pÄ rÀtt sÀtt. Hon mÄste fÄ möjlighet att vÀxa och utvecklas inom organisationen, dÄ en vÀl motiverad anstÀlld presterar bÀttre och ger dÀrmed en större möjlighet för företaget att nÄ framgÄng.SyfteSyftet Àr att studera arbetsmotivationen i den svenska statliga sektorn för att undersöka om de dominerande motivationsteorierna Àr tillÀmpliga i den speciella kontexten.

Inom den svenska byggbranschen arbetar bestÀllare, brukare och entreprenör traditionellt sett skilda Ät i klassiska general- eller totalentreprenader. En viss misstro till varandras tillförlitlighet har varit ett faktum som inte gÄtt att förneka. Under det senaste decenniet har en arbetsform byggd pÄ samarbete kallad strategisk partnering utvecklats. Strategisk Partnering Àr en arbetsform dÀr samtliga aktörer Àr delaktiga i flera projekt och arbetar som Projektet AB. DÄ det i strategisk partnering skrivs kontrakt över flera Är ingÄr alla aktörer i ett lÀngre samarbete dÀr allas del i kedjan Àr lika viktig.

Bakgrund: NÀr patienter med lungcancer befinner sig i den sena fasen med palliativ vÄrd i livets slutskede Àr det inte ovanligt att de pÄ grund av outhÀrdlig smÀrta och/eller Ängest och oro har ett behov av att fÄ sedering som behandlingsform. Det kan dock finnas en risk att patienterna inte alltid fÄr tillrÀcklig lindring i samband med detta lidande. För att lindra lidandet hos dessa patienter Àr det viktigt att sjuksköterskan Àr vÀl förtrogen med denna behandlingsform. DÀrtill krÀvs en uppmÀrksamhet gÀllande patientens behov av behandlingsformen.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring sedering som behandlingsform vid vÄrd i livets slutskede hos patienter med lungcancer.Metod: Studien utgick frÄn en hermeneutisk vetenskapsteoretisk grund och utgjordes av Ätta intervjuer. Analysen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ manifest och latent innehÄllsanalys.Resultat: Temat "Att fÄ kÀnna tillit och stöd i situationen" baseras pÄ följande kategorier: lidandets betydelse, jobbiga situationers betydelse, arbetsklimatets betydelse, vÄrdplaneringens betydelse och den upplevda erfarenhetens betydelse.Slutsats: Det mÄste finnas ett kollegialt stöd och möjlighet till reflektionsstunder för att sjuksköterskor ska orka arbeta med palliativ sedering för patienter med lungcancer i livets slutskede.

I dagens högteknologiska samhÀlle stÀlls organisationer inför nya och svÄrare konkurrenssituationer, vilket krÀver förÀndringar av bÄde organisationen och de anstÀllda. För att bli effektivare stÀller organisationen högre krav pÄ kompetens. DÀrmed mÄste individen anpassa sig till nya tankesÀtt nÀr det gÀller synen pÄ lÀrande.FöremÄlet för vÄr undersökning Àr ett företag inom livsmedelsbranschen vilket har blivit starkt pÄverkat av omvÀrlden. Detta har tvingat dem till omorganisation och effektivisering. För att uppnÄ effektivisering mÄste de anstÀllda bredda sin kompetens och fÄ en helhetssyn pÄ produktionen.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka erfarenheter diakoner i Svenska kyrkan har i mötet med personer som upplever sig vara marginaliserade, utsatta, isolerade eller ensamma. I en kvalitativ intervjustudie med sju diakoner i församlingstjÀnst besvarades frÄgestÀllningar som gÀller utgÄngspunkter och ramar för samtal och stöd, samt vilka stödformer som visat sig vara framgÄngsrika och vilka lÀrdomar som kan dras utifrÄn situationer dÄ stödet tillÀmpats men inte haft avsedd effekt.Resultatet visar att direkta personliga möten utgör utgÄngspunkterna vid samtal och stöd mellan den professionelle och besökspersonen. Förtroendet för systemets professionella aktör tar sig uttryck i tillit pÄ individuell nivÄ i det personliga mötet. UtgÄngspunkten Àr ocksÄ empowerment i syfte att öka besökspersonens makt och handlingsutrymme i sitt liv. FramgÄngsrika stödformer har visat sig samtalsstöd, socialt stöd samt samverkan med andra samhÀllsinstanser.

Bakgrund: Begreppet internkontroll har de senaste Ären blivit allt mer omtalat och eftertraktat. Organisationer behöver en genomgripande struktur för internkontroll och splittring av arbetsuppgifter för att kunna sÀkra sin mÄluppfyllelse. Det finns en hel del studier gjorda kring internkontroll med fokus pÄ olika aspekter inom begreppet. I denna studie ligger tonvikten pÄ hur ledningen med hjÀlp av splittring av arbetsuppgifter (segregation of duties) kan Ästadkomma balans mellan riskhantering och effektivitet. Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur ledningen med hjÀlp av splittring av arbetsuppgifter kan Ästadkomma balans mellan riskhantering och effektivitet.

Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att vara förlamade. För att fÄ en fördjupad förstÄelse har sexton vetenskapliga artiklar analyserats enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att vara beroende av andra: att ha behov av stöd och tillit, att acceptera och anpassa sig samt att inte ta livet för givet. Resultatet visade att mÀnniskor med förlamning upplevde svÄrigheter med att bli beroende av andras hjÀlp. De kÀnde sig som en börda för omgivningen vilket var frustrerande och förödande för sjÀlvkÀnslan.

FöretagsförvÀrv har sedan lÀnge varit ett sÀtt för företag att fÄ tillgÄng till tillvÀxt utan att behöva vÀxa organiskt. FöretagsförvÀrv har lÀngre varit ett Àmne som forskare har studerat och dÄ framförallt belyst huruvida företagsförvÀrv Àr nÄgot som ska bedrivas eller inte bedrivas och om de skapar synergieffekter eller inte. Dock har inte forskningen inom omrÄdet tidigare riktat speciellt mycket fokus pÄ mÀnniskorna som Àr involverade i företagsförvÀrv. Vi har i denna studie försökt att belysa denna aspekt. Detta genom att studera den sociala tillitens pÄverkan pÄ synergieffekter vid ett företagsförvÀrv.Syfte med denna studie har varit att undersöka om det finns nÄgot samband mellan synergieffekterna vid företagsförvÀrv och den sociala tilliten pÄ kort respektive lÄng sikt, samt vilken inverkan landets utvecklingsnivÄ har för utfallet.

Vi har funnit att mångfalden påverkar innovationen positivt, och den är en del av större koncept som vi kallar för den innovativa företagskulturen. För att företag ska lyckas med att vara innovativt måste ledningen implementera en innovativ företagskultur. Den innovativa företagskulturen har stor påverkan på innovationen och vi har funnit att i Sony-Ericssons fall består den av mångfald, rekrytering, lärandet, belönings och incitamentsystemet, nätverket och den coachande ledarstilen..

Ytmonteringsavsnittet Àr en av de första lÀnkarna i Flextronics VÀsterÄs Operations produktionskedja för kretskort. Det Àr relativt oflexibelt vad gÀller kapacitetsanpassning inom en tidshorisont kortare Àn tre mÄnader. Ledningen för ytmonteringsavsnittet har pÄ grund av variationer i kundernas efterfrÄgan och störningar i materialtillförseln svÄrt att anpassa ytmonteringsavsnittets produktionskapacitet. Syftet med examensarbetet Àr att skapa en hÄllbar simuleringsmodell för kapacitetsplanering av verkstadens ytmonteringsavsnitt. Genom att kunna simulera det framtida kapacitetsbehovet ska ledningen förbÀttra planeringen av ytmonteringsavsnittets resurser.

Syfte: Va?r studie tar sin utga?ngspunkt i sma?fo?retagens anva?ndande av nyckeltal i sin verksamhet. Enligt oss a?r synen pa? nyckeltal hos sma?fo?retagare ett fenomen som inte studerats och utforskats tillra?ckligt och det a?r anledningen till att vi valt detta omra?de fo?r va?r studie. Syftet med den ha?r studien a?r att beskriva pa? vilket sa?tt sma?fo?retag kan dra nytta av att ra?kna ut och analysera nyckeltal samt vilka nyckeltal som a?r mest la?mpade att anva?nda just fo?r sma?fo?retagare.Metod: Vi har anva?nt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats.

Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn pÄ behov av att erbjuda familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gÄ tillvÀga för att stÀrka familjeperspektivet utifrÄn förÀndrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, bÄde nya och mer erfarna, sÄg ett tydligt behov av att behandla hela familjer dÄ barnet Àr en del av detta sammanhang och inte sjÀlva kan bÀra ansvar för förÀndring. Respondenterna sÄg bÄde ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men Àven behov av familjeterapi för mer komplexa Àrenden. Tre betydelsefulla ÄtgÀrder kunde identifieras för att förstÀrka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser.

Syftet med uppsatsen var att studera uppfattningen om och tillÀmpningen av ledningsprinciper iden operativa/taktiska ledningen av flygbasförband. Tidsperioden som studerades var 1997 till2003, under vilken Basbat 85 avvecklades och Basbat 04 infördes.Redan dÄ flygvapnet bildades 1926 existerade en tidig form av flygbasförband.Organisationen utgjordes av personal som anstÀlldes för tankning och skötsel av flygmaskinervid flygkÄrerna och flygskolan. För att skydda tillgÄngarna mot fientliga anfall spreds förbandentill mÄnga avlÀgsna flygbaser lÄngt frÄn territorialgrÀnsen. Som mest hade flygvapnet mer Àn200 start- och landningsmöjligheter förberedda över hela landet. I Försvarsbeslutet Är 2000försvann konceptet Bas 90.