Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att använda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. Frågeställningarna jag ville besvara var således hur Stureplansgruppens varumärke såg ut, vilka metoder Stureplansgruppen använde för att stärka sitt varumärke med hjälp av bilder på Stureplan.se, hur uppfattades varumärket utifrån olika inställningar till bildernas budskap samt hur varumärket skulle kunna förbättras?  Teorierna jag använde var PR, Reklam och varumärkesteorier då jag ansåg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen själv resonerade kring sitt imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansåg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade.

Trots att intresset för att ha katt som husdjur är stort i Sverige lämnas tusentals katter in till olika katthem årligen. Många av dessa katter uppges vara hemlösa. Då katternas bakgrund ofta är okänd finns en risk för bristande eller negativa mänskliga erfarenheter. Något som i sin tur kan leda till otillgänglighet och/eller skygghet hos dessa katter.Kattstallet i Åkeshov är ett av få katthem i Sverige som tar emot även skygga och till synes förvildade katter. De klassificerar inkomna katter, på en femgradig skala, utifrån hur sociala och/eller hanterbara katterna bedöms vara.

Syftet med undersökningen var att hitta faktorer i arbetslivet som främjar hälsa. Förhållanden som belystes i undersökningen var uppfattning hos vårdpersonal om tid, möjlighet att påverka, relationer och psykosocialt klimat, kunskap och motivation samt belöning.Den undersökta gruppen utgjordes av vårdpersonal inom äldreomsorgens särskilda boende i Trollhättans Stad. Samtliga yrkeskategorier ingick i studien; sjukvårdsbiträden, undersköterskor och sjukvårdsbiträden. Långtidsfrisk definierades som ingen sjukfrånvaro alls under ett år. Långtidssjuk definierades som mer än tre månaders men mindre än två års sjukskrivning under ett år.

Att sprida en nyhet, uppmärksamma händelser och personer är det journalistyrket handlar om. Nu är detta inte bara en självklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgång till internet kan numera ?agera? journalist. Med hjälp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nå ut till många fler än förr med information och nyheter. Ökad information innebär förändringar för både allmänheten men också för journalisterna i sina arbetsrutiner. Undersökningens syfte är att ta reda på hur journalister ser på denna utveckling och hur det påverkar deras arbete och deras egen syn på källkritik.

SammanfattningStudien utredde orsaken till partnerval inom den egna etniska gruppen. Judiska universitetsstuderande (n=42) jämfördes med icke-judiska svenska universitetsstuderande (n=42) och deltagarna jämfördes på variablerna ingruppsidentitet, likhet, stöd från socialt nätverk, partnerval och kollektivism. Dessutom attraktivitetsskattades personer med och utan davidsstjärna. Bäst prediktor för svenskarnas preferens för partnerval inom gruppen var stöd från socialt nätverk medan likhet var bäst prediktor för judarnas ingruppspreferens. Ingruppsidentitet predicerade partnerval inom gruppen för judarna, men inte för svenskarna.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om en kortare period av motiverande samtal (MI) kunde påverka livskvaliteten positivt hos en arbetande population. De tre frågeställningarna var: Kan en kort period av MI förändra livskvaliteten positivt? Vilka eventuella effekter har en kortare period av MI på livskvaliteten? Finns det några skillnader i eventuell förändring av livskvalitet mellan kön, ålder samt utbildningsnivå?MetodStudien bestod av två MI-samtal med tre veckors mellanrum, samt en enkätundersökning som genomfördes före och efter samtalsperioden. Ett företag kontaktades och deltagarna rekryterades genom information på företagets intranät. 25 anmälda bildade MI-gruppen och därefter efterfrågades kontrollgruppsdeltagare via mail, 23 anställda bildade kontrollgruppen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur två olika stora mjölkgivor påverkar kalvars tillväxt och kraftfoderkonsumtionen under mjölkperioden och vid avvänjningen. Anledningen till att försöket gjordes var att få fram uppdaterade uppgifter om konsumtionen av mjölkersättning och tillväxten för att kunna utnyttja sambandet mellan dessa för att uppskatta hur mycket mjölk kalvar konsumerar som tillåts dia fritt från modern. Kalvarna utfodrades med mjölkersättning med samma energiinnehåll som i helmjölk. Studien var en del av ett större projekt där kalvar gick med mödrarna i ett lösdriftsstall med robotmjölkning. I foderförsöket ingick 47 kalvar av båda könen och av rasen SRB.

Att ta vara på lärdomar från genomförda projekt för att förbättra kvalitén på utfört arbete är idag något som inte fungerar tillfredställande i byggbranschen. Forskning visar på att upp till 1/3 utav byggkostnaden för om- och nybyggnadsprojekt kan härledas till kvalitetsbristkostnader. Genom att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete med hjälp av erfarenhetsåterföring inom företagen så kan vissa utav dessa kvalitetsbristkostnader reduceras. NCC vill idag utveckla sitt arbete med erfarenhetsåterföring då de ser en möjlig förbättringspotential inom området. Detta arbete syftar till att ta reda på hur erfarenhetsåterföringen bedrivs idag inom NCC och genom både litteraturstudier och en fallstudie identifiera förbättringsmöjligheter inom området.

Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp. Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.

Sammandrag  I denna uppsats har grammatiskt processande och receptiv ordförståelse hos immigranter med svenska som främmande språk analyserats. Syftet har varit att undersöka om det finns någon skillnad mellan immigranter som läser på Svenska för invandrare (sfi) nivå 3C och Svenska som andraspråk 1 på gymnasiet (SVA) vad gäller deras processbarhetsnivå och receptiva ordförståelse. Syftet med arbetet har också varit att analysera huruvida vi kan se en tydlig korrelation mellan PT-nivå och den receptiva ordförståelsen när man analyserar de enskilda individernas resultat. Tio informanter från två olika undervisningsgrupper i Svenska för invandrare nivå 3C samt Svenska som andraspråk 1 har valts ut för en jämförande analys. Pienemanns processbarhetsteori (1998) har använts för att analysera informanternas processbarhetsnivå.

Prematurfödda barn drabbas oftare av uppmärksamhetsstörningar, ångestproblem, isolering samt sociala problem och färdighetsbrister än fullgångna barn. Uppsatsens syfte är dels att undersöka om en grupp prematurafödda beter sig mer inhiberat än fullgångna, dels undersöka sambandet mellan inhibering och överbeskydd, då tidigare studier visat på en samvariation mellan ett överbeskyddande föräldraskap och beteendeinhibering. Gruppen på 20 prematurfödda barn (VLBW) och 20 kontroller bedömdes med sina mammor vid 3 och 24 månaders ålder med The Parent-Child Early Relational Assement. I 20-gruppen ingick 16 prematurfödda som även bedömdes i en större grupp (177 prematurfödda, 120 kontroller) vid 51/2 års ålder avseende självförtroende och blyghet. Resultaten visar på en signifikant huvudeffekt av prematurfödsel avseende inhiberat beteende vid 24 månader.

Syftet med studien är att ta reda på hur ungdomarna tänker kring sin och andras klädsel och beteende, samt om dessa fenomen påverkar hur de blir uppfattade. Syftet är även att ta reda på för vem ungdomarna klär sig. Som metod genomfördes tre fokusgruppsintervjuer, som sedan analyserades. Intervjuresultaten som framkom har sedan kopplats till begrepp som: bricolage, in- och utgrupp, social identitetsteori och identitet.Från analysen av de genomförda intervjuerna framkom att ungdomarna medvetet klär sig för sin egen skull, men undermedvetet för andras. Det framkom även att kläderna är det första ungdomarna bedömer i möte med en ny person, men även att de bedömer andra negativt om de bryter mot beteendets ?normalnorm?.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om en kortare period av motiverande samtal (MI) kunde påverka livskvaliteten positivt hos en arbetande population. De tre frågeställningarna var: Kan en kort period av MI förändra livskvaliteten positivt? Vilka eventuella effekter har en kortare period av MI på livskvaliteten? Finns det några skillnader i eventuell förändring av livskvalitet mellan kön, ålder samt utbildningsnivå?MetodStudien bestod av två MI-samtal med tre veckors mellanrum, samt en enkätundersökning som genomfördes före och efter samtalsperioden. Ett företag kontaktades och deltagarna rekryterades genom information på företagets intranät. 25 anmälda bildade MI-gruppen och därefter efterfrågades kontrollgruppsdeltagare via mail, 23 anställda bildade kontrollgruppen.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om attityden till matematik påverkas när man integrerar musik med matematik. Vi har i två förskoleklasser dels genomfört undervisningsförsök under en vecka, dels intervjuat sex barn både före- och efter undervisningsförsöken. Tre av dessa elever är från undervisningsgruppen med musik och tre från gruppen utan musik. Undervisningsförsöken, som utgjorde den största och viktigaste delen av arbetet med faktainsamlingen, har resulterat i att musikgruppen har fått en positivare attityd till matematik som ämne, samt att de har befäst vissa kunskaper bättre. Den andra gruppen har blivit bättre på andra områden.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.