Magisteruppsats inom FöretagsekonomiTitelIntern kontroll ? En studie av större svenska företags interna kontrollFörfattareHenrik Carlsson, Joakim HĂ€ggbergHandledareHossein PashangDatum2009-06-09ÄmnesordIntern kontroll, bolagsstyrning, COSO, förskingringSammanfattningBakgrund:Under senare Ă„r har det i media uppmĂ€rksammats flertalet fall av ekonomisk brottslighet i företag. Bland annat har Enron-skandalen lett fram till utveckling av lagar och regelverk inom bolagsstyrning och intern kontroll för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt motverka ekonomisk brottslighet i företag. Enligt undersökningen Economic Crime Survey utförd av PriceWa-terhouseCoopers dĂ€r 5400 ledande befattningshavare tillfrĂ„gades har majoriteten av svens-ka storbolag utsatts för ekonomisk brottslighet.Syfte:Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om huruvida större svenska företags interna kontroll anses som god eller avvikande. Vidare syftar uppsatsen till att presentera var inom den interna kontrollen risken Ă€r störst för förskingring samt var större svenska företag bör utveckla sin interna kontroll.Metod:I vĂ„r studie har vi valt att anvĂ€nda oss av en deskriptiv, kvalitativ studie med en abduktiv metod.

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. LÀrande och samhÀlle. Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen. Sammanfattning/abstrakt Syftet med min undersökning Àr att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlÀrning. Jag vill Àven undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett frÄn idrottslektioner. Jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet pÄverkar elevers utvecklings- och inlÀrningsförmÄga? PÄ vilket sÀtt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna? Metod För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kvalitativ ansats dÀr jag intervjuat sex specialpedagoger.

Detta examensarbete Àr en studie av Skanskas systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) med inriktning mot företagets proaktiva arbete för en sÀker arbetsmiljö och god hÀlsa hos medarbetarna. -Hur arbetar Skanska inom dessa omrÄden, -vilka mÄl, samt resultat finns för arbetet? Detta har varit den grundlÀggande frÄge-stÀllningen bakom studien. Arbetet har skett i projektform och resultatet presenteras hÀr i denna slutrapport.Studien ingÄr i det Bygg och AnlÀggningsprogram som ges av LuleÄ Tekniska Universitet, och Àr ett del-moment av den verksamhetsförlagda utbildning (VFU) som författaren gjort vid byggföretaget Skanskas projekt Centrumbanan i SödertÀlje under sommaren 2013. Centrumbanan var ett jÀrnvÀgsprojekt dÀr Skanska för Trafikverkets rÀkning byggt ut frÄn enkel- till dubbelspÄr mellan stationerna SödertÀlje hamn och SödertÀlje Centrum (ca 1 km).

I Sverige idag Àr normen att man ska Àta kött. Om man blir bortbjuden och Àr vegetarian, vegan eller nÄgot annat som innebÀr att man inte Àter alla sorters djur, förutsÀtts det vanligen att man som gÀst meddelar denna specialkost i förvÀg pÄ samma sÀtt som man förvÀntas informera om eventuella allergier. MÄnga vet inte hur den mat som vi Àter blir till, trots att det enligt skolans lÀroplan ingÄr vissa grundlÀggande kunskaper om kost. Man ska veta hur bröd bakas, principen för hur vÀxter planteras och skördas och hur en flÀskkotlett ska stekas. Men inte nÄgonstans i grundskolans undervisning, varken pÄ hemkunskapen, naturkunskapen eller i nÄgot annat Àmne fÄr man veta hur kött blir till.

Andelen gravida kvinnor med fetma som skrivs in i mödrahÀlsovÄrden i Sverige har de sen-aste 20 Ären mer Àn fördubblats. Fetma Àr förknippat med ökade risker för komplikationer bÄde för kvinnan och barnet under graviditet och förlossning och om viktuppgÄngen hos kvinnor med fetma kan begrÀnsas under graviditeten kan dessa risker minskas. Det finns fÄ studier som har beskrivit barnmorskornas erfarenheter av att arbeta med gravida kvinnor med fetma och hur de upplever att kunna erbjuda extra stöd till dessa kvinnor. I Göteborg finns det sedan 2011 pÄ vissa barnmorskemottagningar möjlighet att inom projektet VIKTiga mammor erbjuda gravida kvinnor med fetma extra stöd. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att arbeta med gravida kvinnor med fetma, dels generellt och dels inom projektet VIKTiga mammors interventionsdel.

Studien berör socialt arbete bland muslimer utifrÄn exemplet Abu Nur som Àr en större moské i norra Damaskus. En sÀrskild fördjupning har gjorts av verksamheten kring yatiim, barn vars far har dött, som i studien benÀmns som de faderslösa barnen. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Vilka mÄlgrupper riktas det sociala arbetet mot? Hur bedrivs det sociala arbetet? Vilka religiösa erfarenheter pÄverkar det sociala arbetets utformning? Studien Àr en etnografisk fallstudie pÄ kvalitativ grund dÀr informationen baseras pÄ intervjuer och deltatagande observation som insamlats under en 7-veckorsperiod hösten 2007. Studien betraktas som grundforskning och resultatet presenteras i deskriptiv form.Abu Nur representerar ett specifikt andligt budskap utformat av den numera avlidne Shejk Ahmad Kuftaro som utarbetade en modern islamtolkning med stöd av den sufiska traditionen.