Sammanfattning Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, dÀr sÀrskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ?Hur upplever individen att fysisk aktivitet pÄverkar upplevelsen av stress?? och ?Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?? anvÀndes som frÄgestÀllningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrÄn en intervjuguide som kan beskrivas som ?riktat öppen?.

Skiftarbetare Àr en utsatt grupp dÄ Ätskilliga hÀlsoproblem kan urskiljas hÀr. Eftersom skiftarbetare har flera riskfaktorer för utvecklandet av bland annat hjÀrt-kÀrlsjukdom Àr denna grupp betydelsefull att studera. En regelbunden mÄltids-frekvens och en hÀlsosam kost Àr att föredra för att reducera riskerna för sjukdom, men ocksÄ för att stÀrka hÀlsan.Syftet med detta examensarbete var att kartlÀgga treskiftsarbetarnas kostvanor pÄ Tekniska verken i Linköping AB (publ.) med fokus pÄ mÄltidsfrekvens. Ytterligare ingick i syftet att jÀmföra kostvanorna med kostrekommendationerna och undersöka tillgÀngligheten till mat pÄ arbetsplatsen, och utefter detta ge för-slag pÄ förÀndringar inom koncernen. För att besvara studiens frÄgestÀllningar genomfördes en observation och en enkÀtundersökning.

Diabetes Àr en komplex sjukdom, som efter mÄnga Ärs duration kan leda till att diabetespatienten drabbas av komplikationer i olika former. För att patienten ska kunna leva ett sÄ normalt liv som möjligt med sin sjukdom krÀvs det att denne fÄr en grundlig och bra undervisning av vÄrdpersonal med goda kunskaper och erfarenheter om diabetes. PÄ mÄnga sjukhus finns det idag sÀrskilda diabetesteam, som bestÄr av lÀkare, diabetessjuksköterska, dietist och sjukgymnast. En yrkeskategori, som de senaste Ären och kommit att ingÄ i diabetesteamet Àr undersköterskan. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva undersköterskans patientundervisning inom diabetesvÄrden och vad deras undervisning bestÄr av.

Övervikt och fetma Ă€r ett angelĂ€get och ökande problem bland barn och ungdomar bĂ„de globalt och nationellt. Det finns mĂ„nga faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma exempelvis stress, lĂ„g social status, förĂ€ldrarnas BMI, mindre fysisk aktivitet och alltför energirik kost. Det har visat sig att de omgivnade faktorerna har en starkare pĂ„verkan pĂ„ utvecklandet av övervikt och fetma Ă€n de genetiska. Det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet skall pĂ„börjas inom barnhĂ€lsovĂ„rden för att sedan följa med barnet till skolhĂ€lsovĂ„rden. Calgary familjemodell Ă€r ett bra redskap som hjĂ€lper distriktssköterskan att se familjen i sitt rĂ€tta sammanhang och kan dĂ€rigenom ge familjen rĂ€tt stöd och hjĂ€lp utifrĂ„n deras förutsĂ€ttningar för att skapa ett hĂ€lsosamt liv.Syftet med studien Ă€r att beskriva distriktssköterskans hĂ€lsofrĂ€mjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhĂ€lsovĂ„rden.

Syftet med denna uppsats handlar om att jag vill jag ta reda pÄ hur fyra muslimska tjejer i Sverige resonerar kring hur de har blivit bemötta i skolan som muslimer. Min övergripande frÄgestÀllning Àr: Hur har nÄgra muslimska tjejer upplevt sin skoltid i en svensk skola? För att besvara denna frÄga har jag fokuserat pÄ tre olika omrÄden: att vara muslim i relation till olika skolÀmnen, att möta eventuella fördomar och att vara troende i skolan. Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts med fyra muslimska tjejer i Äldern 18 till 25 Är. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, tolkats och jÀmförts.

SammanfattningBakgrund: beskriver definition och kriterier, orsaker/risker, prevalens, behandling av övervikt och fetma, tidigare forskning och vÄrdrelation dÀr synen pÄ övervikt/ fetma och kroppsuppfattning i vÄrt samhÀlle framkommer.Syfte: att belysa patienters upplevelser som lider övervikt och fetma. Metod: en litteraturstudie som Àr baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar varav elva Àr kvalitativa och tvÄ kvantitativa. InnehÄllsanalys gemomförs enligt Graneheim och Lundman.Resultat: fyra kategorier har framkommit som belyser patientens upplevelse av övervikt och fetma samt hur vÄrden behandlar patienter som lider av detta. Isolering och utanförskap som leder till upplevelser av ensamhet relaterad till hÀlsotillstÄnd, begrÀnsad miljö, diskriminering, mobbning vilket skapar lidande. Kroppsuppfattning, kroppsmissnöje och sÄrbarhet, skildrar omgivningens uppfattningar och attityder om överviktiga och feta mÀnniskor samt hur det negativt pÄverkar dessa individers egna uppfattningar, identitet och förmÄgor.

VÄr studie Àr en undersökning om hur idrottslÀrare pÄ grundskolan uppfattar och tolkar lÀroplanen utifrÄn ett hÀlsoperspektiv. Eftersom begreppet hÀlsa Àr svÄrt att definiera har det ocksÄ inneburit att lÀrare uppfattat hÀlsobegreppet olika och alla elever ges inte samma förutsÀttningar att lÀra sig vad som frÀmjar god hÀlsa. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vilka aspekter som idrottslÀrarna tycker Àr viktiga utifrÄn ett hÀlsoperspektiv och hur de upplever hÀlsoundervisningen i skolan. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att fÄ sÄ personliga svar som möjligt och pÄ sÄ sÀtt kunna analysera vÄrt material och för att svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar. I vÄr teoridel redogör vi för ett antal olika teorier om hur lÀrare tidigare har uppfattat lÀroplanen utifrÄn ett hÀlsoperspektiv.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Idrott och hÀlsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlÀrarnas lÀromedel förhÄller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger pÄ halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelÀrare; tvÄ lÀrare undervisar i Idrott och hÀlsa, en lÀrareundervisar i Biologi och tvÄ lÀrare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har Àven genomförten lÀromedelsanalys med utgÄngspunkt frÄn en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrÄn en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i lÀromedlen varpÄ den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvÀrdigt alternativ.

Bakgrund: MÄnga arbetsplatser har haft upprepade problem med korttidsfrÄnvaro hos arbetstagarna. Arbetsgivaren kan dÄ krÀva sjukintyg frÄn första dagen.De företag som har Feelgood som företagshÀlsovÄrd ansÄg att det fanns ett stort behov av att ta reda pÄ orsakerna till detta.Syfte: Denna pilotstudie undersökte hur stor andel av korttidsfrÄnvaron som var kopplad till sannolik överkonsumtion av alkohol. UtvÀrderingen utfördes med frÄgeformulÀr i kombination med alkoholmarkör i blod. Arbetsgivaren och arbetstagaren fick ocksÄ uppge sin uppfattning om tÀnkbar orsak till denna frÄnvaro.Undersökt grupp: Studien omfattade 10 patienter varav 6 mÀn och 4 kvinnor, dÀr arbetsgivaren hade begÀrt sjukintyg frÄn första sjukdagen. Patienterna kom frÄn 10 olika företag som under ett halvÄr hösten 2007 till vÄren 2008 hÀnvisades till Feelgood för utredning.Metoder: Vid utvÀrderingen trÀffade företagslÀkaren arbetstagaren för en kartlÀggning med anamnes, status och provtagning.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen handlar om skolelevers uppfattning om vad hÀlsa Àr och vad de lÀr sig om hÀlsa i skolan. I uppsatsen kommer jag ocksÄ gÄ in pÄ om eleverna anvÀnder sig av hÀlsa nÀr de Àr i skolan, hemma och pÄ fritiden. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad elever har för tankar om hÀlsa. För att kunna ta reda pÄ det sÄ utgÄr jag frÄn forskningsfrÄgorna: Vad lÀr sig elever om hÀlsa enligt dem sjÀlva? AnvÀnder eleverna sina kunskaper om hÀlsa i skolan, hemmet och pÄ fritiden?Min ansats Àr kvalitativ och den metod jag anvÀnder för att fÄ svar pÄ mina frÄgor Àr intervjuer.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa dokumenterar elevers prestationer utifrÄn ett didaktiskt perspektiv. Studiens frÄgestÀllningar var vilka metoder och verktyg anvÀnder sig lÀrarna i studien av i för att dokumentera elevers prestationer i undervisningen? Vilka för- och nackdelar finns det enligt lÀrarna i studien med deras eget arbete med dokumentation? Hur planerar lÀrarna i studien undervisningen för att kunna dokumentera eleverna utifrÄn kunskapskraven i lÀroplanen?För att besvara frÄgestÀllningen har vi anvÀnt oss av intervju som metod. Vi har genom anvÀndningen av intervjumetoden kunnat genomföra en kvalitativ analys av studiens empiri. Empirin grundades pÄ sex intervjuinformanters utsagor.Studien har visat att mÄnga olika sorters dokumentation som bÄde innefattar skriftliga, teoretiska uppgifter samt praktiska metoder.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II Àr en ökande folkhÀlsosjukdom dÀr cirka fyra procent av Sveriges befolkning berÀknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II Àr en kronisk sjukdom som kan leda till svÄra komplikationer. DÀrmed Àr det viktigt att personer med sjukdomen fÄr god information om egenvÄrd för att sjÀlva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvÄrden Àr det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvÄrd samt en bra kost. En persons upplevelse Àr aldrig densamma som nÄgon annan person i samma sist.

Diabetes Mellitus Àr en vanlig kronisk sjukdom med 350 000 patienter i Sverige och sjukdomen ökar hela tiden i förekomst. Diabetes handlar om förhöjda blodsockernivÄer och finns i tvÄ typer, typ I och typ II som skiljer sig nÄgot Ät i orsak och medicinsk behandling. Gemensamt för de bÄda Àr att egenvÄrd kring kost, motion och medicinering Àr av stor betydelse för att hÄlla blodsockret i schack för att undvika risken för komplikationer. Forskning visar att patienter ofta har bristande följsamhet nÀr det gÀller kosten. Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn ett patientperspektiv beskriva tÀnkbara faktorer till att diabetespatienter inte följer de kostrestriktioner som rekommenderas.

Introduktion: MÄnga patienter Àr beroende av en förÀndrad kost för att förebygga hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, stroke, metabolt syndrom och diabetes typ II. Andel vuxna med fetma har fördubblats sedan 1990 och en ökning av fetma fortsÀtter Àn idag, trots en ökad fysisk aktivitet bland populationen. För att motivera för förÀndring av levnadsvanor bör hÀnsyn tas till tre begrepp; vÀrdighet, self-efficacy och empowerment. Syfte: Syftet Àr att undersöka om ökad upplevelse av self-efficacy kan frÀmja hÀlsosamma levnadsvanor och hur sjuksköterskan kan arbeta för att stödja patienter. Metod: Vald metod Àr en litteraturöversikt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Idrott och hÀlsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlÀrarnas lÀromedel förhÄller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger pÄ halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelÀrare; tvÄ lÀrare undervisar i Idrott och hÀlsa, en lÀrareundervisar i Biologi och tvÄ lÀrare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har Àven genomförten lÀromedelsanalys med utgÄngspunkt frÄn en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrÄn en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i lÀromedlen varpÄ den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvÀrdigt alternativ.