I Sverige Àr cirka 350000 personer drabbade av diabetes typ 2, vilket Àr en vÀxande sjukdom. Förloppet vid diabetes typ 2 pÄverkas i hög grad av hur vi lever och att utföra vissa livsstilsförÀndringar Àr en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförÀndringar vid diabetes typ 2. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie, dÀr författarna utgick frÄn de nio stegen av Polit och Beck (2012). Det framkom 14 vetenskapliga artiklar efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.  Författarna lÀste artiklarna ett flertal gÄnger, bedömde artiklarnas kvalitet samt utförde en analys.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att undersöka samt jÀmföra förekomsten av ortorexi och ortorektiska tendenser hos Ärkurs 3-elever pÄ idrotts/hÀlsoinriktade och samhÀllsvetenskapliga gymnasieprogram. Dessutom ska skillnader mellan könen kartlÀggas.Hur stor Àr förekomsten av kostfixering och trÀningsberoende hos eleverna?Hur stor Àr förekomsten och könsskillnaden av Ortorexi samt ortorektiska tendenser hos eleverna?Hur skiljer sig förekomsten av Ortorexi och ortorektiska tendenser mellan de tvÄ gymnasieprogrammen?MetodDetta Àr en kvantitativ studie dÀr enkÀtundersökning tillÀmpades vid insamling av data. Urvalet bestod av totalt 100 elever fördelat pÄ fyra st klasser och tvÄ olika gymnasieskolor inom Stockholms lÀn. EnkÀten bestod av bakgrundsfrÄgor, frÄgor om fysisk aktivitet och tvÄ olika mÀtinstrument.

SAMMANFATTNINGBakgrundEutanasi debatteras i mÄnga lÀnder och Äsikterna Àr mÄnga. Att agera etiskt och moraliskt utifrÄn lagar och regler kan vara en utmaning för sjuksköterskor som vÄrdar patienter med en önskan om eutanasi. Detta kan leda till att patientens rÀtt till autonomi och sjÀlvbestÀmmande blir lidande.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors instÀllning till eutanasi i livets slutskede, samt vilket stöd och vilka ÄtgÀrder sjuksköterskan kan ge patienter som uttrycker önskan om eutanasi i livets slutskede.MetodEn litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och analyserats och sammanfattas i en matris och löpande text.ResultatMajoriteten av sjuksköterskorna i studier utförda i lÀnder dÀr eutanasi Àr tillÄtet enligt lag stÀllde sig positiva till eutanasi.

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Bakgrund: Diabetes typ-2 Àr en kronisk sjukdom som drabbar mer Àn 250 miljoner mÀnniskori vÀrlden. Sjukdomen stÀller mycket höga krav pÄ egenvÄrd och livsstilförÀndringar hos deindivider som drabbas. Patienter behöver skaffa nya copingstrategier för att kunna hanteraförÀndrade livsvillkor och för att kunna leva ett sÄ normalt liv sÄ möjligt trots en kronisksjukdom. Syfte: att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ innehÄllsanalys av femton vetenskapliga artiklar som varfokuserade pÄ patienters upplevelser.

Utbudet och anvÀndningen av kosttillskott bland idrottare Àr stor trots att fÄ vetenskapliga bevis finns gÀllande positiva effekter eller ökad prestation. Studier har Àven visat att det finns risker med anvÀndning av kosttillskott dÄ det kan pÄverka hÀlsa och prestationsförmÄga negativt. Orsaker till anvÀndandet av kosttillskott bland idrottare anges frÀmst vara i syfte att öka prestation, hÀlsa, muskelmassa och förebygga sjukdom.Syftet med denna undersökning var att göra en kartlÀggning över intag av kosttillskott hos idrottare samt att ta reda pÄ vilka attityder de har till anvÀndning av kosttillskott. Syftet innefattade Àven om attityderna pÄverkade anvÀndningen av kosttillskott samt om det fanns olikheter mellan mÀn och kvinnor bland annat gÀllande Äsikter om kosttillskott. Idrottarnas uppfattning om risker vid intag av kosttillskott var en annan aspekt som undersöktes.EnkÀtundersökningen, dÀr 98 lagidrottande mÀn och kvinnor som spelar i division tre eller högre deltog, visade att 52 procent av idrottarna inte anvÀnde kosttillskott.De frÀmsta orsakerna till att de inte anvÀnde kostillskott var att de ansÄg sig fÄ ett fullgott energi- och nÀringsintag genom intag av vanlig kost samt att de inte ansÄg sig ha tillrÀcklig kunskap om för- och nackdelar.

Bakgrund: Flertalet ungdomar Àter idag inte frukost, det finns mÄnga olika anledningar till detta men det Àr konstaterat att det Àr nÀr barnen kommer upp i tonÄren som det blir allt vanligare att de avstÄr frukosten. För att frÀmja folkhÀlsan Àr det av vikt att vÀnda denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan frÀmjas bland ungdomar i Äldern 12-18 Är.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, dÀr artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begrÀnsades till publikationsÄr 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar anvÀndes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan frÀmjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaomrÄdena pÄverkan frÄn förÀldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgÀnglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hÀlsa. I vilken grad ungdomar Àter frukost berodde till stor del pÄ hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. LikasÄ berodde det pÄ vilken tillgÄng ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förstÄelse de hade för frukostens betydelse för hÀlsan.Implikation: UtifrÄn den hÀr studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hÀlsa rekommenderas, Àven servering av frukost i skolorna kan vara ett framgÄngsrikt koncept för frÀmjandet av sunda frukostvanor.

Till Sverige har det idag frÄn utlandet adopterats ca 49 500 personer. Bland dessa personer har psykisk ohÀlsa och social problematik visat sig vara vanligt förekommande. I FolkhÀlsorapport 2009 uppmÀrksammas att barn som adopteras frÄn lÀnder utanför Europa vÄrdas tvÄ till tre gÄnger sÄ ofta pÄ sjukhus under ungdomsÄren pÄ grund av psykiatrisk sjuklighet, som ungdomar födda i Sverige. NÀr det handlar om hÀlsa hos adopterade Àr det viktigt att beakta den speciella livssituation som det innebÀr att vara adopterad. Internationellt adopterade individer vÀxer ofta upp i familjer med bÀttre socioekonomiska förhÄllanden, Àn den genomsnittliga ungdomen i Sverige.

Patienter med schizofreni har betydligt större andel överviktiga jÀmfört med övriga befolkningen och har en ökad förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död, vilket kan sÀttas i relation till dÄlig kosthÄllning. Syftet med studien var dÀrför att undersöka schizofrenipatienters intag av frukt, grönsaker och fett och jÀmföra det med Livsmedelsverkets rekommendationer. Syftet var ocksÄ att beskriva vilka interventioner som utförts för att förÀndra schizofrenipatienters kostvanor. Livsmedelsverket och riktlinjer för hÀlsofrÀmjandeintervention anvÀndes som referensramar. Metodvalet var en systematisk litteraturstudie dÀr sökning efter artiklar skedde bÄde systematiskt via databaser och manuellt.

Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.

Diabetes Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn och ungdomar i Sverige idag. Vi tycker att det Àr viktigt att ta upp detta inom vÄrt ÀmnesomrÄde, dÄ god kosthÄllning pÄverkar deras vÀlmÄende i hög grad. Dessutom Àr tonÄrstiden en mycket fragil period i livet dÀr diabetes kan komplicera och blir ytterligare en faktor att ta hÀnsyn till.Vi vill undersöka ungdomar som har diabetes och deras syn pÄ att följa kostrÄden. Detta gör vi genom att intervjua Ätta ungdomar, pÄ ett diabeteslÀger, i Äldrarna 15 ? 18 Är som haft diabetes i mellan 2 mÄnader och 11 Är.Undersökningen visade att det finns mÄnga faktorer som inverkar hur ungdomarna vÀljer att hantera sin kost.

SAMMANFATTNINGBakgrundFetma Àr ett folkhÀlsoproblem som har ökat i hela vÀrlden och utgör ett hot mot folkhÀlsan.Fetma drabbar vuxna sÄvÀl barn och Àr en bidragande faktor till ett flertal, livshotande sjukdomar. Skolsköterskan har en central roll i det preventiva arbetet mot detta problem och det Àr betydelsefullt med tidig diagnostisering och uppföljning, som bör ske i samrÄd med barnens förÀldrar. Genom detta ökar chansen till god behandling samt tillfrisknande. PÄ samhÀllsnivÄ genererar detta en friskare befolkning samt minskar sjukvÄrdskostnaderna för hela samhÀllet.SyfteSyftet var att beskriva skolsköterskans preventiva arbete mot barnfetma.MetodEn litteraturöversikt genomfördes, i syfte att sammanfatta aktuell, vetenskaplig fakta som berör omrÄdet. Efter 16 framtagna artiklar, frÄn databaserna, PubMed och Cinahl, analyserades de och fördes in i en matris.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka om medelhavskost (MD) p?verkar graden av depression hos vuxna personer med depression. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus i januari 2023 efter randomiserade kontrollerade studier (RCT). S?kningen utgick fr?n tre block, d?r ett block innefattade depression, det andra blocket innefattade MD och det tredje blocket var RCT. Inkluderad population var vuxna (18?65 ?r gamla) m?n och kvinnor med kliniskt diagnostiserad depression eller sj?lvrapporterad depression de senaste tv? m?naderna eller l?ngre.

Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter pÄ Uppsala universitet som i och med detta arbete vill fÄ en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut pÄ en svensk gymnasieskolai Idrott och hÀlsa.Vi vill fÄ detta beskrivet för oss av bÄde lÀrareoch elever för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt. Vi har valt att anvÀnda oss att en kvalitativ metod dÄ vi har genomfört intervjuer med bÄde lÀrare och elever för att fÄ vÄra frÄgor besvarade. LÀrarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. VÄra frÄgestÀllningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielÀrarna att styrdokumenten pÄverkar deras kostundervisning??Hur beskriver lÀrarna sitt innehÄll i kostundervisningen??Hur beskriver lÀrarna att deras kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lÀrares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?NÀr vi har bearbetat vÄr empiri har vi haft en teoretisk utgÄngspunkt för att analysera detta.

Begreppet lÄgkolhydratkost myntades för första gÄngen 1921 och efter det har en rad olika varianter av kosten uppmÀrksammats. En svensk variant som har fÄtt stor genomslagskraft Àr Low Carb High Fat (LCHF). DÀr föresprÄkas, i motsats till de nuvarande svenska nÀringsrekommendationerna, en hög andel fett, gÀrna mÀttat, samt en lÄg andel kolhydrater. Viktminskning har visat sig fungera effektivt med LCHF och lÄgkolhydratkost. Det finns Àven undersökningar pÄ att kosten har en positiv inverkan pÄ blodfetter, blodtryck, diabetes typ 2, humör och mÀttnad, men dessa resultat Àr fortfarande tvetydiga.