Övervikt och fetma är idag ett av våra största folkhälsoproblem, vilket skapar både behov och intresse av kostråd för viktminskning. Internet är en växande mediearena där kostfrågan ständigt debatteras och där råden är många och ofta motstridiga. Många överviktiga ger sig själva in i denna djungel av kostråd, där enkla lösningar och mirakelkurer ofta går före vetenskaplighet. Som yrkesverksam inom kostrådgivning är det viktigt att känna till vilka kostråd som cirkulerar i media, för att veta vad som når våra klienter. Denna studies syfte var därför att skapa en ökad insikt och kunskap om vilka kostråd för viktminskning som presenteras på Aftonbladets webbplats Vikt, en del av Sveriges största hälsotidning, Kropp & hälsa.

Bakgrund: Typ 2-diabetes mellitus är en global sjukdom som snabbt ökar i antal. Den viktigaste delen av behandlingen handlar om att äta ?rätt? kost och allt fler personer blir i behov av kostrekommendationer och kostförändringar.Syfte: Beskriva personer med typ 2-diabetes upplevelser av att göra kostförändringar.Metod: Systematisk litteraturstudie där 13 artiklar, tolv kvalitativa och en kvantitativ/kvalitativ, analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Många med typ-2 diabetes kände sig utanför och upplevde känslor av frustration, ilska, stress och oro. Kosthållningen upplevdes som svår på grund av att kostrekommendationerna var otydliga och ständigt förändrades, dock ansågs motion vara till hjälp. Vardagen upplevdes ofta som en kamp mellan vad som var bäst ur sjukdomssynpunkt, sina begär och frestelser.

Friskvård har visat sig både öka produktiviteten och minska sjukfrånvaron hos de anställda. Personliga attityder och inställning har betydelse för om individer deltar i friskvård. Bristande information och upplevd krånglighet är orsaker till att friskvårdsbidraget inte nyttjas. I Sverige nyttjar ca 40 % av de anställda den friskvård som erbjuds. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan byggarbetares hälsofaktorer och deras uppfattning om samt deltagande i friskvård.

År 2009 klassades 10 ? 12 % av Sveriges vuxna befolkning som överviktiga eller feta, en siffra som stadigt ökar. Fetma och övervikt kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2,hjärt- kärlsjukdomar, infertilitet, cancer m.fl. Fetma bör klassas som en kronisk sjukdom och således behandlas därefter, det vill säga genom gedigen patientutbildning för förbättradegenvård. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka metoder sjuksköterskan kananvända för att bidra och ge stöd till en vuxen, överviktig eller fet patient, vid en sundviktreducering och en hållbar livsstilsförändring.

Syftet med studien var att undersöka likriktningen inom yrkeslärares kompetens med avseende på vegetarisk kost samt att utröna på vilket sätt vegetarisk kost bör ingå inom ramarna för restaurang- och livsmedelsprogrammet med utgång kock. Studien utfördes med sex lärare och programansvariga vid restaurang- och livsmedelsprogram med hjälp av strukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Sedan följdes intervjuerna upp med ett standardiserat email med ett fåtal ytterligare frågor då regeringen nyligen beslutat om möjlig kompetensutveckling för yrkeslärare. Undervisning i vegetarisk mat sker främst i storkök ? då genom kursen specialkost, lärarens benägenhet att inkludera det i övriga kurser hänger dels ihop med vederbörandes egna specialintressen och kunskaper samt huruvida vegetarisk mat anses vara ekonomiskt gångbar. Spjutspetskompetens hos läraren ger dock också en möjlighet för eleven att bredda sin kompetens genom att erhålla kunskaper som de inte skulle få från en annan lärare. Genom att anställa lärare med olika bakgrunder försöker vissa informanter få en bredd i arbetslaget där de olika lärarna kan komplettera varandras kunskaper.

Celiaki är en kronisk autoimmun överkänslighetssjukdom mot proteinet gluten. Gluten förekommer i vete, korn, råg och havre. Sädesslagen innehåller olika prolaminer, vilka gemensamt benämns för gliadin. Autoantigenet utgörs av enzymet vävnadstransglutaminas (tTG). Genom deamidering medför enzymet att gliadinets immunogenitet ökar.

Hälsofrämjande arbete i förskolan och dess inverkan på barns hälsa ser vi som viktigt för vår yrkesroll att studera. Det är viktigt att barn får en hälsosam grund att stå på tidigt i livet, och främst i förskolan där de befinner sig långa stunder i sina tidiga år. Syftet med studien var att undersöka om, och i så fall vilka uppfattningar förskollärare har i det hälsofrämjande arbetet i förskolan och om de har ett medvetet arbetssätt. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ fenomenografisk intervjumetod med tre observationer av miljö för att fördjupa resultatet. Vi intervjuade sex förskollärare på tre olika förskolor och det var även där vi gjorde våra observationer.

Nordiska (och svenska) näringsrekommendationer rekommenderar att äta 500 gram frukt och grönsaker per dag. Detta är den mängd som, enligt forskning, har effekt mot övervikt samt mot hjärt- och kärlsjukdomar. Utländska och svenska studier visar att svenska folket äter för lite frukt och grönsaker i förhållande till rekommendationerna.Studiens syfte är att undersöka frukt- och grönsakskonsumtionen bland ett antal kockar, idrottslärare och distriktssköterskor i Göteborg. Syftet är också att studera om dessa grupper använder kunskaper om frukt och grönsaker i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur ser frukt- och grönsakskonsumtionen ut bland de utvalda grupperna? Vilka motiv har respondenterna för att äta frukt och grönsaker som de gör? Anser respondenterna sig ha kunskap om frukters och grönsakers effekt på hälsan? Använder respondenterna kunskaper om frukt och grönsaker i sina yrkesroller?Studien genomfördes med enkätundersökning.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien ?r att unders?ka vad l?rarna uppger som lyckad friluftslivsundervisning. Vidare avser studien att kartl?gga vilka arbetss?tt och strategier l?rare anv?nder. F?r att besvara syftet har f?ljande forskningsfr?gor formulerats: I vilka situationer upplever idrottsl?rare att de uppn?r lyckad undervisning i friluftsliv? Vilka faktorer beh?vs f?r att kunna genomf?ra lyckad undervisning enligt idrottsl?rarna sj?lva? Metod: Studien baserades p? fem semi-strukturerade intervjuer med l?rare i ?mnet idrott och h?lsa p? gymnasiet och h?gstadiet.

Detta är en kvalitativ studie där sex högstadielärare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lärarna arbetar preventivt när det handlar om psykisk ohälsa med fokus på ätstörningar. Fokus ligger även på att ta reda på hur lärare kan arbeta preventivt och därför har även en psykolog från Stockholms ätstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsätt som lärare kan använda i sin undervisning. Syftet med studien är att granska om dessa sex lärare arbetar med områden som handlar om kost, självkänsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lämpliga områden att arbeta med i det preventiva arbetet i skolan.Fokus läggs på den välkända teorin kognitiv dissonans som är en mycket framgångsrik metod när det handlar om att arbeta förebyggande mot ätstörningar. Stor vikt läggs också på att informera om vilka områden som anses lämpliga att arbeta med när det handlar om att arbeta preventivt.Slutsatser från denna studie är att samtliga lärare arbetar till viss del preventivt i sin undervisning.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka elevers fysiska hälsa genom tre olika fysiktester. Undersökningen genomförs på två olika gymnasieprogram, HI- och IT-programmen på en skola för att jämföra resultaten. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur eleverna själva uppfattar sin hälsa. Frågeställningar:Hur skiljer sig elevers fysiska hälsa när det gäller kondition, uthållighet och spänst?Hur upplever eleverna sin fysiska hälsa?Hur ser elevernas kost- och motionsvanor ut? MetodVi har gjort en kvantitativ undersökning. Vi genomförde en enkätundersökning bland elever från de olika programmen, HI-programmet och IT-programmet.

Bakgrund: Den ?kade migrationen g?r att sjuksk?terskor m?ter fler migranter med olika kulturella syner p? psykisk oh?lsa. Psykosociala p?frestningar ?kar hos migranter risken f?r att drabbas av psykisk oh?lsa och vid otillr?cklig kunskap leder detta till bristande bem?tande vid v?rd av migranter. Syfte: Syftet ?r att beskriva sjuksk?terskors erfarenhet av att v?rda migranter med psykisk oh?lsa fr?n annan kulturell bakgrund.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Bakgrund I dagens samhälle finns det en uppfattning om manlighet och vad det innebär att vara man. Att äta kött har kommit att kopplas samman med manlighet och styrka, och forskning visar att mäns beteende- och konsumtionsmönster påverkas av vad som anses förstärka den upplevda manligheten. Det är därför intressant att undersöka varför vissa män aktivt väljer bort kött i sin kosthållning. Syfte Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer utforska och förstå hur nuvarande samhällsnormer påverkar män som aktivt valt bort kött och/eller animaliska produkter. Metod Studien utfördes med kvalitativ forskningsmetod, där sex individuella intervjuer genomfördes.

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.