Vid SSAB:s produktionsanläggning i Luleå är slutprodukten slabs, ett rektangulärt stålämne cirka elva meter långt samt en och en halv meter brett. Dessa ämnen tillverkas enligt kundens önskemål och har olika sammansättningar. Konkurrensen är hård vilket innebär att det är viktigt för SSAB att stålet har de egenskaper som kunden efterfrågar. SSAB säkerställer att ämnet uppfyller kundens krav genom att ta stålprover för analys. På stålproverna mäts olika materialegenskaper, den så kallade inre kvaliteten, och de undersöks också för att kontrollera att stålämnena inte innehåller stora sprickor eller allt för stora centrumsegringar som bildas då stålet stelnar.Då många legeringar löser sig lättare i det flytande stålet än i det stelnade innebär det att koncentrationen av dessa ämnen blir högre i de delar som stelnar sist, centrumsegringar har därmed uppstått.

Detta arbete handlar om stressade barn i skolan. Syftet med detta arbeteär att skapa förståelse för vad som gör barn stressade i skolan och härigenom ge förutsättningar för att kunna hantera de faktorer som skapar denna stress. Denna undersökning är begränsad till tiden kring och under idrottslektionen och härmed är studien inriktad på att klargöra stressen i samband med idrottslektionen.Stress är speciella krav som vår kropp utsätts för. Det finns både positiv och negativ stress och båda är en del av livet. Orsaker till stress hos barn är framförallt föräldrarnas och andras vuxnas förhållningssätt i olika situationer.

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom ämnet samhällskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation är för att sedan gå in på litteratur och tidigare forskning i ämnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlägga olika faktorer fem gymnasieelever ansåg påverkade deras studiemotivation att prestera i samhällskunskap än att mäta de olika faktorerna exakt. Med hjälp av två intervjutillfällen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de många olika faktorer som eleverna ansåg påverkade deras studiemotivation i samhällskunskap. De sju kategorierna var: Läraren, ämnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mål och möjlighet att påverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och föräldrar.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur bedömning och betygsättning sker i kemiundervisningen i gymnasiet idag. Utsagor från intervjuade lärare tyder på att det ses som en viktig uppgift, används både i formativt och summativt syfte och tar tid. Ofta väger skriftliga prov, laborationsrapporter samt aktivitet under lektionstid tyngst för betyget, men hänsyn tas till många aspekter och delmoment. Projektarbeten och fördjupningar uppges av en av fem lärare som tungt vägande och bedöms utifrån muntliga redovisningar. Vid bedömningar används nationella målkriterier samt lokala eller personliga kriterier, som utgår från de nationella.

Syftet med följande arbete är att öka förståelsen för vad en likvärdig bedömning och betygssättning i gymnasieskolan innebär, samt studera förutsättningarna för att en sådan skall vara möjlig. I arbetet presenteras riktlinjer för hur dagens betygssystem är tänkt att uppfattas. Dessutom ges en översikt av tidigare forskning som på ett eller annat sätt behandlar frågor kring bedömning och betygssättning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi undersöka hur gymnasielärare resonerar kring bedömning och betygssättning. I undersökningen har både lärare som undervisar elever på studieförberedande program och lärare som undervisar elever på yrkesförberedande program kommit till tals.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i textilslöjd och textila hantverk förhåller sig till och arbetar med bedömning och betygssättning inom sitt ämne. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med sex lärare; fyra grundskollärare i textilslöjd och två gymnasielärare i textila ämnen. Analysen av intervjuerna är gjord enligt ett hermeneutiskt perspektiv, där styrdokumenten för textila ämnen och relevant litteratur samt min egen erfarenhet varit utgångspunkten. Resultatet visar på att de centrala begreppen kreativitet och estetik som återfinns i styrdokumenten är flerdimensionella och att det nuvarande betygssystemet anses vara för allmänt hållet. Samtliga intervjuade lärare är positivt inställda till det nya betygssystemet som introduceras hösten 2011, då det innehåller fler nivåer.

I denna C-uppsats är syftet att titta på vilket sätt kursplanens och läroplanens mål är kopplade till de nationella proven i matematik för skolår 5 och 9 och vad de innehåller matematiskt. Med innehåller matematiskt menar vi vad från matematiken som tas upp och om uppgifterna visar på de mål ur styrdokumenten som är avsett. Vi har i vår studie använt oss av tre prov för år 5 och tre prov för år 9 samt kvalitativa intervjuer med åtta lärare. Alla informanter tycker att de nationella proven i matematik speglar kursplanen. Lärarna för år 5 vill ändra provens utformning och lärarna från år 9 tycker att proven är bra, särskilt som ett stöd när de ska sätta betyg.

Do teachers? expectations of their pupils become a part in the judgement of which grade a pupil will receive in the end?Several of the polical parties in Sweden have recently been argueing that teachers should be able to give pupils a grade in how they behave in school. Several newspapers also have reported that pupils today have gotten lower results for the last few years and more pupils do not get approved in all subjects. Because many of the studies about pupils results focus on the pupils? skills, I deciced to focus on the teachers part in how a pupil get a better grade or not.In the study I have been looking at a small community in the south of Sweden.

SammanfattningExamensarbetet handlar om sambandet mellan elevers attityd till matematik och prestationerna i ämnet. Det kan kännas uppenbart att elever blir bättre på något de tycker är roligt, men det känns ändå viktigt att kunna få det bekräftat.Min förhoppning är att undersökningen ska skänka ytterligare ljus åt elevernas syn på skolan och undervisningen, med speciellt fokus på matematik. Om det kan bevisas att elever skulle lära sig mer om de tyckte det var roligt så kan skolan utvecklas på ett sätt som gör elevernas skoldag lättare att se fram emot.Undersökningen är gjord med enkäter som eleverna fått fylla i själva, alla svar kommer alltså direkt från eleverna även om tolkningarna är gjorda av mig.Med enkäterna tolkade och analyserade syns en tydlig statistisk signifikans. Elever som tycker matematik är roligt har i allmänhet även ett högre betyg än de som tycker det är tråkigt..

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om det sker en utveckling av problemlösningsförmågan under gymnasieåren. För att uppnå detta syfte genomfördes studier av de elevlösningar som framkommit när elever vid NV-programmets åk 1 och åk 3 fått i uppgift att lösa två problemuppgifter. Eleverna fick lösa dessa uppgifter i grupper om två. Elevgruppernas lösningar analyserades och kategoriserades in i några på förhand definierade metoder och strategier som kan användas vid problemlösning. För att hjälpa till vid denna klassificering genomfördes även observationer och uppföljande intervjuer med två grupper.

Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som används för att främja elevers utveckling och lärande. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare som arbetar med formativ bedömning på en gymnasieskola i Malmö. Studien visade att pedagogerna utgick utifrån samma kunskapssyn och ansåg att undervisning och bedömning bör främja utvecklingen av förmågor. De ansåg dock att många av dagens lärare fortfarande fokuserar på fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sätta betyg. Studien visade också att samsynen lärare emellan kan ha en avgörande roll när det gäller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlättar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder även på att lärare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsättning som, i likhet med bedömningen, sätter elevers utveckling i fokus..

Mälardalens Högskola har upprepade gånger fått kritik från studenter angående kursmaterialet i kursen flygmotorunderhåll, MFL013. Kursen i sig får ett högt betyg och är en kurs som många studenter uppskattar. Kursmaterialet har tidigare bestått av en pärm där endast stödord från lektionsundervisningen funnits. Det har heller inte funnits något digitalt material eller bildspel vilket studenterna kunnat ta del av.Med denna bakgrund utvecklades detta till ett examensarbete som består av författandet av ett nytt kompendium med illustrationer och löpande text samt ett bildspel.För att materialets kvalité ska kunna säkerställas har Ivar Östberg, inhyrd lärare på högskolan och ingenjör på Recotech AB, konsulterats. Ivar Östberg används även som källa tillsammans med tidigare anteckningar, kursmaterial samt andra relevanta informationskällor.Arbetet har varit en slutuppgift på utbildningen till högskoleingenjör med inriktning flygteknik vid Mälardalens Högskola..

Denna uppsats syftade till att utreda hur lärare upplever att de har påverkats av läroplansbytet. Uppsatsens metod har varit en kvalitativ undersökning som genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sju högstadielärare inom idrott och hälsa har intervjuats och gett sina syner på hur de och eleverna har påverkats av läroplansbytet. Alla intervjuer spelades in och har sedan transkriberats samt analyserats. Analysen har skett utifrån Ekbergs modell kring stoffurval och arenor för produktion, formulering, transformering och realisering.

Abstrakt Närwall C. (2008). Kan idrott påverka motivationen för skolans arbete? Can sports be an educational motivator for school results? Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan påverka motivationen för skolans arbete. För att få svar på syftet har studien använt sig av två olika metoder, kvalitativ och kvantitativ undersökning, i detta fall intervjuer och enkäter.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med studien var att undersöka vem den nyantagna studenten vid Gymnastik- och idrottshögskolan Stockholm (GIH) är 2012 samt vilka skillnader och likheter som finns mellan denna grupp och de nyantagna 2004. Vi la även fokus på studenternas uppfattning om barns hälsa samt bedömning och betyg då det är centrala delar inom ämnet idrott och hälsa. Ett delsyfte var att analysera resultaten utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält.Hur ser 2012 års studenters bakgrund ut i jämförelse med 2004 års studenters?Hur uppfattar 2012 års studenter sina idrottsliga kunskaper och ledarerfarenheter jämfört med 2004 års studenters?Vad har 2012 års studenter för uppfattning om barns hälsa samt bedömning i ämnet idrott och hälsa jämfört med studenter 2004?Metod:I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Enkäten skapades utifrån en enkät som användes vid en studie 2004.