Sökresultat:
1016 Uppsatser om Tillfälligt skydd - Sida 18 av 68
PNR-system i Europa? En studie av direktivsförslaget om ett EU PNR-system utifrÄn ett integritetsperpektiv
I februari 2011 presenterades EU-kommissionens direktivsförslag om PNR-system i EU. Förslaget Àr kontroversiellt, sÀrskilt utifrÄn ett integritetsperspektiv. PNR-förslaget innebÀr att flygbolag ska överföra flygpassageraruppgifter till nationella myndigheter som ska anvÀnda uppgifterna i syfte att förebygga, spÄra, utreda och lagföra terrorism och allvarlig brottslighet. Förslaget indikerar att myndigheterna i respektive medlemsstat Àven fÄr anvÀnda PNR-uppgifterna för andra syften Àn de angivna. Myndigheterna ska lagra PNR-uppgifterna i fem Är.
Kultur- och allaktivitetshus, Svalbard
Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang pÄ en plats som framstÄr som en ogÀstvÀnlig boplats för mÀnniskor?Syftet med studien var att fÄ bÀttre förstÄelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, mÀnniska, teknik och miljö i ett av vÀrldens nordligaste samhÀlle, Longyearbyen pÄ Svalbard, vars extrema klimat med rÄdande istid och lÄnga mörkerperioder framstÄr som en skrÀmmande boplats för mÀnniskor. Finns det plats för arkitektur som Àr nÄgot mer Àn bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, vÀder och vind?MÄlet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt..
UtvÀrdering kring brandsÀkerhet : Evaluation on fire security
Ănda sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 Ă„rs brandlagsstiftning samt 1986 Ă„rs rĂ€ddningstjĂ€nstlag har det funnits en strĂ€van att öka kommunernas ansvar för brandslĂ€ckning, rĂ€ddningstjĂ€nst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gĂ€llande brandsĂ€kerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhĂ€llets strĂ€van mot en bĂ€ttre brandsĂ€kerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor stĂ€ller pĂ„ Ă€gare och nyttjanderĂ€ttshavare sĂ„ bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anlĂ€ggningens tid för anvĂ€ndning och skall omfatta sĂ„vĂ€l verksamhet som organisation.Landstinget Ă€r en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vĂ„rdinrĂ€ttning kan, av lĂ€tt förstĂ„eliga skĂ€l, fĂ„ katastrofala följder. Landstinget i VĂ€rmland har de senaste Ă„ren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala sĂ€kerhetsarbete.
Aapamyrar i Sverige
LÀnsstyrelsen och NaturvÄrdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade omrÄden. För att kunna ta reda pÄ vilka risker ett förorenat omrÄde har pÄ mÀnniskors hÀlsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benÀmns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade omrÄdet. Den kan sedan om det anses nödvÀndigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, dÀr större hÀnsyn tas till platsspecifika förhÄllanden. NaturvÄrdsverket har arbetat fram en riktvÀrdesmodell för framtagning av generella riktvÀrden.
Offensiva informationsoperationer : en nödvÀndig svensk förmÄga?
Regeringens uppdrag till FM avseende militĂ€ra informationsoperationer(MIO) Ă€r tydligt. FM skall bygga upp en kompetens, omfattande metoderför skydd, planering och genomförande av MIO.Ăr IO, och dĂ„ sĂ€rskilt de offensiva metoderna relaterade till funktionen, enviktig komponent i de framtida vĂ€pnade styrkorna, och vad krĂ€vs för attFM framgĂ„ngsrikt skall kunna implementera en reell operativ förmĂ„gaavseende MIO, Ă€r de övergripande frĂ„gestĂ€llningarna som besvaras i dennauppsats.Inledningsvis definieras begreppet IO. OmvĂ€rldens syn pĂ„ IO, en fördjupadbeskrivning av de offensiva metoderna samt en redovisning av FMinriktning i ett tioĂ„rigt perspektiv, utgör uppsatsens empiriska underlag.Avslutningsvis vĂ€rderas uppsatsens slutsatser relativtmanöverkrigföringens grundprinciper och en hypotes formuleras..
I skydd av internets anonymitet : NĂ€tmobbning och genusskillnader
Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivÄ har för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom omrÄdet kritiskt granskats och sammanstÀllts. Resultatet visar att ungdomar med lÄgutbildningsnivÄ har betydligt svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden Àn ungdomar med högutbildningsnivÄ. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrÄgar krÀver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivÄ som inte hittar arbete kan överta arbetstillfÀllen som krÀver lÄg utbildningsnivÄ.
ĂvergĂ„ng av verksamhet. ĂverlĂ„telsedirektivets tillĂ€mplighet vid outsourcing
NÀringslivet och arbetsmarknaden har under de senaste Ärtiondena genomgÄtt en rad förÀndringar till följd av den globala och teknologiska utvecklingen. Som en konsekvens stÀlls det idag höga krav pÄ företags förmÄga att anpassa sig efter de omvÀrldsförÀndringar som hela tiden sker. MÄnga företag kan sÀgas vara föremÄl för en stÀndigt pÄgÄende strukturomvandlingsprocess med avsikt att skapa ekonomisk effektivitet, flexibilitet och konkurrenskraft. Omstruktureringar sÄsom företagsförvÀrv, sammanslagningar och inte minst outsourcing av verksamhet har sÄledes kommit att bli vanliga företeelser bland affÀrsverksamheter idag. Mot bakgrund av ökade företagskoncentrationer och sammanslagningar mellan större företag pÄ den gemensamma marknaden valde rÄdet 1977 att införa ett EG-direktiv om överlÄtelse av verksamhet, till skydd för arbetstagare i sÄdana situationer.
R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.
Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar
med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p?
fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och
till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor;
? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet
enligt l?roplanen?
? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i
fritidshem?
? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt
l?rarna i fritidshemmet?
Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem
samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier
f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet.
Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet
KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.
MR som screeningmetod f?r prostatacancer
BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.
Strandskyddsdispener : hur kommer dispensgivningen att förÀndras med förnyelsen av strandskyddslagen?
Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.
?Att en uppsÀgning kan medföra negativa förÀndringar för hans nÀrstÄende pÄverkar inte denna bedömning.? : ? En kvalitativ studie om vrÀkningshotade barnfamiljer
Ă
r 2013 berördes 1876 barn av vrÀkning och 504 av dessa barn och deras familjer blev vrÀkta frÄn sin bostad. Att bli vrÀkt innebÀr att flytta frÄn sin bostad med tvÄng. Regeringen formulerade 2007 en nollvision om att inga barn ska vrÀkas. I Sverige saknas skydd mot vrÀkning av barnfamiljer. SocialtjÀnsten Àr en instans som har vissa möjligheter att förhindra att barnfamiljer vrÀks dock stÀcker sig inte deras möjligheter till alla led i vrÀkningsprocessen. Denna studie syftar till att undersöka hur rÀttsliga instanser talar om barnfamiljer och resonerar kring deras situation i vrÀkningsÀrenden.
Piraterna i Mittens Rike : Hur kan svenska företag i Kina skydda sig mot piratkopiering?
OECD uppger att handeln med piratkopierade varor uppgick till 200 miljarder USD under bara Är 2005, samtidigt menar de att den verkliga siffran troligtvis Àr betydligt högre. Asien bedöms av OECD vara den största kÀllan till piratkopierade varor, och Kina Àr vÀrldsetta. Samtidigt ökar antalet svenska företag i Kina explosionsartat. Under 2007 etablerades ett svenskt företag var fjÀrde dag i Kina.Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur svenska företag i Kina kan skydda sig mot piratkopiering. Syftet Àr sÄledes Àven att diskutera de olika möjligheter och hinder företagen stÄr inför.Uppsatsen Àr hermeneutiskt skriven med ett kvalitativt angreppssÀtt.
Att leva med urininkontinens efter prostatektomi
Bakgrund: Prostatektomi Àr en av de vanligaste behandlingar mot prostatacancer. En av biverkningarna som majoriteten av de mÀn som gÄr igenom ingreppet Àr urininkontinens. Syfte: Att belysa hur det Àr att leva med urininkontinens efter en prostatektomi pÄ grund av prostatacancer. Metod: Det Àr en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ nio artiklar som analyserades utifrÄn Graneheim och Lundmans modell. Resultat: MÀn med urininkontinens upplever sitt tillstÄnd ovÀrdigt och skÀms över att lÀcka urin.
UtvÀrdering kring brandsÀkerhet : En studie av tvÄ avdelningar vid centralsjukhuset i Karlstad : Evaluation on fire security
Ănda sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 Ă„rs brandlagsstiftning samt 1986 Ă„rs rĂ€ddningstjĂ€nstlag har det funnits en strĂ€van att öka kommunernas ansvar för brandslĂ€ckning, rĂ€ddningstjĂ€nst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gĂ€llande brandsĂ€kerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhĂ€llets strĂ€van mot en bĂ€ttre brandsĂ€kerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor stĂ€ller pĂ„ Ă€gare och nyttjanderĂ€ttshavare sĂ„ bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anlĂ€ggningens tid för anvĂ€ndning och skall omfatta sĂ„vĂ€l verksamhet som organisation.Landstinget Ă€r en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vĂ„rdinrĂ€ttning kan, av lĂ€tt förstĂ„eliga skĂ€l, fĂ„ katastrofala följder. Landstinget i VĂ€rmland har de senaste Ă„ren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala sĂ€kerhetsarbete.
Implementeringsproblem i sÀkerhetsarbetet
Municipal safety work is an issue frequently discussed. The new legislation about accident prevention obeys the Swedish municipality to present an action program for accident prevention. In BorlÀnge municipality there has been no sanctioned proposal for a program. This report presents the problems found and gives proposals for improvements in the future safety work. The guiding words should be unambiguousness, able to control and not too complicated.