Abstract Syftet med studien var att ta reda pÄ och synliggöra hur förskollÀrare ser pÄ sitt arbete med planerade aktiviteter pÄ tvÄ förskolor. Metoderna som anvÀndes var intervjuer och videoobservationer. Intervjuerna var ett sÀtt att fÄ en bild av förskollÀrares syn pÄ gruppaktiviteter med barn i Äldrarna tre till fem Är. Videoobservationerna var ett sÀtt att fÄ möjlighet att fördjupa och förstÄ hur arbetet ser ut i praktiken. FrÄgestÀllningarna för studien bygger pÄ sju centrala begrepp delaktighet, inflytande, gemenskap, samhörighet, utanförskap, barns intresse och nyfikenhet som ocksÄ var grunden för intervjuerna med förskollÀrarna.

Jag har alltid varit intresserad av att lÀsa böcker och tycker det Àr viktigt att lÀsa för barn. Att lÀsa tror jag Àr betydelsefullt för barnens sprÄkutveckling. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ hur man arbetar med sagolÀsning och muntligt berÀttade ute pÄ förskolorna. Samtidigt ville jag veta om sagolÀsning pÄverkar sprÄkutvecklingen.Jag valde att genomföra en kvalitativ undersökning med enkÀtfrÄgor som jag skickade till personal pÄ sex förskolor. Jag fick tillbaka alla sex enkÀtsvaren och resultatet visade att man arbetar mycket med sagor och berÀttande ute pÄ förskolorna.

Gruppbehandling för personer med social Ängest har under 5 Är bedrivits pÄ en öppenvÄrdspsykiatrisk mottagning. Sammanlagt har 10 grupper med totalt 50 deltagare behandlats. Gruppbehandlingen bygger pÄ Clarks & Wells KBT modell. Social Ängest och socialt undvikande minskade signifikant frÄn för- till eftermÀtning, vid uppföljningen sjönk vÀrdena ytterligare. Graden av depression minskade pÄ motsvarande sÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida det finns belÀgg för att barn med koncentrationssvÄrigheter har lÀttare för att ta till sig undervisningen utomhus Àn inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att lÀsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvÄrigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jÀmfört med inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvÄrigheter ofta har lÀttare för att ta till sig utomhusundervisningen jÀmfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar Àven att alla barn i nÄgon mÄn har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.

Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan tvÄ grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionÀrer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en öppen frÄga: Vad innebÀr livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hÀlsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de tvÄ grupperna.

Studien undersöker relationer mellan stark Ängestsymtom och personlighetsdrag samt bakgrundsfaktorer. 35 deltagare, 23 kvinnor och 12 mÀn, rekryterades pÄ en högskola och besvarade en enkÀt.Resultaten visar en stark relation mellan personlighetsdraget neuroticism och Ängest men inga andra korrelationer med övriga faktorer. En djupare analys av resultaten tyder pÄ att den population ur vilken deltagarna rekryterats inte varit lÀmplig för att undersöka de aktuella frÄgestÀllningarna, eftersom deltagarna uppvisat en mycket lÄg grad av Ängest i testet och Àven en mycket hög grad av inre locus of control. Diskussionen har vÀckt frÄgor anknutna till instrumentens lÀmplighet och beskaffenhet, men ocksÄ om olika relationer i personligheten kan tÀnkas gÀlla för grupper som ligger pÄ hög respektive lÄg nivÄ av Ängest. En slutsats av detta arbete Àr att frÄgan Àr viktig och intressant och att det finns tillrÀckligt med teoretiskt underlag för att Äterkomma med ett mer omfattande val av deltagare och lÀmpligare mÀtverktyg..

Denna kvalitativa studie handlar om nÄgra behandlares upplevelser och erfarenheter kring vilka personer som hamnar i missbruk av anabola androgena steroider(AAS). Den belyser Àven vilken behanding som finns för problematiken. För att erhÄlla empiri anvÀnds semistrukturerade intervjuer pÄ fyra personer som arbetar med behandling av AAS. Resultatet visar att man kan kategorisera AAS-anvÀndare i tre olika grupper. NÀr klienter kommer till behandling Àr det viktigt att man ser till helhetsbilden och att man ser varje individ för sig.

Syftet med studien var att analysera och undersöka de möjligheter och svĂ„righeter som kan finnas med en boendeinflytandeprocess vid ombyggnation av utemiljön i ett bostadsomrĂ„de. UtifrĂ„n detta stĂ€lldes tre frĂ„gestĂ€llningar: Vilka faktorer kan sĂ€gas frĂ€mja ett aktivt deltagande i den hĂ€r formen av boendeinflytandeprocess? Vilka faktorer kan sĂ€gas motverka ett aktivt deltagande i den hĂ€r formen av boendeinflytandeprocess? Vilka aspekter kan sĂ€gas ligga till grund för att skapa sĂ„ bra förutsĂ€ttningar som möjligt för ett lyckat genomförande av en boendeinflytandeprocess?Studien omfattar de boendeinflytandemöten som genomförts under 2006 och 2007, i regi av det allmĂ€nnyttiga bostadsföretaget ÖBO, pĂ„ gatorna Diktargatan och Författargatan i stadsdelen Vivalla i Örebro.För att samla in data har metoden kvalitativa intervjuer anvĂ€nts. Analysförfarandet har grundat sig pĂ„ tidigare forskning, bestĂ„ende av forskning runt Ă€mnet, samt Lennart Lundquist syn pĂ„ begreppet ?Medborgardemokrati?.Ett resultat som denna studie har kommit fram till Ă€r vikten av att anvĂ€nda olika mötesformer för att nĂ„ sĂ„ mĂ„nga grupper och individer som möjligt..

Detta examensarbete Ă€r en utredning av möjligheten att involvera yrkesarbetarna i projektplaneringen vid HÖ-Allbygg AB i Kalix. Utredningen handlar om att ta reda pĂ„ eventuella hinder och fördelar med att yrkesarbetarna deltar. HÖ-Allbygg AB vill göra yrkesarbetarna mer engagerade. Detta för att yrkesarbetarna ska göra ett mer genomtĂ€nkt arbete och kĂ€nna helheten i hela projektet. Resultatet blir en samverkan i projektplaneringen med fĂ€rre driftstörningar.

Syfte och frÄgestÀllningJag har valt att skriva om elevers förhÄllningssÀtt till regler och normer för att undersöka relationen mellan omgivningen och omstÀndigheterna i förhÄllande till elevernas handlande. Min frÄgestÀllning Àr: Hur förhÄller sig elever i en mÄngkulturell skola till skolans regler och normer?ForskningsbakgrundUnder kapitlet "Forskningsbakgrund" redovisar jag vad andra forskare skrivit inom omrÄdet. Kapitlet behandlar en del psykologiska aspekter som vad grupper har för inverkan pÄ identitetskonstruktioner och hur normer och regler anvÀnds för att upprÀtthÄlla ordningen. Vidare presenterar jag vad som tidigare skrivits om kulturens del av mÀnniskors identitet.

Att anvÀnda sig av fler metoder Àn enkÀter och skriftliga frÄgor vid medborgarundersökningar om utemiljön ger möjlighet för fler grupper i samhÀllet att delta pÄ sina egna villkor. En varierad medborgardialog Àr sÀrskilt viktig i diversifierade bostadsomrÄden. Att fÄ vara delaktig i sin boendemiljö har betydelse för individens platsanknytning, för engagemang och ansvarskÀnsla i bostadsomrÄdet. Delaktighet och medbestÀmmande har visat sig vara sÀrskilt betydelsefullt för boende med utlÀndsk bakgrund. Grunden till boendemedverkan Àr en gemensam förtroendegrund.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvÄrigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmÀrker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lÀrandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvÄrigheter har jag valt att utgÄ ifrÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att fÄ en förförstÄelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprÀtthÄlla och samverka kring barn i koncentrationssvÄrigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvÄrigheter, nÀr ett barn har svÄrigheter med att fokusera och följa instruktioner eller nÀr barnet inte Àr tillrÀckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framtrÀdande vid; övergÄngarna, nÀr det Àr stora barngrupper och nÀr det fattas personal pÄ avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter Àven vikten med en god lÀrande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid Àr pÄ samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bÀttre..

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör ocksÄ för lekens, samspelets,kommunikationens och förÀldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs Àven relevant forskning.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssÀtt/metoder med att fÄ dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vÄr undersökning utgick vi ifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÀr intervju var vÄrt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

Detta Àr en kvalitativ studie av samarbetet mellan olika professionella grupper, i och med deras utredning gÀllande sexuella övergrepp mot barn. Studies syfte Àr att beskriva och analysera samarbetet mellan myndigheterna i det sÄ kallade samrÄdet. Resultatet av undersökningen grundar sig pÄ kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som tillÀmpats Àr sociologiska teorier om professioner och grÀnsarbete. Resultatet visar att de olika professionerna hos deltagarna i samrÄdet, skapar olika roller och perspektiv, vilket kan leda till spÀnningar mellan dem.

Syftet med studien var att undersöka hur vĂ€l eleverna genom att arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik gavs möjlighet till en ökad förstĂ„else för matematikens anvĂ€ndningsomrĂ„den i vardagen. Vi har genomfört en kvantitativ del med tvĂ„ enkĂ€ter, en för att nĂ„ elevernas förförstĂ„else samt en för att se en eventuell förĂ€ndring. Även en kvalitativ del har utförts bestĂ„ende av observationer samt tvĂ„ ?djupobservationer?. Det som observerats samt följts upp med den andra enkĂ€ten Ă€r en lektionsserie om nio stycken problemlösningsuppgifter i matematik som eleverna har arbetat med i grupper.