Syftet med detta utvecklingsarbete Ă€r att se om drama kan anvĂ€ndas som verktyg i skolan för att stĂ€rka grupp och individ. Vi har tagit hjĂ€lp av en Ă„rskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar pĂ„ eleverna som individer, pĂ„ stora och smĂ„ grupper, samt pĂ„ trygghet. Vi har utgĂ„tt frĂ„n nĂ„gra pĂ„stĂ„enden som eleverna svarat pĂ„ för att se vad de sjĂ€lva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmĂ„ga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stĂ„ i centrum Ă€ven om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

En sund livsstil Àr en förutsÀttning för att uppnÄ en god folkhÀlsa bland alla befolkningar oavsett land. Befolkningens olika levnadsvanor som t.ex. rökning-, alkohol- och fysisk aktivitet skiljer sig Ät mellan olika grupper beroende pÄ inkomst, utbildning och sysselsÀttning. DÀrmed skiljer sig hÀlsan mellan olika socioekonomiska grupper i samhÀllet. Tidigare studier har visat att en ohÀlsosam livsstil tenderar att finnas hos de mest utsatta socioekonomiska grupperna.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa faktorer som medverkar till att bistĂ„ sjuksköterskan i arbetet med efterlevandestöd. Åtta sjuksköterskor frĂ„n den palliativa enheten i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades genom en latent och manifest metod dĂ€r tre teman och elva subteman framkom. Teman som upp-stod var professionella faktorer, personliga faktorer och materiella faktorer. Sjuk-sköterskorna i studien har uppgivit att de hade de personliga egenskaper som be-hövdes för att leda grupper i efterlevandestöd.

Denna uppsats behandlar etniska relationer ur ett könsperspektiv i Norra Irak eller irakiska Kurdistans tvÄ stÀder: Erbil och Kirkuk . Syftet Àr att studera mÀns och kvinnors etniska relationer i stÀderna Erbil och Kirkuk. Uppsatsens huvudfrÄgestÀllning Àr hur ser kvinnors respektive mÀns interetniska relationer ut, finns det nÄgon skillnad mellan mÀns och kvinnors etniska relationer, vad som kan pÄverka deras interetniska relationer? Undersökningens teoretiska bakgrund Àr nÀtverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt pÄ etniska relationer, dessa med fokus pÄ könsperspektiv. I ljuset av dessa teorier studerar jag mÀns respektive kvinnors etniska relationer utifrÄn fyra dimensioner: integration/interaktion, tillit, bland Àktenskap, samt kvalitén av kontakter.

Vi har studerat yngre barn i den fria leken, det vi betraktat Àr den kommunikation och det sociala samspel som uppstÄr i lekvÀrlden. Genom att analysera och reflektera vÄrt datamaterial har vi kommit fram till att barnen vÀljer att leka i mindre grupper och gÀrna med samma kamrater. Ibland kan barnen vÀlja att leka i en större grupp om temat inbjuder till att vara mÄnga. Vi mÀrkte en skillnad vid dialogerna i leken, de Àldre barnens konversation var innehÄllsrikare Àn de yngre barnens. Under forskningens gÄng har vi sett att fast det sker förÀndringar i leken fortsÀtter barnens lektema utan avbrott.

Detta examensarbete syftar till att jÀmföra förÀldrars instÀllning till matematiklÀxor. Vi jÀmför tvÄ olika grupper. Grupperna skiljer sig Ät pÄ sÄ vis att den ena i stor utstrÀckning utgörs av flersprÄkiga förÀldrar med svenska som andra sprÄk och den andra utgörs av ensprÄkiga förÀldrar med svenska som modersmÄl. VÄr arbetsprocess började med att undersöka tidigare forskning kring förÀldrars syn pÄ matematiklÀxor och fortsatte sedan i en kvantitativ enkÀtundersökning som skickades ut till berörda förÀldrar pÄ mellanstadiet pÄ tvÄ skolor. Resultatet visade att de flersprÄkiga förÀldrarna spenderade mer tid vid lÀxlÀsning Àn de ensprÄkiga förÀldrarna..

Med vÄrt examensarbete ville vi skapa ett inlÀrningstillfÀlle i matematik. Under vÄr slutpraktik undersökte vi tvÄ matematikgrupper i Ärskurs Ätta. Vi delade in eleverna i slumpmÀssiga grupper och med hjÀlp av observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfÀllen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har Àven fÄtt skriva utvÀrderinagr i grupp och enskilt i form av utvÀrderingsformulÀr och enkÀter.

Jordanien ser sig som en arabiskmuslimsk stat pÄ vÀg mot en demokrati. Med en sÄdan sjÀlvbild blir islam en integral del av samhÀllet. Det stöd som det jordanska samhÀllet gav det Muslimska Brödraskapet i valen november 1989 och 1993 visade dessutom att organisationen blivit nÄgot som kungahuset mÄste ta med i berÀkningen i den demokratiska processen. För det Muslimska Brödraskapet kan det upplevas som en tilltalande idé dÄ man genom ett samarbete med kungahuset bÄde kan bevara sin maktbas och dessutom se till att andra konkurrerande och kanske mer militanta och extrema muslimska grupper marginaliseras.Den demokratiska processen i Jordanien kan sÄledes ses som en samverkan mellan det Muslimska Brödraskapet och kungahuset..

Arbetsmiljöverket har under 2008 och 2009 gjort inspektioner hos Hudiksvalls kommun. Arbetsmiljöverket konstaterade i samband med dessa inspektioner att chefer och arbetsledare saknade kunskaper om arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. En utbildningsplan inom kommunen var lagd under 2009 för att rÀtta till dessa brister. Hudiksvalls kommun har en önskan att veta om utbildningen i det systematiska arbetsmiljöarbetet gav förbÀttrade kunskaper inom omrÄdet. För att ta reda pÄ om utbildningen gav förbÀttrade kunskaper har en undersökning gjorts mellan tvÄ grupper, varav den ena inte har gÄtt arbetsmiljöutbildningen.

Syftet var att undersöka högkÀnslighet och stress hos studenter. Metoden var en kvantitativ jÀmförande studie mellan grupper (kvinnor och mÀn). Undersökningen genomfördes genom en elektronisk enkÀt. Urvalet var ett tillfÀllighetsurval av kvinnor och mÀn i Äldrarna 19 ? 56 som studerade vid ett universitet, totalt 122 stycken deltagare, 31 mÀn och 91 kvinnor.

I det hÀr arbetet undersöks hur kursplanen, gruppen, individen och lÀrarens kunskapssyn inverkar pÄ det muntliga arbetet i en klass som lÀser svenska A pÄ gymnasiet, dÀr flera elever lider av talrÀdsla. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr analysen bygger pÄ observationer i klassrummet, tolkning av enkÀtsvar och intervjuer med en lÀrare och tvÄ elever. Ett sociokulturellt perspektiv anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att kursplanen pÄ flera sÀtt motiverar muntligt arbete i Àmnet, men att mÄlbeskrivningarna Àr öppet formulerade och lÀmnar stort utrymme för olika tolkningar. Gruppens dynamik och det sociala klimatet i klassrummet Àr faktorer som pÄverkar arbetet mycket.

Undersökningen, som Àr explorativ, syftar till att jÀmföra svenska personers erfarenheter och tankar om utbrÀndhet med amerikanska medborgares. Det gjordes 7 intervjuer pÄ tvÄ grupper, 4st svenska och 3st amerikanska, och urvalet var till viss del bekvÀmlighetsurval. Dock var status i grupperna relativt homogent dÄ nÄgra inom varje grupp sjÀlva var eller hade varit utbrÀnda och andra inte. IntervjufrÄgorna var av den karaktÀren att av svaren skulle man kunna fÄ en allmÀn uppfattning huruvida fenomenet utbrÀnd responseras olika i tvÄ relativt lika lÀnder. Resultatet visar, i allmÀnhet, att man inte diskuterar fenomenet utbrÀnd/burnout i samma utstrÀckning i USA som i Sverige samt att det finns olika strategier för att undvika det..

Attityder pÄverkar vÄr informationshantering, vÄrt omdöme och vÄrt beteende. Denna studie syftar till att undersöka om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. 120 personer ur grupperna poliser, kriminalvÄrdare och en kontrollgrupp undersöktes avseende attityder till intagna och Big Five teorins personlighetsdimensioner. En one-way ANOVA visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna. TvÄ-vÀgs variansanalyser anvÀndes för att undersöka eventuella huvudeffekter och interaktionseffekter med hög respektive lÄg grad av samtliga personlighetsdimensioner samt variablerna anstÀllning (kriminalvÄrdare, poliser och kontrollgrupp) och attityd till intagna.

Jag Àr intresserad av att titta nÀrmare pÄ hur tvÄ religiösa grupper som Jehovas vittnen ochJesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga presenterar sig för sin omgivning i mötet med enskildaindivider. Jag har mÄnga gÄnger mött mÀnniskor vars attityder till dessa missionÀrer/förkunnare Àr negativa. MÀnniskor verkar ofta bli störda eller kÀnna sig pÄhoppade nÀrnÄgon ringer pÄ deras dörr för att framföra ett religiöst budskap och stÀller frÄgor om ens personligatro. Samtidigt förstÄr jag att rörelser som Jehovas vittnen och mormonerna vÀxer ochatt det finns intresse av att slÀppa in missionÀrer/förkunnare för diskussion. Hur vÀljer dessamissionÀrer/förkunnare att presentera sig och sitt budskap? Finns det strategier för att fÄ sÄ brarespons som möjligt? Personligen sÄ upplever jag ofta att det finns en misstÀnksamhet tillmissionÀrer.

Studiens syfte var att ur ett klass- och Äldersperspektiv titta pÄ hur mÀn ser pÄ fenomenet mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och vÄr övergripande frÄga var om vi i vÄr undersökning kunde se nÄgra skillnader eller likheter mellan de olika grupperna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. VÄra utgÄngspunkter var:? Vad mÀnnen anser att vÄld Àr? Vem de tror att mannen som misshandlar Àr och varför han anvÀnder sig av vÄld? Vem de tror att den kvinna som riskerar att utsÀttas för vÄld i nÀra relationer Àr? Hur mÀnnen ser pÄ jÀmstÀlldhetFör att bÀst belysa vÄr studies syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi en kvantitativ ansats. Genom en enkÀtstudie frÄgade vi mÀn om hur de ser pÄ fenomenet mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. VÄr population bestod utav 102 respondenter frÄn tvÄ olika gymnasieprogram (ett yrkes- och ett studieförberedande) och tvÄ olika arbetsplatser (en verkstads- och en tjÀnstemannaarbetsplats).