Denna uppsats belyser problemet med anvÀndandet av begreppen EU-medborgare och EU-migrant, samt vad det Àr som avgör huruvida man skall bli betraktad som antingen det ena eller andra. Det rÄder fri rörlighet för alla EU-medborgare mellan medlemsstaterna, det skapar problem nÀr grupper som rent juridiskt inte klassificeras som medborgare, och i stÀllet klassificeras som migrant. Skillnaden mellan att vara EU-medborgare och EU-migrant Àr bland annat att det skiljer sig i Ätnjutandet av det sociala skyddsnÀtet. Romer anvÀnds som ett exempel genom hela uppsatsen dÄ de har en historia som inte pÄminner om nÄgon annan, samt för att det Àr ett aktuellt Àmne i dagens EU. Genom en komparativ studie mellan tvÄ vÀlfÀrdsstater, samt en diskursanalys dÀr Benhabibs teori ?the rights of others? appliceras diskuteras huruvida alla inom EU kan Ätnjuta de mÀnskliga rÀttigheterna.

Ett relativt nytt omrÄde inom datavetenskap Àr överföring av information med stöd av telekommunikation. Denna teknologi har bidragit till ökad frihet eftersom att man inte lÀngre Àr lika tids- och platsberoende. AnstÀllda som utför sitt arbete ute pÄ fÀltet och samtidigt behöver komma Ät information kan dra fördelar av denna teknologi. Vi har genomfört en fallstudie pÄ tvÄ kommuners hemtjÀnstgrupper dÀr vi undersöker om informationshantering med mobila enheter har medfört nÄgra kooperativa förbÀttringar i arbetet. Uppsatsen belyser Àven datateknologins betydelse för individen och gruppen samt en generell beskrivning av den trÄdlösa tekniken.

Arbetet handlar om grupper och gruppers klimat. Genom litteraturstudier, intervjuer med lÀrare och en elevundersökning har jag försökt att besvara frÄgestÀllningarna. FrÄgestÀllningarna Àr fokuserade pÄ vad som kÀnnetecknar ett positivt respektive negativt gruppklimat och hur man som lÀrare kan arbeta för att skapa ett positivt klimat. Resultatet av undersökningen Àr att tryggheten Àr grunden för ett bra gruppklimat, de intervjuade lÀrarna betonade att ett gott klimat Àr avgörande för att eleverna ska kunna ta till sig av de kunskaper som lÀrs ut i skolan. Det som eleverna betonade som viktigt för att de ska trivas i skolan Àr att de har bra kompisar och en bra lÀrare som kan hÄlla ordning pÄ klassen, flertalet av eleverna trycket pÄ att de vill ha arbetsro nÀr de arbetar..

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Skolan Àr en viktig del av livet. Det Àr i skolan barnen interagerar med sina kamrater och lÀr för livet. Det kan ocksÄ vara en farlig plats dÀr psykiska problem och ohÀlsa utvecklas. Metoder har arbetats fram för att skapa förutsÀttningar för barnens socioemotionella vÀlbefinnande, en mÄlsÀttning som Àven ingÄr i lÀroplanen. En av dessa metoder Àr ?Fasta formella grupper inom skolklassens ram?.

Den hÀr studien beskriver hur det har varit och hur livet Àr idag för tre grupper av Àldre invandrare med annat modermÄl Àn det svenska och hur det svenska sprÄket har pÄverkat deras liv. I Sverige förvÀntas populationen av Àldre invandrare öka i de nÀrmaste Ären dÀrför Àr det viktigt att försöka fÄ en ökad kunskap om deras liv ? hur det har varit ? hur det Àr och vilka eventuella hinder och förvÀntningar de ser inför sitt Äldrande i relation till det svenska sprÄket. Studien Àr baserad pÄ empirin som kommit frÄn tre fokusgruppintervjuer med Àldre invandrare. De tre grupper har besvarat intervjufrÄgor och dÀrmed har de varit fria att berÀtta om sina erfarenheter, tankar och egna liv.

Syftet med studien var att undersöka kvinnosynen inom dagens svenska rasideologiska rörelse. Vid genomförandet av studien anvÀndes kvalitativ metod i form av textanalys av olika texter publicerade av grupper inom den rasideologiska rörelsen samt intervjuer med tvÄ personer som varit aktiva i rasideologiska grupper. Rasistiska ideologier och rörelser Àr inga nya fenomen. Alltsedan de nationalsocialistiska framgÄngarna under 1930-talet har det i Sverige existerat och verkat grupper och rörelser vars verksamhet ytterst syftat till den vita rasens överlevnad. Det finns en idémÀssig kontinuitet mellan 1930-talets nazistpartier och dagens moderna rasideologiska rörelse.

Detta Àr en kvalitativ studie vars huvudfokus belyser hur tvÄ etniska folkgrupper, ?assyrier/syrianer? samt bosniaker förhÄller sig till sin etniska identitet utanför ursprungslandet och hur dem ser pÄ att leva i diasporiska grupper. Studien behandlar Àven betydelsen av transnationella nÀtverk och förbindelser över nationsgrÀnser. Diasporiska grupper har kommit att utveckla transnationella nÀtverk som överskrider nations grÀnser och mÀnniskor liv pÄverkas dagligen direkt samt indirekt av att leva mellan tvÄ identiteter. Det finns mÀnniskor i samhÀllet som drar nytta av denna kulturella rikedom som finns inom etniska och kulturella föreningar men det finns Àven dem som ser begrÀsningar inom samhÀllet genom att ha tvÄ identiteter. .

Syfte och frÄgestÀllningarAvsikten med uppsatsen Àr att se om det sker nÄgon förÀndring hos idrottslÀrarstudenter under utbildningens gÄng vad avser attityden till yrkesrollen och vissa undervisningsmoment.Ytterligare ett syfte har varit att försöka bedöma vilka grupper i studenternas nÀrhet, som har haft störst betydelse för dessa attitydförÀndringar.Mina frÄgestÀllningar har berört nÄgra undervisningsmoment, yrkets status och pÄverkan frÄn grupper i nÀrmiljön.MetodUndersökningsgruppen har varit lÀrarstudenter pÄ GIH i slutet av deras utbildning. FrÄgorna har handlat om deras attityder i början och i slutet av utbildningen. Jag har valt en enkÀtstudie med slutna svarsalternativ, med femgradiga och sjugradiga skalor. Den har bestÄtt av 21 frÄgor. Den har besvarats av 36 studenter av 42 möjliga och den genomfördes under vÄren 2008.ResultatResultaten visar att det sker förÀndringar för det första i attityden till yrkesrollen, vilken förstÀrks positivt.

Undersökningens syfte Ă€r att studera hur lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r kan anvĂ€nda sig av arbetssĂ€ttet storyline som ett komplement i undervisningen. Storyline Ă€r ett arbetssĂ€tt dĂ€r eleverna arbetar pĂ„ ett Ă€mnesintegrerat vis i grupper. Mycket plats lĂ€mnas Ă„t fantasin i denna metod. Studien undersöker Ă€ven pĂ„ vilka sĂ€tt storyline kan frĂ€mja eller hĂ€mma elevers lĂ€rande. Åtta personer intervjuades, fyra verksamma lĂ€rare med erfarenhet av storyline och fyra elever i Ă„r sex.

Denna studie syftar till att undersöka tvÄ olika grupper av skidÄkare, pist- och offpistskidÄkare, och deras riskuppfattning samt riskhantering kring laviner. De frÄgestÀllningar som har formulerats belyser syftet genom att de handlar om att undersöka demografiska skillnader sÄ som kön, Älder, civilstÄnd, om man har barn, bostadsort, utbildningsnivÄ samt om man har sÀsongskort mellan tvÄ grupper av skidÄkare. Dessutom vill vi undersöka om grupperna vidtar ÄtgÀrder i olika omfattning, kvantitet. Som fördjupning studeras Àven hur individens riskuppfattning bland offpistÄkare kan förklara variationen i deras benÀgenhet att vidta förebyggande lavinsÀkerhetsÄtgÀrder. DÀrtill undersöker vi hur en teoretisk modell kan skapas genom resultatet av denna studie.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan grupputveckling och stress, grupputveckling och emotionell utmattning samt stress och emotionell utmattning, bland produktionsgrupper i en svensk tillverkningsindustri. Data insamladesgenom sjÀlvskattningsformulÀr vid tvÄ mÀttillfÀllen, dÀr 112 (1 009gruppmedlemmar) respektive 98 (823 gruppmedlemmar) grupper deltog.Forskare inom ett interventionsprojekt hanterade datainsamlingen. Pearsons r berÀknades och resultaten visade negativa samband mellan grupputveckling och stress, negativa samband mellan grupputvecklingoch emotionell utmattning samt positiva samband mellan stress och emotionell utmattning. Slutsatser var att gruppmedlemmar av mer utvecklade grupper upplevde mindre stress respektive emotionell utmattning och mindre stressade gruppmedlemmar upplevde Àven mindre emotionell utmattning och vice versa. Resultaten överensstÀmmer med tidigare, liknande studiers resultat..

Denna uppsats handlar om vilken betydelse styrelsens arbete och den ekonomiska styrningen har för elitidrottsföreningars sportsliga framgÄng. Vi har undersökt hur föreningarnas styrelser bör vara sammansatt för att kunna arbeta effektivt, hur ekonomiska frÄgor behandlas samt vilken typ av mÄl som styr verksamheten.Uppsatsen utgÄr frÄn en deduktiv ansats och forskningen Àr kvalitativ. De intervjuade föreningarna var UmeÄ IK, IF Björklöven, Plannja basket, SkellefteÄ AIK och SunnanÄ SK.UtifrÄn teori, lagstiftning och praxis Àr föreningarnas styrelser sammansatta pÄ ett relativt bra sÀtt. De intervjuade har en sund syn pÄ vilka egenskaper som krÀvs för ett effektivt styrelsearbete. Vi har mycket positivt att sÀga om deras praktiska arbete men samtidigt finns det mycket att arbeta med för att styrelsen ska kunna förbÀttra föreningen.

Bakgrund: Daglig rökning och lÄg fysisk aktivitet pÄ fritiden Àr betydligt högre bland individer med psykisk ohÀlsa. Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker. Metod: AnvÀnder data frÄn en tvÀrsnittsstudie (FolkhÀlsoenkÀt, SkÄne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i Äldern 18-65. Huvudvariabler Àr sjÀlvrapporterad daglig rökning och lÄg fysisk aktivitet, samt psykisk ohÀlsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistisk regression för att fÄ oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders. Resultat: Samband finns mellan psykisk ohÀlsa och daglig rökning, respektive lÄg fysisk aktivitet bland bÄda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lÀgre oddskvoter gÀllande bÄda sambanden. Individer med psykisk ohÀlsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor Àn de med ej psykisk ohÀlsa, oavsett socioekonomisk status.

Inledningsvis belyses generella faktorer som pÄverkar ansikts- igenkÀnning. DÀrefter lÀggs fokus pÄ cross- race fenomenet, vilken studien syftar till att undersöka. Uppsatsen grundar sig pÄ tvÄ hypoteser som bÄda berör förmÄgan till igenkÀnning av ansikten frÄn den egna samt av annan etnisk grupp. I studien deltog tvÄ grupper (N = 63), kineser och svenskar som testades med ett bildspel uppdelat i tvÄ delar. I instuderingsfasen visades 21 ansikten, med jÀmn fördelning av asiatiska, afrikanska och europeiska ansikten.