Sök:

Sökresultat:

1027 Uppsatser om Tillfälliga strukturer - Sida 9 av 69

HÀsten med de mÄnga namnen : En studie om den nordiska bÀckahÀstens paralleller till andra kulturer samt de Àldre inhemska traditionerna

BÀckahÀsten Àr inom nordisk folktro ett vattenvÀsen i hÀstgestalt med stor förvandlingsförmÄga. DÄ han visar sig i mÀnsklig gestalt, kallas han NÀcken. Karakteristiska sÀgner berÀtta, hur han lockar barn att rida pÄ hans rygg för att sedan störta i vattnet med dem. Likartade förestÀllningar och sÀgner om vattenhÀstar  pÄtrÀffas hos alla indoeuropeiska folk redan i gammal tid. SÄ visar bland annat  den forngrekiska myten om Poseidon, som visar ett tydlig slÀktskap med vÄra bÀckahÀstsÀgner, och den forniriska traditionen.

En kvalitativ studie som undersöker motionÀrers uppfattningar kring varför en tjejdel pÄ gymanlÀggningar finns

Gym hÀrstammar frÄn en manlig kultur och har kommit att bli en arena som prÀglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att trÀna pÄ separata tjejdelar. Dessa delar Àr ofta ett lÄst rum dÀr endast kvinnor har tilltrÀde. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för varför manliga och kvinnliga motionÀrer tror att en separat del för kvinnor pÄ gymanlÀggningar finns utifrÄn en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv pÄ genus. En social konstruktion Àr nÄgot som skapas genom mÀnniskors samspel med varandra och samhÀllet vi lever i.

FörbÀttring av fluoroskopibilder

Fluoroskopi Àr benÀmningen pÄ kontinuerlig röntgengenomlysning av en patient. Eftersom patienten och Àven lÀkaren dÄ utsÀtts för kontinuerlig röntgenstrÄlning mÄste strÄlningsdosen hÄllas lÄg, vilket leder till brusiga bilder. Det Àr dÀrför önskvÀrt att genom bildbehandling förbÀttra bilderna. BildförbÀttringen mÄste dock ske i realtid och dÀrför kan inte konventionella metoder anvÀndas.Detta examensarbete avser att undersöka hur ortogonala s k. derivataoperatorer kan anvÀndas för att förbÀttra lÀsbarheten av fluoroskopibilder med hjÀlp av brusundertryckning och kantförstÀrkning.

Ett tidsrumsligt perspektiv pÄ fyra indviders fysiska aktiviteter

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders vardag kan anvĂ€ndas som ett redskap i samhĂ€llsplaneringen dĂ„ tillvĂ€gagĂ„ngsĂ€ttet uppmĂ€rksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen Ă€r ett sĂ€tt att ta sig an folkhĂ€lsofrĂ„gan pĂ„ mikronivĂ„. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera pĂ„ vilket sĂ€tt samhĂ€llsfaktorer och invidens livssituation kan pĂ„verka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hĂ€mtar uppsatsen synsĂ€tt ifrĂ„n tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder dĂ€r fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis & Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes.Resultatet av studien visade att tiden Ă€r en dimension som sĂ€tter grĂ€nser för hur mĂ„nnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begrĂ€nsar deras handlingsutrymme.

VÄld, brott, ritual och stratifiering : Om skillnader i polisens konstruktion och hantering av vÄldsbrottslighet

Denna uppsats behandlar skillnader i polisens konstruktion och behandling av vÄldsbrottslighet beroende pÄ om denna sker pÄ allmÀn plats eller i hemmet. Skillnaderna förklaras med Randall Collins teori om bestraffning av brottslighet som ritualer som upprÀtthÄller stratifierade samhÀllen, dÀr det svenska samhÀllet betraktas som ett samhÀlle bland annat stratifierat enligt kön.Undersökningen har ett konstruktivistiskt perspektiv och det analytiska kunskapsobjektet Àr strukturer, sÄsom de definierats av William Sewell som bestÄende av scheman och resurser. En jÀmförande metod i kombination med vÀxelvis parantessÀttning av det substantiella respektive konstruerande tillÀmpas pÄ en hierarkisk kedja av styrdokument samt ett antal intervjuer genomförda med poliser i olika befattningar inom ett nÀrpolisomrÄde. Skillnader i sÄvÀl konstruktion som hanterande av vÄld pÄ allmÀn plats respektive i hemmet blottlÀggs. Skillnaderna Àr av en sÄdan art att mÄl och ÄtgÀrder relaterade till vÄld i hemmet Àr mindre specifika och konkreta, vilket innebÀr att sÄdan brottslighet bestraffas i mindre utstrÀckning.

MASSFLYKTSDIREKTIVET I SVERIGE OCH FINLAND En kvalitativ studie om Sveriges och Finlands implementering av massflyktsdirektivet: Likheter och skillnader.

The aim of the thesis is to study the differences in Sweden?s and Finland?s implementation of Temporary Protection Directive (TDP) and the deficiencies in Sweden?s and Finland?s implementation of TDP. To answer the aim two questions are formed: What similarities and deficiency can be found in Sweden and Finland implementation of Temporary Protection Directive? What deficiencies can be found in Sweden?s and Finland?s implementation of Temporary Protection Directive? The previous research has focused on why the directive was not activated in the events of 2015 and why it was activated 2022. The previous research has also shown that there is just research on the implementation of TDP in three countries, Poland, the Netherlands and Estonia.

Att i ord iklÀ det osagda : Om det existentiella i nÄgra romaner av Torgny Lindgren

En nÀrlÀsning av författaren Torgny Lindgrens tre romaner Ormens vÀg pÄ hÀlleberget (1982), Ljuset (1987) och Till sanningens lov (1991) för att dÀrigenom lyfta fram och blottlÀgga sÀrskilda strukturer i texterna som belyser den mÀnskligt existentiella problematiken. DÀrtill anknyts de tre ovan nÀmnda romaner till senare utgiven litteratur av Lindgren för granskning och diskussion..

Bilder av Fredrika : en plats med mening

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en plats kan beskrivas och vilken mening som tillskrivs den. Fredrika Àr en mindre tÀtort i VÀsterbottens lÀn belÀget vid Viskasjöns strand. HÀr bor lite drygt 200 mÀnniskor och i denna uppsats fÄr vi möta sex av dem. I materialet som grundas pÄ kvalitativa intervjuer beskrivs hur invÄnarna ser pÄ sin bygd, hur det Àr att leva dÀr och tankar kring framtidens utmaningar och möjligheter. För att göra detta sammankopplas ovannÀmnd information till teorier inom samhÀllsvetenskap och socialkonstruktivism och begrepp som space, imaginative geographies och reciprocitet blir satta i arbete i en analys av platsförstÄelse. Vidare diskuteras den gestaltning av Fredrika som sker i det offentliga rummet, som till exempel i tv, tidningar och radio. Hur ser framstÀllningarna ut, varför ser de ut som de gör och hur relaterar invÄnarna till dessa bilder? För att möta dessa frÄgor blir begreppet representation anvÀndbart och bidrar till diskussionen om en stadsnorm.

Digitala verktyg ?r mer ?n bara en sk?rm

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

Socialpsykiatriska boendemilj?er som fr?mja aktivitet och delaktighet

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

Mineral i jordens inre : Hur kristallstrukturer förÀndras med tryck

Jordens innandöme Ă€r uppdelat i flera olika delar, vilket beror pĂ„ gravitationen och kemisk differentiering. Skillnaden i tryck, temperatur och kemi mellan jordens skorpa, mantel och kĂ€rna Ă€r en förklaring till varför mineral Ă€ndrar karaktĂ€r lĂ€ngre ner i jorden. Djupare ner i jorden ökar trycket, men ocksĂ„ temperaturen. Ökat tryck gör att atomerna packas tĂ€tare, medan ökad temperatur Ă„ andra sidan gör att mineralen expanderar. Detta Ă€r en av anledningarna till varför det Ă€r sĂ„ svĂ„rt att bestĂ€mma stabilitetsomrĂ„den för mineral, det vill sĂ€ga vid vilka tryck och temperaturer de Ă€r stabila.

VÀrdering av tillvÀxtföretag ? Skillnader i vÀrderingen av tillvÀxtföretag mellan personer inom bankverksamhet och revisorer

Bakgrund: Personer inom bankverksamhet konfronteras stÀndigt med behovet av tillförlitliga företagsvÀrderingar. Det finns inte nÄgon vÀrderingsmodell som Àr generellt vedertagen. Det finns ocksÄ alternativa institutioner som utför vÀrdering . Revisorer och deras tjÀnster Àr en grupp som bankerna normalt sett har högre förtroende för. Denna studie fokuserar pÄ hur vÀrderingsmodeller anvÀnds vid vÀrdering och hur resultatet av vÀrderingen anvÀnds för att bedöma andra omstÀndigheter.

Är den hĂ„llbara staden möjlig utan en levande landsbygd? : en studie av den miljömĂ€ssiga hĂ„llbarheten i Det flerkĂ€rniga SkĂ„ne

Stora delar av vÀrlden genomgÄr idag en omfattande urbanisering, dÀr allt fler flyttar frÄn land till stad. Samtidigt ges diskussionen om hÄllbar utveckling mer och mer relevans och utrymme. Som en följd av rÄdande urbaniseringstrender tycks resonemang kring miljömÀssig hÄllbar utveckling ofta beröra hur de urbana strukturerna ska kunna komma att möta framtidens klimatutmaningar, snarare Àn att alternativa strukturer lyfts fram som möjliga, mer miljövÀnliga, alternativ. Denna uppsats syftar till att ge en djupare förstÄelse för vilken betydelse relationen mellan stad och landsbygd har för en miljömÀssigt hÄllbar utveckling. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en beskrivning av och diskussion kring miljömÀssig hÄllbarhet (och icke-hÄllbarhet) i staden respektive pÄ landsbygden. Denna beskrivning och diskussion ligger sedan till grund för en analys av huruvida Region SkÄne förhÄller sig till de miljömÀssiga fördelar en stÀrkt relation mellan stad och landsbygd innebÀr.

Möjligheter och hinder för ledarskapsutveckling: fyra kvinnor i chefspositioner berÀttar

Grunden för denna uppsats utgörs av en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kvinnor i chefspositioner. De kommer frÄn olika organisationer i olika kontexter. Syftet var att med utgÄngspunkt i vÄr tolkning av deras upplevelser analysera deras möjligheter till ledarskapsutveckling. FrÄgor vi stÀllde oss var; Hur berÀttar dessa kvinnor om sin egen ledarskapsutveckling? Hur ser de pÄ hinder och möjligheter som har funnits för dem? Hur kan deras upplevelser tolkas och analyseras?Metoden som vi har anvÀnt för insamling, bearbetning och analys av empiri har varit av narrativ karaktÀr.

Barn av sin tid och klass : En kvantitativ studie om generations- och klasstillhörighetens betydelse för vÄr nyhetskonsumtion

Titel: Barn av sin tid och klass: En kvantitativ studie om generations- och klasstillhörighetens betydelse för vÄr nyhetskonsumtion Författare: Stina Bergdal & Evelina Olsson Kurs, termin och Är: C-uppsats, HT-2014 Antal ord i uppsatsen: 18 949 Problemformulering och syfte: Syftet med studien Àr att analysera vilken betydelse klass och generation har för nyhetskonsumtion. Att undersöka betydelsen av dessa tvÄ strukturer Àr viktigt dÄ vi trots dagens individsamhÀlle pÄverkas av vÄr omgivning nÀr det gÀller vÄr nyhetskonsumtion. Metod och material: Metoden som anvÀnds Àr surveyundersökningar. Materialet som anvÀnds i denna undersökning bestÄr av den nationella SOM-undersökningen frÄn 2012. Huvudresultat: Generation och klass Àr bÄda strukturer som pÄverkar vÄr konsumtion av nyheter. Men effekten av de olika strukturernas pÄverkan Àr olika och vi pÄverkas i högre grad av vÄr generationstillhörighet Àn vÄr klasstillhörighet. Det vill sÀga den tid, samhÀllsklimat och den tekniska utvecklig vi vÀxer upp i formar oss inte bara som mÀnniskor utan Àven som nyhetskonsumenter.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->