Sök:

Sökresultat:

1027 Uppsatser om Tillfälliga strukturer - Sida 15 av 69

Nedskrivningar av goodwill : En studie om handlingsutrymmet

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation ? ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig pÄ redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, Àr jÀmförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jÀmförbarheten. Det skÀl som anges baserar sig pÄ regler stipulerade i IFRS.

Om VÀrlden - ett bidrag till förÀndring? : C-uppsats inom medier, journalistik och kommunikation

Denna C-uppsats granskar OmVÀrlden som behandlar bistÄnd, utveckling och globala frÄgor och som stÀlls till förfogande av Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete). Studien grundar sig i ett övergripande intresse för hur medierna pÄverkar samhÀllets uppfattning om verkligheten och för studien relevant, postkoloniala förestÀllningar om maktrelationer och strukturer i utvecklingslÀnder.Studien innefattar en förstudie i kombination med kritisk diskursanalytisk metod vilken appliceras pÄ fem skilda reportage ur OmVÀrlden. Syftet Àr vidare att se hur journalistiska texters uppbyggnad bidrar till att konstituera samhÀllets förestÀllningar om rÄdande hegemoniska strukturer. För att definera studiens problemomrÄde stÀlls frÄgor om reportagens dominerande teman och aktörer samt representationen av genus. Detta följs sedan av en utredning av Sidas eventuella röst och pÄverkan vad gÀller OmVÀrldens redaktionella innehÄll.

"Det Àr lugnt, hon rÀknas ju som en kille". : Genusskillnader inom idrotten ur ett elevperspektiv.

Inom idrottens vĂ€rld rĂ„der skillnader mellan kön gĂ€llande förvĂ€ntningar pĂ„ egenskaper. Historiskt har mĂ€n setts som det starkare könet av sĂ„vĂ€l genetiska som sociokulturella skĂ€l. PĂ„ grund av sociokulturella förvĂ€ntningar har mĂ€n tidigt strĂ€vat efter att bli fysiskt starkare för att nĂ„ de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gĂ€llande de olika könens förutsĂ€ttningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda pĂ„ hur de ser pĂ„ genusskillnader inom idrotten.

Zircon och dess anvÀndning inom geokronologin

Zirkon Àr ett mycket viktigt mineral inom geokronologin. Tack vare dess specifika kristallstruktur tassmÄ mÀngder uran och andra spÄrÀmnen upp av zirkonen vid dess bildning. Det Àr möjligt attbestÀmma en bergarts Älder genom att berÀkna förhÄllandet mellan de radioaktiva Àmnena och dessstabila slutprodukter som bildas hos zirkonen med tiden. Olika metoder och tekniker har sedandenna upptÀckt utvecklats i snabb takt.Grötingengraniten har tidigare daterats med hjÀlp av TIMS till en Älder mellan 1,74 och 1,75 miljarderÄr. Denna datering har visats sig mycket osÀker varför ett nytt försök till att bestÀmma dess Älder harplanerats in inom den nÀrmsta framtiden.

Konflikter och konflikthantering pÄ institution ? en kvalitativ studie om personal och ungdomars erfarenheter

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personalens konflikthantering ser ut pÄ tvÄ behandlingsinstitutioner för ungdomar i VÀstra Götalands lÀn. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur hanterar personalen konflikter pÄ institutionerna?Hur upplever ungdomarna pÄ institutionerna personalens konflikthantering?Hur upplever ungdomar och personal de konflikter som uppstÄr pÄ institutionerna?Studien belyser vilka erfarenheter personal och ungdomar har kring konflikthantering och konflikter som uppstÄr vid institutionerna. Undersökningen bygger pÄ Ätta stycken kvalitativa intervjuer, fyra stycken med personal och fyra stycken med ungdomar. För att tolka det insamlade materialet har detta analyserats med hjÀlp av inlÀrningsteori.

Styrd tid Àr stulen tid, kontrollerad tid Àr fri tid : Om fyra kvinnors syn pÄ tid och hur den anvÀnds

Syftet med denna uppsats Àr att studera fyra kvinnors syn pÄ tid, struktur och kreativitet pÄ servicedesignbyrÄn Transformator design. Genom intervjuer och deltagande observation undersöker jag hur tid, struktur och kreativitet samspelar för mina informanter, och hur de anvÀnder tiden. Slutsatsen av denna studie Àr i korthet att kontrollen av tid Àr viktig för upplevelsen av tid. Strukturer, synliga och osynliga, Àr centrala för att se och förstÄ tiden och upprÀtthÄlla kontrollen av tid. Informanternas strÀvan Àr att skapa fylld tid, som Àr vÀrdefull tid, och genom kontroll av tiden skapa en positiv kÀnsla av att ha tid.

Unga svenska killars negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare En explorativ studie kring fenomenets kausala mekanismer

Uppsatsens huvudsyfte var att genomföra en explorativ studie kring de underliggande kausala mekanismer som kan ligga bakom negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare bland unga svenska killar med skilda klasspositioner, med det underliggande syftet att undersöka huruvida klasspositioner har betydelse och i sÄ fall vilken i förekomsten av sÄdana förhÄllningssÀtt. Syftets formulering ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka kausala mekanismer kan ligga bakom unga svenska killars negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare?Har de unga svenska killarnas klassposition nÄgon betydelse, och i sÄ fall vilken i förekomsten av negativa förhÄllningssÀtt till invandrare? Uppsatsen ligger nÀra en etnografisk ansats, inordnad under den kritiska realismens sociala ontologi, omfattandes frÀmst intervjuer, men Àven observationer, med 16 unga killar lÀsandes pÄ tre olika gymnasieprogram. Vid sidan av Archers analytiska dualism har Àven Pierre Bourdieus och Eric Olin Wrights klassmodeller samt teorier inriktade mot negativa förhÄllningssÀtt till invandrare i form av Anders Langes och Charles Westins teorier kring social identitet och stratifierad arbetsmarknad varit centrala. Huvudresultat: Flera olika kausala mekanismer i form av t.ex.

Drömmen om en sammanhÄllen stad - diskurs kring integration i projekten H+ och Hyllie

Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se pÄ vilket sÀtt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration.

R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

MR som screeningmetod f?r prostatacancer

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Maskulinitet i blickfÄnget

Detta examensarbete har karaktÀren av ett utvecklingsarbete, dÀr slutresultatet mynnar ut i en tematisk planering för historieÀmnet i en högstadieklass. Det essentiella syftet med uppsatsen Àr att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot medievÀrldens och samhÀllets normerande diskurser. Genom att pedagogen tillsammans med sina elever aktivt problematiserar stereotypa framstÀllningar av vad som anses kvinnligt respektive manligt, kan elevernas reflekterande utvecklas. Det teoretiska ramverket som appliceras pÄ och anvÀnds i den tematiska lektionsplaneringen innefattar historiedidaktisk forsknings teoretiserande av historiemedvetande, samt genus- och klassteori. Teorierna Àr utvalda med syftet att ifrÄgasÀtta och synliggöra reproducerande perspektiv och strukturer i skolan, samt skapa underlag för konkreta arbetssÀtt med högstadieelever..

Prediktion av h?rf?rg och ?gonf?rg fr?n genetiska mark?rer inom forensisk verksamhet

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Artefakter vid en MR-undersökning

En artefakt Àr en struktur i en bild som i vanliga fall inte finns med i objektet men som syns i bildresultatet. Artefakter syns i bildresultatet till exempel pÄ grund av förÀndringar, tekniska fel i magnetkamerans utrustning. De kan Àven vara pÄverkade av patientens normala rörelser, sÄsom blodflödet. Inom MR förekommer det en mÀngd olika typer av artefakter. Patientrörelse Àr det största fysiska effekten som orsakar artefakter som oftast Àr relaterat till ofrivilliga rörelser som till exempel andning och hjÀrtpulsation.

Processer för ökad hÄllbarhet inom hÄllbarhetsredovisningar: En analys av den svenska dagligvaruhandeln

Varför företag vÀljer att hÄllbarhetsredovisa beror bland annat pÄ att olika intressenter efterfrÄgar det. Redovisningen kan Àven underlÀtta bÄde den interna och den externa kommunikationen gÀllandet hÄllbarhetsarbetet. Enligt en undersökning av revisionsbyrÄn KPMG frÄn 2013 bör företag fokusera pÄ hÄllbarhetsredovisningens kvalité och hur de relevanta mÄlgrupperna ska nÄs. För att uppnÄ en hög kvalité bör hÄllbarhetsredovisningen göra transparent en sammanhÀngande process av företagets visioner, strukturer, aktiviteter samt resultat, för varje omrÄde i hÄllbarhetsarbetet. NÀr kvalitén pÄ hÄllbarhetsredovisningar uppskattades i KPMG:s undersökning tillhörde handels- samt detaljhandelsföretag en av de tre branscher som fick lÀgst betyg samtidigt som svenska företag erhöll högt betyg i jÀmförelse med internationella företag.

Innebörden av att vara internationellt adopterad. TvÄ identitetsaspekter: svenskhet och etniskt ursprung.

The aim of this study was to deepen the knowledge about the meaning of being internationally adopted for individuals living in Sweden. Through group discussions with young adults data was retrieved, and then analysed with a qualitative phenomenological approach. The study revealed three main themes: 1) experiences of being Swedish, 2) experiences of ethnic origin, and 3) the interaction between the two aspects of the identity, how the internationally adopted individual integrate's his/her ethnical origin with his/her Swedish identity. With regards to previous studies about adoption and psychological theories the meaning of being internationally adopted in Sweden is discussed..

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->