Ungdomars sprÄkbruk Àr stÀndigt i opposition mot vuxenvÀrlden. Vuxna har i alla tider förfasat sig över ungdomars sprÄk och i dagens debatt finns uppfattningar om att bruket av grova skÀllsord, framförallt de av sexuell art, ökar bland ungdomar. Att undersöka ungdomars sprÄk, t.ex. skÀllsordsbruket, kan vara ett sÀtt att se nya normer och vÀrderingar vÀxa fram.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur flickor pÄ gymnasiet uppfattar och anvÀnder skÀllsord för att jÀmföra hur deras bruk ser ut jÀmfört med det de upplever som vanligt bland ungdomar. Syftet har ocksÄ varit att undersöka om flersprÄkighet pÄverkar uppfattningar om och bruk av skÀllsord.

Sexualitet Àr en unik och viktig del av mÀnniskors grundbehov. Det finns stereotypa uppfattningar att personer som lever med degenerativa sjukdomar Àr asexuella. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av sexualitet hos kvinnor som lever med kroniska sjukdomar. En kvalitativ innehÄllsanalys av 12 artiklar resulterade i 5 kategorier: ?att Àlska och vara vÀrd att Àlska för den man Àr?, ?att den sexuella funktionen förÀndras av symptom och lÀkemedel?, ?att relationer och samspel med partnern Àr viktigt?, ?att vara orolig och bli generad? samt ?att omvÀrdera och förÀndra?.

Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur normer och vÀrderingar pÄverkar hur personalen pÄ demensboenden förhÄller sig till demenssjukas sexualitet och kÀrleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vÄrdbitrÀden frÄn demensboenden i StockholmsomrÄdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn pÄ de boendes rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvÄsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar frÄn att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begrÀnsa men inte förbjuda sexualiteten.

Syftet med studien Àr att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhÄllningssÀtt till att vara öppen med sin sexuella lÀggning inom idrotten. Ansatsen Àr att undersöka vad som pÄverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten Àr en sÀrskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser anvÀnds tidigare studier om homosexuella kvinnor och lesbisk existens, bÄde inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhÄller sig till sitt utanförskap.

This essay focuses on how trafficking in human beings for sexual exploitation is defined and dealt with in the Nordic countries. Agreements on how trafficking for sexual exploitations should be dealt with is presented in reports and Action plans from the European Union and United nations amongst others. In this essay we will compare four national Action plans made by governments by Denmark, Finland, Sweden and Norway between 2005- 2011 to each other. Mainly we have been looking at similarities and differences in the different Action plans. The essay is based on Discourse theory and discursive struggle and we have been looking at similarities and differences in how trafficking is dealt with through language.

Abstract Syftet har varit att studera attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gÀllande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella lÀggning inom olika yrken. De metoder som anvÀnds har varit en enkÀtundersökning, som besvarats av bi- och homosexuella ungdomar i Äldern 15-20 Är och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna tror att det finns yrken som det Àr enklare respektive svÄrare att vara öppen med sin lÀggning inom. Det Àr olika yrken som upplevs vara svÄrare respektive enklare beroende pÄ om man Àr kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som snickare och inom industri.

F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p? semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja uppdraget. Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f? utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 2 600 kvinnor av gynekologisk cancer varje Är. Sjukdomarna skiljer sig Ät nÀr det gÀller symtom, behandling och prognos Behandling vid gynekologisk cancer och dess biverkningar pÄverkar kvinnan i hennes dagliga liv. Behandlingen Àr ofta en kombination av kirurgi, kemoterapi, radioterapi och hormonell terapi. Cancerdiagnos och behandling av cancersjukdom Àr förenade med fysisk, psykisk och social ohÀlsa. Syftet med litteraturstudien Àr att belysa kvinnors upplevelse av sexualitet och livskvalitet efter avslutad behandling av gynekologisk cancer.

Demenssjukdom Àr en av vÄra största folksjukdomar och i takt med att befolkningen blir allt Àldre ökar ocksÄ prevalensen att drabbas. Det kan ta flera Är innan uppvisade symtom leder fram till en diagnos och gruppen Àldre som utan hjÀlp frÄn samhÀllet helt sköter omvÄrdnaden av en demenssjuk anhörig blir allt större. Samtidigt som sjukdomen progredierar blir ocksÄ belastningen pÄ den som vÄrdar allt större och mÄnga nÀrstÄendestödjare visar symtom som depression, utbrÀndhet, oro och Ängest och det Àr dÀrför viktigt att denna stora grupp i samhÀllet uppmÀrksammas som ett folkhÀlsoproblem. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa de nÀrstÄendes behov av stöd vid vÄrd av en demenssjuk person i det egna hemmet. Den anvÀnda metoden var en manifest innehÄllsanalys och studien visade att det stöd som efterfrÄgades mest och gav den största effekten i form av reducerad vÄrdtyngd, var nÀr den sjuke fick möjlighet att vistas pÄ dagvÄrdsverksamhet.

Bakgrund: Sexualitet Àr viktigt för alla individer dÄ det ingÄr i mÀnniskans fysiska och mentala behov. För Àldre personer oavsett sexuell lÀggning (hetero? bi? homosexuell) Àr sexualitet viktigt för upplevelsen av ett hÀlsosamt liv. Forskning visar att mÄnga Àldre saknar just kÀrlek och en fysisk nÀra kontakt. Patienters sexuella uttryck i form av verbala och sexuella handlingar kan skapa oro hos personalen dÄ de saknar kunskap inom detta omrÄde.

Bakgrund/LitteraturgenomgÄng: Skolan spelar en viktig roll nÀr det gÀller att formaungdomars sexuella hÀlsa. Samtidigt konkurrerar skolan med media som informationskanal.Forskning visar att ungdomar idag tar större sexuella risker och sexuellt överförbarainfektioner ökar. En utvÀrdering visar att sexualundervisningen i skolorna Àr bristfÀllig och vilar pÄ ett patogent perspektiv. Upplevelsebaserat lÀrande Àr en metod som delvis anvÀnds i undervisningen. Metoden grundar sig pÄ att eleverna skapar erfarenheter genom aktivt deltagande i olika simuleringar.

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

APA har föreslagit den nya diagnostiska kategorin, hypersexuell störning, för att effektivisera forskning kring individer med normativa men omÄttliga sexuella beteenden associerade med lidande. Pilotstudiens syfte var att undersöka om symptomnivÄ mÀtt med Hypersexual Disorder Screening Inventory (HDSI), var relaterat till upplevelsen av livskvalitet, psykiskt lidande och nedstÀmdhet samt förekomst av negativa konsekvenser. Syftet var Àven att utforska HDSI?s samstÀmmiga validitet. Deltagarna, vilka rekryterades genom annons, besvÀrades av omÄttliga sexuella beteenden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mÄnga av de socionomstudenter vid Göteborgs universitet, som gjorde sin praktik höstterminen 2012 (ht12), som upplevde sig bli diskriminerade, sexuellt trakasserade eller pÄ nÄgot annat sÀtt upplevde sig bli illa behandlade av nÄgon professionell pÄ sin praktikplats.Med en kvantitativ studie undersökte vi socionomstudenters (ht12) upplevelser av bemötandet pÄ sina praktikplatser. Den webbenkÀt som skickades ut till de socionomstudenter som var registrerade pÄ kursen Handledd studiepraktik ht12 besvarades av 89 studenter. I enkÀten frÄgade vi om upplevelser av att ha blivit diskriminerad, sexuellt trakasserad och pÄ annat sÀtt illa behandlad av nÄgon professionell pÄ praktikplatserna. Vi stÀllde ocksÄ frÄgor kring upplevd stöttning, riktat till de utsatta. EnkÀten avslutas med en frÄga rörande nöjdhet med praktiktiden.Vi fick fram resultatet att 36 socionomstudenter som gjorde sin praktik ht12 utsattes för diskriminering, sexuella trakasserier och/eller blev illa behandlade pÄ nÄgot annat sÀtt av professionella pÄ sina praktikplatser.