Min hypotes har varit att det som landskapsarkitektstudenterna pÄ Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna (SLU/Ultuna) lÀr sig Àr inriktat pÄ att lösa de funktionella och vetenskapliga aspekterna snarare Àn de estetiska vid gestaltning. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka hur förhÄllandet mellan gestaltning och vetenskap stÄr sig mellan SLU/Ultuna och ?Austin E. Knowlton School of Architecture? (KSA), genom jÀmförelse av utbildningens uppbyggnad, fakta och kurser vid de bÄda universiteten. Resultatet visar bÄde skillnader och likheter mellan utbildningen pÄ de valda universiteten, vilket ÄskÄdliggörs genom tabeller, diagram, kursbeskrivningar och projekt.

Syftet med fo?revarande studie a?r att underso?ka vilka fo?r- och nackdelar e-handeln erbjudit ett mindre svenskt fo?retag i retailbranschen under dess internationalisering och hur dessa pa?verkat internationaliseringen. Fo?r att besvara syftet har vi genom en kvalitativ studie och sex intervjuer och underso?kt ett mindre svenskt fo?retag som sa?jer stilma?ssigt utpra?glade kla?der. Underso?kningen utga?r ifra?n tidigare e-handelslitteratur utifra?n vilken tidigare fo?reslagna fo?r- och nackdelar som e-handel inneburit fo?r internationaliseringen identifieras.

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

Denna uppsats syftar till att kartlÀgga och beskriva de ideal som rÄtt inom svensktrÀdgÄrdskonst under 300 Är i Sverige. Arbetet behandlar relationen mellan mÀnniskan,naturen och trÀdgÄrdskonsten, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsens huvuddel bestÄr i enkartlÀggning av den svenska idéhistoriska utvecklingen vad gÀller natursyn samt en parallellbeskrivning av ledande trender och rÄdande ideal inom svensk landskapsarkitektur under 300Är. Beskrivningen sker i kronologisk ordning och Àr uppdelad efter Ärhundraden med börjanpÄ 1700-talet.Under 1700-talets skedde en stor förÀndring i mÀnniskans syn pÄ natur, vilken gav avtryckÀven inom trÀdgÄrdskonsten. IstÀllet för 1600-talets tuktade barocktrÀdgÄrdar började denengelska landskapsparken fÄ fÀste Àven i Sverige och det nya, naturförskönande idealet blevbörjan pÄ en lÄng stiltradition inom trÀdgÄrdskonst, dÀr naturen stod förebild för trÀdgÄrdensutformning.

Projektet undersöker det lokala landskapet som potentiell vÀrdeskapare i en tid av ekonomisk nedgÄng. Projektet utgÄr ifrÄn staden Venedigs planer pÄ stadsförnyelse pÄ den tidigare bÄtvarvstomten pÄ ön St Elena. Metoden har varit att studera det befintliga och utifrÄn det försöka finna nya rumsliga lösningar pÄ dagens och framtidens krav. Förslaget innefattar gestaltning av en planerad park och de tvÄ nÀrmast angrÀnsande kvarteren. Det bestÄr av en inplanterad biotop i form av en salt vÄtmark som Àr en viktig livsmiljö för djur och vÀxter ute i lagunen.Det byggda tillÀgget Àr en trÀkonstruktion som fungerar som en lÀnk mellan de tÀtare planerade kvarteren och det nya grönomrÄdet.

Uppsala stad, intill stadens gÄgata och kantad av FyrisÄn ligger Gamla torget. Det Àr en plats som har utgjort en nyckelpunkt under mina Är i Uppsala. Jag ville Àndra anvÀndningen av ett torg som mÄnga passerar men fÄ stannar och anvÀnder. Torget har stora kvaliteter i form av utsikt, nÀrhet till vatten samt placering i staden. För mig personligen har jag har lÀnge tÀnkt pÄ att Gamla torget har större potential Àn vad torgytan idag anvÀnds för.

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Detta kandidatarbete i landskapsarkitektur har utförts vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under vÄrterminen 2010. Uppsatsen behandlar hÄllbar stadsutveckling med fokus pÄ förtÀtning som kommit att bli en vÀlanvÀnd metod i dagens stadsutveckling. Studien talar för att alla element i staden bidrar till förtÀtning, i synnerhet grönstrukturen, som numera ofta Àr utsatt för exploatering. Uppsatsen förklarar grönstrukturens vÀrden och roll som förtÀtningselement och föresprÄkar en funktionell tÀthet. Slutligen behandlar studien förtÀtning inom de Àldre bostadsomrÄdena GÄrdsten och JÀrnbrott i Göteborg.

Denna uppsats undersöker vilken plats viltvÄrd har i landskapsplaneringssammanhang, samt försöker ta reda pÄ hur landskapsarkitektens möjligheter att verka för goda viltförhÄllanden och biologisk mÄngfald ser ut. Genom att granska och problematisera begreppet viltvÄrd försöker jag ge en bild av vad begreppet innebÀr. Jag tittar sedan pÄ hur man arbetar med viltvÄrdsfrÄgor inom nÄgra av Sveriges myndigheter idag och försöker, genom intervjuer med anstÀllda pÄ NaturvÄrdsverket, Skogsstyrelsen och LÀnsstyrelsen, utröna vilken plats landskapsarkitekten har i det arbetet. Studien antyder att landskapsarkitekten varit nÀrvarande i arbetet med viltvÄrd tidigare, men verkar inte förekomma inom de studerade myndigheternas arbete med viltfrÄgor idag. Det finns ett behov av överblick och omrÄdesövergripande kompetens inom viltvÄrdsarbetet och myndigheterna antyder en önskan om att bredda sin kompetens.

Kan Malmös Centrumkanaler med dess egenskaper som en unik, lÄngsmal och sammanhÀngande struktur anvÀndas för att möjliggöra nya rörelsemönster och mötesplatser i staden? Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur vi genom landskapsarkitektur kan utnyttja kanalens egenskaper för att skapa nya sÀtt för mÀnniskor att röra sig i Malmö och skapa nya mötesplatser för vistelse. Platsen för vÄrt examensarbete Àr de centrala delarna av Malmö, en av de snabbast vÀxande stÀderna i Europa.1-2 NÀr Malmö förtÀtas blir de öppna ytor som inte kan bebyggas Àn mer vÀrdefulla för stadens invÄnare, Centrumkanalerna Àr en sÄdan yta. Kanalerna Àr en stor sammanhÀngande offentlig yta i centrum som har förutsÀttningar att spela en viktig roll för att tillgodose Malmöiternas behov av offentliga rekreationsytor. LÀngs Centrumkanalernas strÀckning föreslÄr vi Malmös innersta ringvÀg, en ny lösning för cykeltrafiken i centrum och ett nytt obrutet strÄk för fotgÀngare. Syftet med Innersta ringvÀgen Àr att skapa ett nytt sÀtt för cyklister och fotgÀngare att röra sig och mötas i centrala Malmö.

Hur byggmaterial hanteras pa? en byggarbetsplats a?r idag viktigt da? materialkostnaden och hanteringen av den sta?r fo?r ca 50 % av byggkostnaderna i ett byggprojekt. Materiallogistiken a?r inte alltid la?tt att hantera da? det till ett projekt kommer byggmaterial till ma?nga olika yrkesgrupper fra?n ma?nga olika leveranto?rer. Detta examensarbete har skrivits vid Skanska Va?rmlands byggarbetsplats pa? Centralsjukhuset i Karlstad da?r de bygger ut och om sjukhuset till ett bera?knat va?rde av 1,35 miljarder kronor.

MÄlet med vÄr uppsats har varit att ta reda pÄ om och hur gestaltningen pÄverkar den sociala mÄngfalden i stadsrummet. Vi grundar vÄrt arbete pÄ en tanke om allas rÀtt till stadsrummet och ville undersöka om det finns faktorer som kan vara exkluderande för vissa samhÀllsgrupper. Inledningsvis har vi tagit del av litteratur som har olika sÀtt att se pÄ begreppet social mÄngfald och dess vÀrden för att nÀrma oss en egen definition. Genom litteraturstudier samt passiva observationer och intervjuer utförda pÄ tvÄ centralt belÀgna torg i Malmö har vi studerat hur olika mÀnniskor interagerar med den gestaltade utemiljön. DÄ vi jÀmfört resultat av litteraturstudier, observationer och intervjuer har vi funnit flera gemensamma slutsatser men ocksÄ motsÀgelser. Vi har nÄtt en insikt om hur lika vi mÀnniskor Àr i anvÀndandet av stadsrummet.

Uppsalahem, Uppsalas municipal renting company, builds about 250 new apartments every year. Mjölnaren in KungsÀngen is a project which contributes with about 130 new renting apartments finished in 2010/2011. This report has lead up to a proposal. Focus lies on how to create a courtyard on beam joists where shape, style and different types of functions are important elements. The report also brings up ground materials, details, plants, availability and built up plantings. All these aspects together are what create a well functioning and pleasant courtyard. All through the work with this report I have taken part of the meetings concerning the project.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.