Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt en världsarvsutnämning påverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan världsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjänste­ män inom kommun, länsstyrelse och länsmuseum. Utifrån ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till världsarven ser på formandet av dessa. Teorin fungerar som hjälp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.

The aim of this paper is to analyse how the term attractiveness is interpreted in Swedish contemporary urban planning. The focus is to analyse how the term is discursively constructed and by this highlight the conceptions that exist around what makes a city attractive. We want to emphasize the importance of a deeper understanding of how attractiveness is used in urban planning and how the term is a part of the development of our cities. Given the use of attractiveness as a part of visionary goals for Malmö´s and other Swedish cities future development, our intention, therefore, is to enhance the understanding of what the use of attractiveness means in respect of the creation and construction of power relations in time and place. The framework of our analysis is based on the discourse theory approach and used as a way of understanding how urban ideals is discursively constructed.

Undersökningen vilar på två huvudfrågor: Vad är ett materialbibliotek, och varför uppstår de i så stor utsträckning idag? Frågorna besvaras genom samtal med ansvariga på materialbibliotek, främst kommersiella, i Europa och USA och redovisas i en historisk och kronologisk översikt över det senaste decenniet, en tematisk beskrivning av verksamheten samt en diskussion kring materialbiblioteket utifrån begreppen dokument och bibliotek där en allmän biblioteksmodell appliceras på materialbibliotekens verksamhet. Slutligen föreslås en definition av begreppet materialbibliotek.Undersökningen kommer fram till att materialbiblioteket är en informationstjänst som samlar och organiserar materialprover och materialkunskap, och som inte enbart fungerar som tillhandahållare av information utan även strävar efter att i mötet med sina användare skapa ny kunskap om de dokument det behandlar. Materialbiblioteken uppstår ur ett behov av en samordnande central för materialkunskap, och kan placeras inom det nya serviceparadigmet information management. Det finns även ett behov av att känna på material och att skapa en mötesplats för kreatörer och tillverkare inom designområdet.

This thesis scrutinises the material on post World War II Swedish architecture produced by the Swedish Public diplomacy organisation "Svenska institutet" ("The Swedish Institute") during the period of 1945 through 1976. The outset is the dilemma encountered by every such organisation: how can the projected narrative of the own nation relate to as many countries as possible, without becoming too general? And how can the organisation address specific countries, without excluding others?By employing a two-sided model of interpreting the material, where it on the one hand is interpreted from the universal properties projected on the narrated architecture, and on the other hand from the particular ideological notions related to the same, the thesis suggests that the Swedish Institute continously relates the architecture to a West-European and American context by consistently connecting its universal properties to particular ideological notions orientated towards the West.The results underline the malleability in regard to ideological notions connected to modernist architecture. Earlier research in the Swedish context has focussed on how modernist architecture in Sweden, under the local tag "funktionalism", was established in regard to a Swedish audience as a particular Swedish architecture by relating it to a alleged continuos Swedish tradition, as well as to notions of a a progressive welfare state. By studying a similar material, though aimed towards a foreign audience, the thesis suggests that these allegations constitue an elucidatory example of how national and ideological narratives can form within the framework of technological-ideological dynamics of modernist architecture.

Trough a literature study based on both philosophic and objective fact this essay is taking off in the meaning of public space. It investigates how the information society and its virtual world are affecting the idea and use of public space in the city. The city and the actual world have developed from the traditional meeting between people while the virtual world is based on flows of information. The information flow has expanded through the Information and Communication Technique (ICT). ICT covers among others Internet, mobile phones and computers.

Ricksättra 1:1 är en fastighet på 42 hektar placerad i Ekerö. År 2010 fick fastighten en ny ägare med nya ambitioner, men med lite tid till förfogande har inte den nya ägaren kunnat nyttja fastigheten och föra fram utvecklingen till det som eftertraktas. Idag är platsen skonsamt använd och dess fulla potential är inte uppnådd. Uppdragsgivaren har nu kommit in i en ny fas där han nu önskar uppnå fastighetens fulla potential, detta genom att bygga ett modernt samhälle med växande möjligheter och energisnåla hus. Framtida tankar om bebyggelser finns redan hos beställaren.

När en människa drabbas av sjukdom och behöver vistas på sjukhus påverkas upplevelsen dels av sjukhusets lokaler och dels av vårdavdelningens atmosfär. Florence Nightingale var den förste som berörde och insåg vikten av vårdmiljöns inverkan på patienters välbefinnande. Hennes idéer kring vårdmiljö låg under slutet av 1800-talet till grund för utformningen av sjukhusarkitekturen i Europa. Att anpassa sig till en okänd miljö kräver en ansträngning av alla människor. Att bli sjuk och hamna på sjukhus innebär en omställning för individen och kraften behövs till annat än att anpassa sig till vårdmiljön.

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstått framhävs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som förespråkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrån ett urval av artiklar ifrån de tio senaste årens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sägas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmässiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jämförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har även jämförts och diskuterats utifrån den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal påverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utsträckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hämtar sin inspiration ifrån historiska förebilder. Utifrån stadsplaneringsdebatten går det att utläsa två inriktningar i dagens stadsplaneideal. Dels den täta staden som hämtar inspiration ifrån den traditionella svenska kvartersstaden och motiveras med att den täta staden är den mest hållbara stadsformen, dels ett sökande efter nya alternativa stadsformer som inte kännetecknas av ett specifikt planeideal men som ser en risk i att föreslå en specifik planstruktur framför andra och att ett planideal per automatik skulle vara mer hållbart än ett annat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt en världsarvsutnämning påverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan världsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjänste­ män inom kommun, länsstyrelse och länsmuseum. Utifrån ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till världsarven ser på formandet av dessa. Teorin fungerar som hjälp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och världsarv verka självklart, enkelt och okomplicerat.

Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stått i fokus för vad som karaktäriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella värderingsskiftet ställer dagens besökare nya krav på köpcentrum och dess involverade aktörer. Pågående och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig från vad som tidigare har karaktäriserat denna handelsplats.Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade från andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhället. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av städernas miljö.

Detta examensarbete berör värme och ventilation inom arkitekturen. Examensarbetet kommer att visa hur värme- och ventilationssystemen sett ut och utvecklats med tidens gång. Med hjälp utav framtagen information kommer tre koncept att skapas som resultat av att ha kombinerat olika konceptframtagningsmetoder. Målet är att komma fram till en slutsats om hur det optimala huset bör se ut för att värme- och ventilationssystemet ska vara lätt att underhålla och använda samt vara så pass energieffektivt som möjligt samtidigt som det fullgör sitt syfte. För att få ett bra resultat så uppmärksammas alla möjliga faktorer som på större eller mindre skala har inverkan på systemen.

Närproducerad odling är en trend som växer sig allt starkare och visar sig bland annat i form av stadsodlingar på tak och balkonger. Då det är begränsat med utrymme att odla på i städer är vertikala odlingar en alternativ lösning.I den här rapporten presenteras ett gestaltningsförslag av ett vertikalt växthus som ett bostadskomplement. Gestaltningen, byggtekniken och klimatet i växthuset är de områden som präglar dess form och tekniska lösningar.Växthuset har placerats på Haningeterrassen, ett bostadsområde under planeringför vilket olika skisser på kretsloppsanpassade växthus har tagits fram. Syftet var att ta fram ett förslag på hur ett växthus som bostadskomplement kan utformas, anpassas till platsen och bidra till en grönare stadsdel. Genom en platsanalys har ett lämpligt flerbostadshus valts som referenshus för projektet.Arbetet resulterade i ett förslag på ett vertikalt växthus som har kopplats till bostadshuset och ger de boende ett växthus i direkt anslutning till sin lägenhet.

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Mitt syfte med projektet är att vitalisera stadsdelen Husby i nordvästra Stockholm. Bryta upp zonerade områden och addera fler och varierade funktioner som definierar nya stråk, länka samman omtyckta områden och överbrygga platser som upplevs otrygga. Sammantaget ger det förutsättningar för ett mer levande stadsliv som attraherar fler att vilja bo, bo kvar och göra bostadskarriär i Husby.Centrala begrepp i projektet är mångfald, trygghet, flexibilitet och hållbarhet. Jag har arbetat med att identifiera, bevara och utveckla kvaliteter i kombination med att öppna upp befintlig bebyggelse som präglas av upprepning, slutenhet och rationella byggmetoder samt addera ny bebyggelse för att få en större mångfald och ett mer flexibelt utbud av både lokaler, bokaler och bostäder men även genom att analysera och bearbeta områdets struktur. Fokus har legat på de trafikseparerade miljöerna och hur de kan vidareutvecklas genom att bland annat addera gångvägar och skapa nya stråk längst tillfartsgatorna och samtidigt bevara kvaliteter som de nivåseparerade korsningarna mellan gångvägarna och bilvägarna erbjuder med säker skolväg och en trygg bilfri miljö för barnen..

Automobilpalatset i Jönköping, ritat av byggnadsingenjör Birger Lindström, uppfördes under åren 1929-1930 och var ett av de första parkeringshusen i Sverige. Förutom parkering fanns det utställningshallar och bilförsäljning, service och bensinstation-långt före bilismen var en del av folks vardag. Efter rivningshot byggnadsminnesmärktes huset år 2001.  Idag finns andra affärsverksamheter i gatuplan, resterande våningar står relativt tomma och mycket nedgånga. Automobilpalatset ägs av kommunen och det finns för närvarande ingen plan för förändring.  Jag vill i mitt förslag addera människan till Automobilpalatset. Stadsbilden och synen på bilen har förändrats sedan 1930.