Syftet med arbetet Àr att ge en generell presentation av Den gyllene blommans hemlighets innehÄll och funktion samt introducera tvÄ olika kommentarer och synliggöra deras specifika synsÀtt. De generella frÄgorna jag har stÀllt mig Àr följande: Vad Àr textens innehÄll? PÄ vilka filosofiska grunder vilar metoden? Vilka Àr de viktigaste skillnaderna mellan Jungs och Clearys kommentarer?Wilhelm var den person som hittade texten och som först översatte den till ett vÀsterlÀndskt sprÄk Är 1928. Han har bÄde översatt och kommenterat bl. a.

Hur kan man göra för att ge mÀnniskor en möjlighet att fÄ bÀttre psykisk hÀlsa?Detta Àr huvudmotivet till denna uppsats.Den bakgrund som mÄlas upp Àr den psykiska ohÀlsan i Sverige i dag med en mÀngd mÀnniskor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de fÄr varaktig hjÀlp att vare sig förÀndra sina arbetsförhÄllanden eller sin livssituation.I uppsatsen frÄgas om mÀnniskor blint arbetar över sina förutsÀttningar dÀrför att de saknar insikt om att det de gör Àr ohÀlsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvÄng som stÀndigt piskar dem till att anstrÀnga sig yttrligare en bit fast de egentligen kÀnner att de inte orkar med?För att komma fram till ett förslag för förÀndring beskrivs tvÄ olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förÀndra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga.

Problem/Bakgrund: Upplevelsen av ett neurotiskt beteende Àr ett psykologiskt fenomen och ofta Àr det den psykologiska vetenskapen som forskar inom Àmnet. Vad som inte fÄr förringas Àr att konstruktionen av neuros innefattar sociologiska och socialpsykologiska orsaker. En individs personlighetstruktur formas i interaktionen med kulturen och det Àr i detta möte som neurosen har sin grund. Religionen har stor betydelse i hur individer socialiseras. Fara uppkommer nÀr neurotiska och auktoritÀra personlighetsstrukturer legitimerar destruktiva handlingar genom sin sjÀlvutnÀmnda "gudomliga position", tolkning av troslÀra och samtidigt stöds av en organisation som möjliggör detta.

Som en av Sveriges snabbast vÀxande nÀringar lockar turismen mÄnga ungdomar till arbete samtidigt som efterfrÄgan pÄ kunnig och servicemedveten personal ökar. För gymnasieskolan gÀller dÀrför att satsa pÄ utbildning inom turism. Med kursplanrevideringen 2000 fick Àmnet turism utrymme inom Handelsprogrammet (HP). Turism finns Àven pÄ program för Hotell & Restaurang (HR), Barn & Fritid, Naturbruk samt pÄ olika specialutformade Turistgymnasier. Kunskap om turism Àr gÄngbara i andra sammanhang eftersom Àmnet Àr tvÀrvetenskapligt.

Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle. SammanfattningFörskolans ursprung byggdes pÄ en teori om utveckling dÀr barnets aktiva handlande var drivkraften i lÀroprocessen.

Detta examensarbete Àr en del av ett större projekt, som Àr upplagt som ett samarbete mellan SLU och Stiftelsen WanÄs utstÀllningar. Vi Àr sju stycken trÀdgÄrdsingenjörsstudenter som har fÄtt möjligheten att genomföra en utstÀllning pÄ temat experimentell kökstrÀdgÄrd med fokus pÄ den urbana miljön. Förutom jag sjÀlv deltar följande studenter i arbetet kring utstÀllningsprojektet: Clara Karlsson Cassland, Lisen Hendeberg, Maria Persson, Linda Wickström och Julia Zuber. Dessutom kommer en broschyr om projektet att sammanstÀllas av Erikka Chapman. Min del i Ärets utstÀllning handlar om kolonitrÀdgÄrden - och dess anvÀndning och uttryck ? men ocksÄ den sociala roll som kolonirörelsen har haft genom dess drygt hundraÄriga historia.

Föreliggande studies syfte Àr att utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka hur företagande kvinnor, som sjÀlva beskriver sig som framgÄngsrika, konstruerar identitet. Detta sker med en kombination av analytiska verktyg frÄn narrativ metod, kategoriseringsanalys och diskursiv psykologi vilka appliceras pÄ data i form av företagande kvinnors blogginlÀgg. Resultatet visar att respondenterna tenderar att berÀtta om sig sjÀlva genom tre generella berÀttelser: berÀttelsen om företagsamheten, berÀttelsen om familjen och sjÀlvbekÀnnelseberÀttelsen och dÀr gör de framför allt tre kategorier relevanta för den egna identiteten: den framgÄngsrika företagerskan, den goda modern och den moderna kvinnan. BerÀttelser och kategorier kan mötas och understödja varandra men framför allt kan de ocksÄ konkurrera med varandra. Den spÀnning som skapas nÀr berÀttelserna krockar och nÀr de diskursiva stereotyper som styr kategorierna inte samstÀmmer krÀver en retorisk finkÀnslighet och ett skickligt balanserande.

Emelie Ek (2009): Kvalitet i förskolan ? en studie om förÀldrainverkan ur pedagogperspektiv.Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle.

Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, dÀr barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjÀnar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom frÄn familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fÄtt barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom frÄn familjer med en ensamstÄende mamma som har fÄttbarn pÄ egen hand med hjÀlp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens Älder varierade frÄn tre Är och tio mÄnader till nio Är och nio mÄnader. En semistrukturerad intervjuguide lÄg till grund för intervjuerna dÀr barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, kÀnslor och Äsikter inför Àmnet samt kunskapskÀllor kring tillblivelse.

Idag ökar antalet fall av utmattnings- och stressrelaterade sjukdomar i vÀstvÀrlden. Inom omrÄdet landskapsplanering finns tankar om att detta har ett samband med dagens snabbt vÀxande stÀder och minskade utrymme för ÄterhÀmtning i grönomrÄden. Inom miljöpsykologin lyfter Rachel och Steven Kaplan, Roger S. Ulrich och Patrik Grahn fram miljön och omgivningens inverkan pÄ mental utmattning och ÄterhÀmtning. MÄlet var att undersöka, diskutera och jÀmföra deras teorier om mental ÄterhÀmtning kopplat till upplevelsen av gröna miljöer med fokus pÄ de tre delarna (1) det tillstÄnd en individ ÄterhÀmtar sig ifrÄn, d.v.s.

Det blir allt vanligare idag att de stora modehusen skapar barnkollektioner. Internationellt sÀtt har nÀstan varje stor designer redan gett sig in pÄ barnklÀdesmarknaden. Jag valde dock att inte fokusera pÄ den internationella marknaden utan undersöka hur den sÄg ut i Sverige med svenska modeföretag som hade olika positioner. Jag plockade ut ett antal mÀrken som skiljde sig markant i mÄlgrupp. Företagen jag har valt att ha med till studien Àr Acne, KappAhl och Polarn O.

Uppsatsen Àr bÄde ett teoretiskt arbete om stadsodling och en gestaltning av en kökstrÀdgÄrd.Under vintern 2010 Ätog sig sju studenter uppdraget att skapa en experimentell kökstrÀdgÄrdsom en fördjupning och vidareutveckling av 2009 Ärs utformning av kökstrÀdgÄrden vidingÄngen till WanÄs skulpturpark. Mitt examensarbete bestÄr i att utifrÄn en jÀmförande studiemellan teorierna om trÀdgÄrdsstÀder kring förra sekelskiftet och den nu pÄgÄendediskussionen om hur staden ska odlas utarbeta ett gestaltningsförslag för en del avkökstrÀdgÄrden.Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie över trÀdgÄrdsstaden dÀr jag tar avstamp iEbenezer Howards visioner om trÀdgÄrdsstÀder som en lösning pÄ de problem som uppkomtill följd av förra sekelskiftets snabba urbanisering. NÀr trÀdgÄrdsstadsidéerna konkretiseradesi Sverige mellan 1905 och 1930 blev det i form av förstÀder och egnahemstrÀdgÄrdar. Mycketav de ideologiska utgÄngspunkterna om sjÀlvförsörjande smÄstÀder och kollektivt Àgd markgick förlorade. Jag har jÀmfört trÀdgÄrdsstadens ursprungliga ideal med de tankar och visionersom finns i dagens stadsodlingsrörelser.