NÀra relationer Àr ett grundlÀggande mÀnskligt behov och viktiga för individens vÀlbefinnande. Inte minst parrelationen har en stor plats i de flesta mÀnniskors liv. Detta examensarbete syftar till att genom en litteraturgenomgÄng av forskning om onlinedejting besvara frÄgor om vad individer söker hos en potentiell partner och de strategier individer anvÀnder sig av vid sjÀlvpresentation samt vilka teorier inom psykologi som bÀst förklarar dessa preferenser och beteenden. Resultaten visar att utövare av onlinedejting anvÀnder sig av ett flertal medvetna strategier vid sjÀlvpresentation som Àrlighet och sjÀlvutlÀmnande, kompensation av de begrÀnsade ledtrÄdar internetmiljön ger med historier frÄn verkliga livet eller bilder, editering samt experimenterande med sjÀlvframstÀllningen beroende pÄ gensvar, framhÄllande av fysisk attraktivitet samt manipulation av informationen om en sjÀlv. OÀrligheten kan bestÄ av allt frÄn smÄ försköningar till rena lögner.

Inom forskning kring artificiell intelligens lÀggs stor vikt vid att utforma robotar med (kognitiva) förmÄgor som simulerar mÀnniskans. DÀrav var syftet med uppsatsen att studera om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, det holistiska beteendet hos roboten Aibo ERS-210 pÄverkas av betingelser med belöning och bestraffning med respektive utan positiv interaktion. Som teoretisk bakgrund anvÀndes Skinners (1965) teori om operant betingning. Första experimentet utfördes för att undersöka om, och i sÄ fall, hur Aibos lydnad, sinnestÀmning/emotionellt tillstÄnd och aktivitet pÄverkas av betingelser med belöning och bestraffning och belöning med positiv interaktion. Hypoteserna var att belöning leder till en bÀttre lydnad Àn bestraffning hos Aibo, att positiv interaktion leder till positiva kÀnslor och att belöning och positiv interaktion leder till högre aktivitet hos Aibo.

Studien Àmnar till att skapa en profil för tre olika empirinÀra perspektiv, vilka alla spelar en roll före, under och efter en nedskÀrningsprocess. Dessa tre perspektiv Àr: ledningsperspektivet, perspektivet för kvarvarande anstÀllda och uppsagda arbetare. Författaren lÀgger tyngd pÄ den tidigare vetenskapliga forskningen som fÄr agera likt en mall för hur en optimal hantering ska ske under en nedskÀrningsprocess. Syftet med studien Àr att detektera bristande överrensstÀmmelser mellan perspektiven som förhindrar att hanteringen blir optimal för alla parter, samt kunna se om teorin anvÀnds i det praktiska utövandet.Ledarskapsperspektivet Àr representerat i tvÄ underkategorier: sekundÀrintervjuer och expertintervjuer. I sekundÀrintervjuerna sÄ presenteras svar frÄn auktoriteter inom omrÄdet som förmedlar den erfarenhetsbaserade kunskapen; medan i expertintervjuerna presenteras svar frÄn fyra olika, representerade, företag inom olika branscher i BorlÀnge.

Efter en tid av uteblivit nederbörd kommer sÄvÀl underjordiska som ovan jordiska vatten magasin att utgöra begrÀnsningen för vÀxtodlingen pÄ platsen. MÀngden vatten av det tillgÀngligaga vatten som förÄngas frÄn vattenmagasinen beror frÀmst pÄ atmosfÀrens krav pÄ vatten s.k. evaporationstryck. NÀr vattnet förÄngas skapas ett underskott i jorden. NÀr detta underskott nÀrmar sig vissningsgrÀnsen Àr vattenbristen ett faktum.

Den hÀr studien syftar till att synliggöra elevers egna perspektiv och förhÄllningssÀtt till begreppet kreativitet och hur de sjÀlva anser att den kan utvecklas. Examensarbetets syfte Àr ocksÄ att öka bildlÀrares förstÄelse av elevernas perspektiv pÄ kreativitet sÄ att de kan möjliggöra en kreativ bildundervisning. Hur elevers syn pÄ kreativitet pÄverkas eller skiljer sig Ät beroende pÄ skolans utsagda profil undersöks ocksÄ i denna studie. För att fÄ en bred förstÄelse av begreppet kreativitet har jag tagit upp olika perspektiv sÄ som fantasi, psykologi, ekonomi, filosofi och kreativitets regimer i teoridelen. Underlaget till denna studie bygger pÄ en empirisk undersökning dÀr jag anvÀnt mig av kvalitativa arbetsmetoder, frÀmst i form utav intervjuer men Àven observationer.

Diskriminering leder till en samhÀllsekonomisk ineffektivitet och tar sig uttryck bÄde pÄ individ- och samhÀllsnivÄ. Tidigare forskning har kartlagt och pÄvisat förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering pÄ flera marknader i Sverige, men det har inte kunnat klargöras om diskrimineringen Àr statistisk eller preferensbaserad. Med kunskap om diskrimineringens karaktÀr kan beslutsfattare skapa effektivare policyinstrument för att motverka den diskriminering som visats förekomma i det svenska samhÀllet. Ett problem pÄ forskningsomrÄdet Àr att det saknas empiriska metoder för att kunna sÀrskilja diskrimineringen mellan olika förklaringsmodeller.Syftet med studien Àr att genomföra ett vinjettexperiment för att kunna sÀrskilja den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin för diskrimineringsgrunderna kön och etnicitet. Studien syftar till att undersöka diskrimineringen i en svensk kontext i sammanhang som involverar tillit och generositet.

Dynamisk pedagogik Ă€r en metod dĂ€r man utifrĂ„n en demokratisk vĂ€rdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom. Dynamisk pedagogik har funnits pĂ„ LĂ€rarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som Ă€mnet skapande dramatik i förskollĂ€rarutbildningen. Dan LipschĂŒtz Ă€r upphovsmannen till metoden.Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 ? 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla Ă„ret för den dynamiska pedagogikens utveckling.

I syfte att undersöka förÀndring efter en utbrÀnningsprocess genomfördes halvstrukturerade intervjuer med Ätta personer. Undersökningens huvudfrÄga var; Vad upplever dessa personer har förÀndrats som en följd av deras utbrÀndhet?Vi har anvÀnt kvalitativ metod och genom vÄra intervjuer har vi försökt illustrera intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter. Studien har en hypotesgenererande ansats.Resultatet visade mÄnga exempel pÄ förÀndring och fem övergripande teman utkristalliserades. Det första övergripande temat handlar om nya insikter om sig sjÀlv.

Problemdiskussion Det finns ett behov för organisationer att designa framgÄngsrikastyrmodeller. Styrmodellerna behöver tas fram dels med utgÄngspunkti organisationens strategi, dels i relation till övriga externa ochinterna faktorer. En styrmodell ger önskat resultat nÀr de anstÀlldauppfattar och agerar i linje med ledningens strategi. Om gap uppstÄrmellan ekonomistyrningens utsÀnda budskap och de anstÀlldasuppfattning av den finns det risk att organisationens vision inteuppfylls vilket kan pÄverka organisationens image.Syfte Uppsatsens primÀra syfte har varit att utforska och förklaraförekomsten av gap mellan ekonomistyrningens budskap ochanstÀlldas uppfattningar om dess styrmodell. För att fÄ en förstÄelseom styrmodellens design har vi haft som sekundÀrt syfte att förstÄvilka inverkningar externa uppfattningar har pÄ organisationensstyrmodell.AvgrÀnsningar Studien behandlar endast en organisation och sÄledes endast enbransch.

Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrÄn korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. MÀnniskor har kognitiva begrÀnsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporÀra begrÀnsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begrÀnsningarna mÄste mÀnniskor förenkla problem med olika former av heuristiker sÄ att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begrÀnsas. Ekonomiska problem under risk prÀglas allmÀnt av stor komplexitet, dÀrför Àr det ett omrÄde dÀr det Àr förhÄllandevis lÀtt att urskilja olika heuristiker.

ABSTRAKTTitelElevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolanDetta Àr en C-uppsats inom pedagogik ifrÄn Högskolan i GÀvle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.FörfattareMaria NylundSammanfattningUngdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fÄtt information och diskuterat frÄgor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar nÀr det gÀller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina förÀldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i Är 9, pÄ en skola i Södermanlands lÀn, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under Är 7 ? 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lÀrarens undervisningsteknik, sina pÄverkansmöjligheter samt i vilka Àmnen undervisningen förekom.

NackbesvÀr Àr ett samhÀllsproblem bÄde gÀllande vÀlmÄende och indirekt en kostnad för samhÀllet. GÀllande ett Ärs incidens av nackrelaterade besvÀr har Skandinavien högre medelvÀrden Àn övriga lÀnder i Europa och fler kvinnor Àn mÀn drabbas. Vid screening av nackbesvÀr med en multidimensionell inriktning baserad pÄ en biopsykosocial modell finner man grupper med bristande motorisk kontroll. En av dessa grupper har felaktigt motoriska kontroll mönster exempelvis pÄ ett sÄdant Àr en framÄtskjuten huvudhÄllning. Syftet med studien var att undersöka effekterna av motorisk inlÀrning vid dysfunktionell postural hÄllning hos personer med lÄngvariga nackbesvÀr.

Bakgrund Löpning har blivit en allt mer populÀr motionsform. Skillnader mellan vilka löpförhÄllanden man springer i finns dock. Löpning utomhus pÄ plant underlag genererar större energiutgifter jÀmfört med löpning pÄ löpband i samma hastigheter. Det krÀvs en justering pÄ löpband för att kompensera för den minskade energiÄtgÄngen. Syfte Syftet med undersökningen Àr att kunna ange en lutningsprocent eller en viss hastighetsökning vid löpning pÄ löpbandet för att kompensera för de minskade energiutgifterna jÀmfört med plattmarkslöpning utomhus.Metod En experimentell studie pÄ 20 vana löpare som deltog i 11 olika löptester i olika förhÄllanden, utomhus och pÄ löpband.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur skÄdespelarens scenkonstnÀrliga uttryck pÄverkas av att gÄ frÄn tal till sÄng, och vad som Àr orsaken till skÄdespelarens eventuella osÀkerhet inför anvÀndningen av sin sÄngröst. Tanken att skriva en uppsats om skÄdespelaren och sÄngrösten, kommer av att författaren till uppsatsen observerat sÄngundervisning pÄ en av Sveriges högre utbildningar för skÄdespelare. Författaren har ocksÄ funnit inspiration till uppsatsen frÄn litteratur som riktar sig till skÄdespelare och artister som önskar utveckla sÄngen i sitt yrke. För att kunna jobba praktiskt med sÄng integrerat i skÄdespeleriet, önskade författaren fÄ veta vad skÄdespelare och skÄdespelarelever sjÀlva har för förhÄllande till sina egna sÄngröster och hur pass stor betydelse de anser att sÄngen har för deras skÄdespelarkarriÀr. Arbetets upplÀggning bygger pÄ litteratur inom omrÄdet teater, sÄng, och psykologi med fokus pÄ sjÀlvförtroende och tillit till egen förmÄga.

Syfte, hypoteser och frÄgestÀllning:Syftet med studien Àr att undersöka hur kostsammansÀttning pÄverkar prestation, upplevelse och fysiologiska parametrar hos unga mÀn, i samband med högintensiv fysisk aktivitet. H1 Fysisk prestation, hÀr definierat som total producerad energi under testtiden (J),maximal kraftutveckling (W) samt ett medelvÀrde pÄ kraftutveckling (W), pÄ högintensitet Àr lÀgre efter intag enligt LCHF-kost jÀmfört med SNR.H2 Upplevd anstrÀngning under fysisk prestation skattas högre vid LCHF-kost jÀmfört medSNR.H3 RER (Respiratory Exchange Ratio) Àr lÀgre vid LCHF-kost jÀmfört med SNR.H4 LaktatnivÄn i blodet Àr lÀgre vid LCHF-kost jÀmfört med SNR.F Hur pÄverkas sinnesstÀmningen av en kosthÄllning enligt LCHF jÀmför med SNR?Metod:En experimentell crossover-studie utfördes pÄ nio friska, trÀningsvana mÀn i Äldern 22-25 Är. Samtliga deltagare genomgick en kostintervention under tvÄ femdagars-perioder pÄ kosthÄllning enligt LCHF och Svenska NÀringsrekommendationer (SNR), separerade med en nio dagars washout-period. Efter respektive kostperiod utfördes tester bestÄende av RER- mÀtning pÄ ergometercykel samt upprepade Wingate-test (2 st) dÄ de fick skatta upplevd anstrÀngning enligt CR100-skalan. I samband med testerna mÀttes Àven vikt, fettprocent och laktatvÀrden.