Det finns idag diverse datorprogram som anvÀnder sig av olika typer av datoralgoritmer för att ta fram noter i sÄng som t.ex. ScoreCloud och Magic Stave. Dock Àr det inte trivialt för sÄdana program att approximera tonhöjden i sÄng. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad som Àr skillnaden mellan tonhöjden som mÀnniskor uppfattar och frekvensnivÄn som rÀknas ut av datoralgoritmer.För att undersöka detta skapade vi ett program för att kunna utföra ett lyssnartest. Testpersonerna fick lyssna pÄ ett utdrag av sÄngen frÄn lÄten Tom?s Diner av Suzanne Vega.

Wolfgang Amadeus Mozart, underbarnet frÄn Salzburg, levde under andra halvan av 1700-talet och anses av mÄnga som vÀrldens genom tiderna mest framstÄende kompositör. Under sina 35 levnadsÄr hann han tonsÀtta över 600 verk. Han skrev inte minst operor, symfonier, konserter, kör- och kammarmusik. Mozart komponerade fyra flöjtkvartetter för besÀttningen flöjt, violin, viola, och cello (K. 285, 285a, 285b, och 298).

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgĂ„ngar har pĂ„ senare tid kommit att öka. Det beror mycket pĂ„ att det anglosaxiska synsĂ€ttet, som krĂ€ver att finansiella rapporter skall ge en rĂ€ttvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgĂ„ngar kan klassificeras i olika grupper, en av dem Ă€r intellektuella tillgĂ„ngar som innefattar varumĂ€rken, patent och upphovsrĂ€tter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillĂ€mpa IFRS/IAS i sin redovisning.

Vi Àr tvÄ studenter som har tvÄ olika inriktningar, marknadsföring samt redovisning. Dessa tvÄ Àmnen har vi vÀvt samman till en uppsats. Vi har analyserat hur tvÄ organisationer, UNICEF och RÀdda Barnen, har anvÀnt deras Ärsredovisningar som ett redskap i marknadskommunikationen och Àven hur utvecklingen skett. PÄ senare tid har det förekommit att vÀlgörenhetsorganisationer inte anvÀnt bidrag som de bör, och detta har gjort sÄ att bland annat trovÀrdigheten har satts pÄ prov. Detta gjorde att vi Àven vill se pÄ hur kommunikationen i Ärsredovisningen kan anvÀndas för att skapa trovÀrdighet.?VÄrt syfte Àr att analysera Ärsredovisningens roll för marknadskommunikationen i UNICEF och RÀdda Barnen, och förstÄ hur texten i Ärsredovisningarna anvÀnds för att skapa trovÀrdighet.?Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har analyserat ett antal Ärsredovisningar.

Syftet med uppsatsen var att utvÀrdera varför företag vÀljer respektive inte vÀljer att i sin externa redovisning visa de risker de utsÀtts för. Uppsatsen har koncentrerats till den redovisning av risk som sker i förvaltningsberÀttelse och i noter och undersöker endast börsnoterade bolag i branscherna industri och IT.VÄr teori bestÄr av egen modell som byggts upp med influenser frÄn den institutionella teorin. Teorin bestÄr av tio faktorer som kan pÄverka valet av att redovisa sin risk eller ej.Undersökningen har genomförts med en e-mailbaserad surveyundersökning. Genom det empiriska resultatet vi erhöll försökte vi att urskilja tendenser till valet av att redovisa sin risk eller ej. PÄ grund av att vi försökt att pÄvisa tendenser, och ej förklara samband hos företagen, valde vi att arbeta utifrÄn en signifikansnivÄ pÄ 5 %.För de hypoteser som testades genom Fisher's exakta test var det endast en hypotes som visade att signifikant samband fanns.

FrĂ„n och med 1 januari 2005 skall alla noterade företag pĂ„ Stockholmsbörsen upprĂ€tta sin Ă„rsredovisning enligt IFRS/IAS, till skillnad frĂ„n det tidigare tillĂ€mpade svenska regelverket RR. En skillnad mot det tidigare svenska regelverket Ă€r att IFRS/IAS tillĂ„ter i vissa fall och krĂ€ver i andra fall vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde, vilket innebĂ€r att tillgĂ„ngen vĂ€rderas till balansdagens marknadsvĂ€rde.I denna studie Ă€r syftet att ge en redogörelse om vad konverteringen frĂ„n RR till IFRS/IAS har inneburit för de noterade företagen samt vad denna har betytt avseende vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde och hur företagen har redovisat denna omstĂ€llning i sina noter.För att besvara studiens Ă€ndamĂ„l genomfördes ett stratifierat urval frĂ„n samtliga företag noterade vid Stockholmsbörsen. Årsredovisningar frĂ„n företagen undersöktes för att se i vilken omfattning vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde har anvĂ€nts samt hur konverteringen till IFRS/IAS har pĂ„verkat företagens finansiella rapportering. En auktoriserad revisor intervjuades för att sĂ€kerstĂ€lla slutsatserna av studien samt förklara identifierade problem som uppkommit under studiens gĂ„ng.I studien framkom det att jĂ€mförbarheten i de finansiella rapporterna, mellan företag, internationellt sĂ€tt har ökat. I de fallen dĂ€r vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde anvĂ€nds innebĂ€r det att företagets resultat och balansrĂ€kning kommer att i en högre grad följa marknadens fluktuationer.

Denna text beskriver hur jag under höstterminen 2013 jobbat med att arrangera rocklÄtar för blÄsinstrument och kompgrupp. Den beskriver mitt arbete inför ett uppförande av mina arrangemang och beskriver min process och tillvÀgagÄngssÀtten för att uppnÄ mina mÄl.Mina arrangemang spelades upp pÄ en privat fest pÄ Berns salonger den 9 november i Stockholm. DÄ tiden var knapp och endast en kort repetition med alla medverkande musiker var inbokad inför konserten sÄ handlade stor del av mitt arbete att försöka jobba sÄ effektivt som möjligt. Detta för att spara tid, samt för att de medverkande musikerna skulle fÄ sina noter i god tid. För mig har det varit en lÀrorik period.

I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Lo?fstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkarakta?r. Vi har ba?da som ma?l att i framtiden skriva musik till film och ta?nker anva?nda resultatet av detta arbete som en del av va?r gemensamma portfolio.Da? vi inte haft na?got bildmaterial att utga? ifra?n, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika la?genheter i ett hyreshus och skildrar ma?nniskorna som bor i huset och deras vardag.

Begreppet ?a true and fair view? finns med i EG: 4:e bolagsrÀttsdirektiv och i IAS rekommendationer, dÀr det anses att begreppet Àr en övergripande mÄlsÀttning med upprÀttandet av Ärsredovisningar. För att Ärsredovisningarna skall kunna visa ?a true and fair view? av företagens ekonomiska situation skall man i speciella fall kunna avvika frÄn regler, rÄd och rekommendationer med hjÀlp av tillÀggsupplysningar och noter. Denna avvikelse gÄr under namnet ?overriding?.

Har dyslexi nÄgon inverkan pÄ musikens omrÄde? Har notlÀsningsproblematik en koppling till de lÀssvÄrigheter som Àr vanliga hos personer med dyslexi?Jag ville ta reda pÄ hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gÄ igenom litteratur inom omrÄdet och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom anvÀnt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att sjÀlv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmÀn kunskap pÄ omrÄdet och till resultaten frÄn intervjuerna.Kunskaperna inom omrÄdet Àr Ànnu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten nÀr det gÀller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik.Resultatet av mina intervjuer överensstÀmde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet pÄverkas av dyslexi och framför allt utifrÄn det sÀtt som vi hÀr i vÀst oftast valt att nÀrma oss musiken och musikpedagogiken.

Denna uppsats behandlar pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning och inriktar sig pÄ den sÄ kallade alternativregeln. Regeln innebÀr att mindre företag kan vÀlja att redovisa intÀkter vid faktureringstidpunkten istÀllet för under intjÀnandet. Alternativregeln har diskuterats flitigt utifrÄn frÄgan huruvida den kan sÀgas vara förenlig med god redovisningssed. Syftet med vÄr uppsats har dÀrför varit att undersöka om regeln Àr förenlig med god redovisning samt ifall en Ärsredovisning som Àr upprÀttad utifrÄn den kan sÀgas ge en rÀttvisande bild av ett företags resultat och stÀllning. Uppsatsen bygger pÄ litteraturstudier av relevant material inom redovisning, undersökning av Ärsredovisningar samt personliga djupintervjuer med revisorer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och jÀmföra hur de engelska fotbollsklubbarnas Ärsredovisningar ser ut. Vi har dessutom valt att undersöka om klubbarna följer de gÀllande regler som finns samt om deras Ärsredovisningar ger en rÀttvisande bild över klubbens ekonomiska stÀllning. Denna undersökning inriktar sig frÀmst pÄ de immateriella tillgÄngarna som Àr upptagna i Ärsredovisningen.Metoden vi anvÀnde oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar var genom att vi i vÄr teoretiska ansats hade ett deduktivt synsÀtt medan vÄr undersökningsansats byggde pÄ en kvalitativ studie. Datainsamlingen har frÀmst utgjorts av klubbarnas Ärsredovisningar samt gÀllande regelverk kring redovisningen.I vÄrt teoriavsnitt behandlade vi bland annat hur den ökade globaliseringen av handeln pÄverkat redovisningens utveckling och skapat ett behov av en global harmonisering av redovisningen. En del av dagens fotbollsklubbar Àr inte lÀngre ideella sportföreningar utan börsnoterade bolag vilket har lett till ökade krav pÄ klubbarnas redovisning.

Bakgrund- och problembeskrivning: Sedan introduceringen av IFRS som normgivning för svenska börsbolags koncernredovisning ska inte goodwill, den restpost som kan uppkomma vid företagsförvÀrv, lÀngre skrivas av. IstÀllet ska goodwill Ärligen nedskrivningsprövas, nÄgot som baseras pÄ av bolagsledningen valda antaganden. Under finanskrisen 2008-2009 genomfördes mindre nedskrivningar Àn vad mÄnga förvÀntat sig. Möjligtvis kan dessa nedskrivningar intrÀffat under Ären 2010-2011 som en konsekvens av de incitament som finns i och med att nedskriven goodwill aldrig fÄr Äterföras.Syfte: Att studera huruvida finanskrisen 2008-2009 har fÄtt fördröjda effekter i de svenska börsbolagens rÀkenskaper i form av nedskrivningar av goodwill under perioden 2010-2011.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsas till de 141 bolag noterade pÄ NASDAQ OMX Stockholm som har goodwill under Är 2010 till 2011 och har kalenderÄr som rÀkenskapsÄr. Studien behandlar inte direkt företagsförvÀrv och allokering av köpeskillingar utan fokuserar pÄ Ärliga nedskrivningsprövningar.Metod: Studien har genomförts genom att insamla data frÄn bokslut och noter i Ärsredovisningar för Är 2010 och 2011 frÄn bolagen i urvalet.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nÀtverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förstÄelse till vilken arkitektur som bÀst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler pÄ vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nÀtverksarkitekturerna varierar vÀldigt gentemot varandra, gÀllande Älder och anvÀndningsomrÄde. Client/Server som Àr den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga Àr dels komplext att administrera och dels kan Àven vara svÄrt för ovana datoranvÀndare att lÀra sig, dÄ det finns sÄ mÄnga olika funktioner att lÀra sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nÀtverket. För att fÄ bukt med anvÀndarvÀnligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranÀtet som ett alternativ.

Detta Àr en skriftlig presentation av mitt examensarbete frÄn Kungliga Musikhögskolans musikerprogram pÄ masternivÄ, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfÀlle, men uppsatsen Àr skriven under tiden i Indien och detta skymtar dÄ och dÄ fram i texten. De tre inspelningarna bestÄr uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gÄng.